Unikt samarbete med spansk och internationell polis och elva andra myndigheter

Samarbetet med Spanien

Efter tortyrmorden i Mijas i Spanien 2018 (se Mordet i Mijas ett startskott för samarbetet med spansk polis) tackade spansk polis ja till ett samarbete med svensk polis. Då inleddes ett JIT, Joint Investigation Team – ett verktyg för internationellt rättsligt samarbete, som syftar till att utreda och lagföra gränsöverskridande brottslighet. Nu kunde utredningsmaterial delas länderna emellan.

– När de kriminella svenskarna åkte över till Spanien tog spansk polis över utredningen med spaning och hemlig avlyssning, när de åkte hem tog vi över, säger Peter, tidigare utredare på aktionsgrupp Noa.

Han beskriver samarbetet som unikt.

– Det finns JIT:ar som varit fantastiska, men det här har varit något alldeles extra. Vi har fått svar direkt när vi ringt och med vändande mejl.

Rickard, spaningsledare på aktionsgrupp Noa, instämmer.

– För fem år sedan var Spanien mer av ett okänt, svart hål. Nu är det snabba beslutsvägar och vi har fått nästan minutoperativ hjälp från Spanien.

Vad beror det på att samarbetet fungerat så bra?

– Vi har skött våra kort bra. Haft många personliga möten och inte undanhållit något. Det är en strategi jag haft, att inte ha några hemligheter. Vi jobbar tillsammans och ska ha samma grund att stå på, säger Peter.

Det här tycks ha smittat av sig, svensk polis har fått gott rykte i Spanien.

– När vi behövt kontakta en polis i Spanien som vi aldrig tidigare haft kontakt med har vederbörande hjälpt oss direkt också. Tillgängligheten och viljan att hjälpa oss har smittat av sig, enligt Peter.

Samarbetet med Europol

För att kunna ta krafttag mot de kriminella svenskarna i Spanien behövdes kommunikationsvägar mot Europol. Sambandsman Hampus Ljunggren är stationerad i Haag som kontaktperson i Hermano.

– Vi måste använda oss av Europol för att slå ut den organiserade brottsligheten eftersom svensk polis endast kan besluta om åtgärder inom Sveriges gränser. Så fort en nätverksperson reser iväg krävs ett bra internationellt samarbete för att ta reda på information.

Eftersom Sverige är ett fullvärdigt medlemsland i EU finns en stor verktygslåda.

Men för att få tillgång till Europols resurser krävs en godkänd så kallad OTF, Operational Task Force. Svensk polis ansökte om detta i ett tidigt skede och ansökan godkändes. Därefter godkändes även den strategiska nätverkspersonen som HVT, high value target. Hampus Ljunggrens uppgift är att förmedla information från svensk polis till Europol.

– Det handlar om internationell kartläggning. Skickar vi in en intressant nätverksperson till Europol slår de i sina underrättelsesystem. Visar det sig, exempelvis, att personen nyligen varit i Kroatien, kontaktar vi det landet.

Ett annat exempel:

– Vi får underrättelser att en svensk kriminell ska möta någon i Tyskland. Då skickar vi det underlag tysk polis behöver för att dokumentera händelseförloppet – för att sedan ha med i förundersökningen som bevis.

Att dela information – underrättelser, tillslag, telefonlistor med mera – är av största vikt, framhåller Hampus Ljunggren.

– Ska vi bekämpa internationell organiserad brottslighet måste vi dela information, så vi får den bästa lägesbilden och kan vara lyckosamma i att slå ut de kriminella. Ett telefonnummer från en kriminell i Sverige kan dyka upp i andra utredningar i Europa och på så vis utgöra en viktig pusselbit för någon annan.

Att ha representanter från svensk polis i Haag underlättar det internationella samarbetet eftersom polisrepresentanter från hela Europa sitter här.

– Jag kan springa ner till Spanien och Tyskland på en halv minut och få hjälp direkt.

Han tillägger:

– I operation Hermano har samarbetet med den brasilianska sambandsmannen fungerat mycket bra. Det är många sambandsmän från tredjeländer som vill sitta här och just nu finns USA representerat, liksom Australien, Nya Zeeland och Colombia.

Vad finns det för utmaningar med Europolsamarbetet?

– Att få alla medlemsländer att dela information och få till snabba resor.

– Om vi har telefonavlyssning på en person i Sverige, som sedan reser till Tyskland snabbt, vill vi gärna att avlyssningen följer med dit. Men vi kan inte föra över hemliga tvångsmedel till ett annat land på det sättet. Här finns många juridiska bitar att förhålla sig till.

Samarbetet med tullen

Personal från Tullverket (utredare, spaningsledare, spanare och analytiker) har under utredningen suttit med tillsammans i Noas lokaler.

– Det är första ärendet vi kör så här länge och så här tajt tillsammans. Annars samarbetar vi ofta i korta sekvenser. Men att göra det under två år, sida vid sida, det är historiskt. Åtminstone för tullen i Stockholm, säger Wenche Qvist, insatsledare Tullkriminalen.

Kristian Johansson, enhetschef på Tullkriminalen Öst, förklarar att tullen har betydligt större befogenheter än polisen när det gäller lagstiftningen kring landets gränser.

– Tillsammans har vi kunnat nyttja varandras styrkor och bli riktigt effektiva, säger han.

– Vårt samarbete gör skillnad, inte bara för Sverige utan för hela Europa. De kriminella vi arbetar mot är så stora och påverkar så många länder i Europa. Att ha varit en del i att skada nätverken känns väldigt tillfredsställande.

Wenche Qvist:

– Det är så här vi måste jobba, myndighetsgemensamt. Kriminella bryr sig inte om gränser. Förhoppningsvis är det här bara första steget och att det framåt blir ett mer accepterat sätt – att jobba så tätt ihop. Vi kan hjälpa varandra i och med våra olika, men också gemensamma, kompetensområden. Men att det finns också saker som skulle kunna göra samarbetet ännu smidigare, har myndigheterna blivit varse under arbetets gång.

Kristian Johansson förklarar:

– När vi jobbar så operativt tillsammans krävs digitala verktyg för att dela dokumentation. En gemensam it-plattform vore det optimala, så att alla inblandade kan dela information med varandra enkelt. Operativa rådet, som driver den myndighetsgemensamma satsningen, borde få i
uppdrag att ta fram en sådan.

Kollegorna på tullen framhåller också en positiv mereffekt som polissamarbetet inneburit: snabbare kontaktvägar och snabb resurshjälp.

– Vi får ofta sidoärenden som kan bli jättestora, men som avklaras fort, på ett till två dygn. Det handlar ofta om lastbilar med narkotika i lasten, säger Kristian Johnsson. Då startar tullen en så kallad kontrollerad leverans.

– Om vi haft lite resurser så har vi ringt aktionsgrupp Noa och någon där har snabbt kunnat jacka i ärendet.

Tullen har också kunnat låna ut sitt eget forensiska labb till polisen när det varit lång kötid på NFC, nationellt forensiskt centrum. David och Karl, utredare på Tullverket, har ansvarat för merparten förhör i utredningen, totalt ett fyrtiotal, med både misstänkta och vittnen. De har jobbat tätt ihop med utredarna från aktionsgrupp Noa och suttit i Noas lokaler.

– Det har varit ett väldigt stort material att sätta sig in i, jag har aldrig tidigare jobbat med ett så stort ärende just när det gäller mängden information.

Många inom polisen har nog inte riktigt kännedom om att tullen jobbar på samma sätt som polisen i brottsutredningar, framhåller Karl och David.

– Tullen är en liten myndighet jämfört med polisen, som ju är utspridd över hela landet. Självklart ska polisen kontakta oss för att få hjälp rent generellt, men framför allt för att höra sig för om vi har information som kan vara av vikt för att föra en polisiär utredning framåt. Tullen kan ha viktig information om exempelvis ett smugglingsärende, där den misstänkta är relativt okänd för polisen, säger Karl.

– Tullen har en smal brottskatalog, vi jobbar främst mot smuggling, bland annat narkotika och vapen. Men vi är vana vid att arbeta med utredningar som rör stora beslag, säger David.

Båda hoppas att samarbetet, som de beskriver som unikt och framgångsrikt, gör att fler får upp ögonen för tullen.

– Vi har delat resurser, kostnader och information – allt. Det är så här vi ska jobba, säger David.

Vad är unikt i utredningen?

– Jag vet inte något annat ärende i tullens eller polisens historia där man kunnat kartlägga kedjan så tydligt – från gatunivå i Stockholm till högsta nivån i Sydamerika där de tillhandahåller narkotikan, säger Karl.

Samarbetet med andra svenska myndigheter

Sedan 2009 samverkar polisen med totalt elva andra myndigheter: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Tillsammans har man inrättat gemensamma strategiska och operativa råd, underrättelsecenter på regional och nationell nivå.

Den myndighetsgemensamma satsningen leds av Samverkansrådet, verkar genom Operativa rådet, Nationella underrättelsecentret (Nuc) samt dess styrgrupp, sju regionala samverkansråd (RSR) och åtta regionala underrättelsecentra (Ruc). Det är Operativa rådet som ansvarar för helhetsbilden av den operativa verksamheten och som beslutar om nationella myndighetsgemensamma insatser.