Fasad döljer brutalt våld
Bild: Mostphotos
Bakom en fasad av träning och sunda vanor gror högerextrema åsikter och en strävan efter att använda våld. När rörelsen med aktivklubbar lockar till sig unga killar behöver polisen vara på tå.
En natt i augusti 2025 går två arbetskamrater på Kungsgatan i Stockholm, när fyra män i tjugoårsåldern frågar om de har en tändare. Vännerna nekar och blir då attackerade, en av dem slagen med ett paraply och bestulen på sin keps och hörlurar. Lite senare stoppar förbipasserande en polisbil. En man som stod och rökte på Birger Jarlsgatan har blivit misshandlad av samma män, med slag och sparkar, medan de skrattat. Sedan fortsätter männen ner i tunnelbanan. På ett tåg mot Solna misshandlar de ännu en person.
Offren har en gemensam nämnare: utländsk bakgrund. När polisen gör husrannsakan hos gärningsmännen hittar de klistermärken med texten "Aktivklubb Sverige".
Dömdes till fängelse för grov misshandel
Några månader senare dömde tingsrätten de fyra unga männen till mellan tre och tre och ett halvt års fängelse för bland annat grov misshandel vid två av händelserna, men friade dem för åtalspunkten om misshandeln på Kungsgatan. I februari dömde hovrätten männen även för den misshandeln och skärpte straffen till fängelse i mellan tre år och nio månader och fyra år.
Ärendet är det första som polisen i Stockholm har utrett där personer kopplade till aktivklubbar har misshandlat slumpvis utvalda personer med ett hatbrottsmotiv.
Utåt vill aktivklubbarna ge sken av att träning, sunda vanor och självförverkligande är huvudfokus, men på insidan är de högerextrema idéerna framträdande. Den fysiska träningen används för att stärka gruppens våldskapital inför ett tänkt framtida uppror mot det mångkulturella samhället.
Säpo varnar för aktivklubbar
I somras gick Säkerhetspolisen ut och varnade för aktivklubbarnas framfart. Klubbarna bedöms inte vara ett attentatshot i sig, men kan öka förmågan till våldsbrott och är en plattform för radikalisering av unga män till våldsbejakande högerextremism, vilket hela samhället behöver vara vaksam på.
En som bevakar fenomenet hos polisen är Paulina, analytiker i region Väst.
– Det är ett problem att vi har grupper med unga män med ett högt våldskapital som bevisligen inte drar sig för att gå på enskilda personer som de uppfattar som meningsmotståndare, säger hon.
Än så länge har våldsbrott varit ovanligt, medan till exempel skadegörelse förekommer oftare: allt från att sätta upp klistermärken till att stjäla och bränna Prideflaggor.
– Utöver att upptäcka och utreda brotten, behöver polisen också jobba förebyggande för att förhindra att dessa unga personer blir mer brottsaktiva.
Aktivklubbar finns i alla polisregioner
Lägesbilden är att aktivklubbar finns i alla polisregioner, med en koncentration i Stockholm sett till antal medlemmar och ledande personer. Exakt hur många klubbar det finns är de själva inte öppna med, men det handlar troligen om ett tiotal.
Grupperna verkar både online och ordnar fysiska träffar. Trots uppmärksamheten kring demonstrationen i Stockholm den 29 november* och marschen i Salem** den 6 december förra året, har rörelsen inte sitt huvudsakliga fokus på stora offentliga aktioner. Istället tränar medlemmarna ihop, begår skadegörelse eller ordnar kampsportsevent med andra klubbar i Sverige och Europa. Mycket dokumenteras och blir material i sociala medier som används för rekrytering och radikalisering.
Nybroplan, Stockholm. Maskerade personer genomförde en icke tillståndsgiven manifestation för att uppmärksamma Karl XII:s dödsdag kvällen före den 30 november.
Tillväxten för klubbarna har gått snabbt, i förhållande till andra grupperingar.
– Det är det snabbast växande nätverket i den högerextrema miljön. Så ser det ut i stora delar av Europa och Nordamerika, säger analytikern Paulina.
Hon uppmanar kollegor som till exempel ser klistermärken på stan eller hittar kopplingar till aktivklubbar vid en mobiltömning att meddela sin underrättelseenhet.
Exempel på klistermärken från aktivklubbar.
– Kom också ihåg att orosanmäla när det rör sig om minderåriga, eftersom det är personer som kan bli eller är brottsaktiva.
”Vi arbetar långsiktigt och strategiskt”
En viktig del av polisens arbete mot aktivklubbar sker på de regionala Redex-centren, där polisen och Säkerhetspolisen arbetar tillsammans för att upptäcka och reducera extremism. De delar underrättelser om misstänkta aktörer och plattformar, och samarbetar med lokalpolisområdena. Både Redex (reducera extremism) och lokalpolisområdet kontaktar varandra om de vill dela information eller få stöd i ett ärende.
– Vi arbetar långsiktigt och strategiskt och är vana att hantera nya fenomen som aktivklubbar. Med gemensamma insatser försöker vi ”nöta ner” miljöerna, säger Maja, som är nationell samordnare.
Genom nationellt driftcenter, NDC, kan operativ information delas vidare vid specifika händelser, till exempel demonstrationer.
– Det handlar om att se till att polisen på gatan både har kunskap om aktivklubbar som fenomen och det som sker här och nu, säger Maja.
Lockas av gemenskap och tillhörighet
Rikard är samordnare på Redex i region Stockholm. De har bland annat ordnat en digital föreläsning om aktivklubbar för kollegor i regionen. Han säger att Redex arbetar med att bevaka aktörer och den breda lägesbilden kring aktivklubbar i Stockholm. Samtidigt ligger ett stort ansvar på den lokala polisen i frågan om våldsbejakande extremism.
– Vid sidan av den nationella strategin mot våldsbejakande extremism måste varje polisområde och lokalpolisområde ha en egen plan för hur de ska jobba förebyggande, utifrån hur läget ser ut hos dem, säger han.
Rikard tror att många unga killar som dras till aktivklubbar lockas av gemenskap och tillhörighet och lika gärna skulle kunna hamnat i en annan gruppering.
På samma sätt som polisen numera har rutiner för att fånga upp ungdomar som rekryteras av kriminella nätverk, behöver lokalpolisområdena arbeta mot unga som radikaliseras.
– Det gäller att använda samma kontakter och den ordinarie samverkan som finns med socialtjänst, skola, kommun och andra aktörer, exempelvis SIG (sociala insatsgrupper) eller SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). Gör man det som en start har man kommit långt även i denna typ av miljö.
Demokratihotande brottslighet
Efter misshandelsfallen i augusti utreddes ärendet av gruppen mot demokratihotande brottslighet, GDB, i region Stockholm. Likadana utredningsgrupper finns även i region Väst och Syd. De utreder hatbrott, påverkansbrott och brott kopplade till våldsbejakande extremism.
– Det kan vara ett olaga hot, ofredande eller mord. Från ringa brott till de grövsta, säger Mana, samordnare för gruppen i Stockholm.
När utredarna fick ärendet på sitt bord hade tre av de misstänkta gärningsmännen gripits. En fjärde misstänkt hade åkt utomlands på en planerad resa. Under hög sekretess och med hjälp av polisen i Borås greps mannen på Landvetter flygplats.
Förhör med vittnen, övervakningsbilder och film från tunnelbanan gav en bild av händelseförloppet.
– Vi fick ovärderlig hjälp av bildanalysgruppen som letade upp övervakningskameror där männen hade passerat, gick igenom bildmaterial och satte ihop en visualisering över hur männen rört sig. Vi fick också fullt stöd från vår egen grupp, säger utredaren Elina.
Bild från sommaren 2025 som polisen hittade i en av de dömda unga männens telefon.
Gjorde Hitlerhälsningar
Bilder visade hur en av männen sprejade ”AKS” (Aktivklubb Sverige) på skyltfönster och att två av männen gjorde Hitlerhälsningar. Hatbrottsmotivet styrktes även genom information i de misstänktas mobiler och fynd vid husrannsakningar. Några av männen var kända sedan tidigare hos Redex, vilka utredningsgruppen samarbetar tätt med.
I förhören svarade männen genomgående ”inga kommentarer”. I tingsrätten gav alla fyra en liknande version, men svarade inte på frågor om ideologi, politiska åsikter eller aktivklubbar. Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE) lämnade ett sakutlåtande om rörelsens bakgrund och utbredning i landet, och en forskare kallades för att vittna.
– Det bidrog till att höja rättens kunskap om frågan och visade att männens agerande gick i linje med vad vi vet om aktivklubbars ideologi och aktioner, säger Elina.
Hänsynslöst våld
Utredarna tycker att det som sticker ut med ärendet är hänsynslösheten i våldet. En svårighet var att både målsägare och vittnen var rädda och tvekade att delta i utredningen.
Utöver att utreda har gruppen mot demokratihotande brottslighet ett brottsförebyggande och kompetenshöjande uppdrag, både inom och utanför polisen. De har kontakt med bland andra brottsutsatta, myndigheter, föreningar och trossamfund.
Ett medskick till kollegor är att alltid beakta hatbrottsmotiv vid avrapportering i Dur.
– Ställ dig alltid frågan varför just den här personen har utsatts för brott. Brottet kan vara ringa, men ha ett hatbrottsmotiv, säger Mana.
*Demonstrationen i Stockholm var en icke tillståndsgiven allmän sammankomst för att uppmärksamma Karl XII:s dödsdag.
**Marschen i Salem var en årlig högerextrem demonstration åren 2000 till 2010 för att hedra en tonåring som dödats av en person med utländsk bakgrund. Marschen återupptogs förra året.
Grafik: Aktivklubbar – symboler och framträdande inslag (pdf, 7 MB)
Bildades i USA 2020
Konceptet bildades 2020 i USA av Robert Rundo. Han var tidigare ledare för den våldsfokuserade vit makt-grupperingen Rise above movement.
Efter kravaller i Charlottesville 2017 flydde Rundo undan rättsprocessen till Europa, där han verkat för att skapa ett nätverk av mindre vit makt-grupperingar, bland annat genom att uppmana följare i sin podd att bilda lokala aktivklubbar.
Klubbarna ska träna för att vara rustade att, enligt Rundo, ”rädda den vita rasen”.
Rundo har inspirerats av skinheadrörelsens extrema våldsutövning och 2010-talets så kallade alt-right miljö om en fläckfri image utåt.
Aktivklubb Sverige etablerades 2023 som en paraplyorganisation för svenska klubbar.