"Vi förebygger våld på skoltid"

Sedan 2014 arbetar kommunen med ett program kallat Mentors in Violence Prevention, MVP. Idag deltar fem skolor. En av dem är Grindtorpsskolan i Alby som är inne på sitt andra år. Tretton niondeklassare har valts ut bland dubbelt så många sökande att bli mentorer. De får särskild utbildning och håller i lektioner med sjätteklassare för att prata om våld och hur man kan stoppa det. Samtidigt fungerar de som förebilder för de yngre eleverna.

Grupperna träffas elva gånger per år. Grunden är att barnen lär sig om åskådarperspektivet, att våga agera om man ser våld.

– Få använder våld, men vi är många som kan säga ifrån och stoppa det, säger skolans kurator Linda Petersson.

Niondeklassarna Sabir Blixt och Amanda Hebeeb är mentorer för varsin grupp. De pratar med sjätteklassarna om att våld kan se olika ut, ibland kan det vara elaka ord eller trakasserier. Ett annat ämne är hur stereotypa könsroller påverkar beteenden – måste killar slåss för att vara coola? De lär barnen olika strategier.

– Vågar man inte säga "sluta slåss" kan man hämta en kompis eller en vuxen, eller fråga vad klockan är för att distrahera. Det viktiga är att göra något, säger Sabir Blixt.

– Man kan också fråga den drabbade personen hur det gick nästa gång man ses, för att visa att man bryr sig, säger Amanda Hebeeb.

Mentorerna håller själva i passen med färdigt utbildningsmaterial. MVP-utbildad personal på skolan är med som stöd och polis och räddningstjänst deltar några gånger per år.

Både Amanda Hebeeb och Sabir Blixt tycker att det märks skillnad på klimatet i skolan. Fler säger ifrån när de ser något som inte är ok. Dessutom har niorna fått bättre kontakt med sexorna och hälsar på varandra.

– De yngre lyssnar mer på oss än om en vuxen skulle prata om samma saker, säger Amanda Hebeeb.

Rektor Mats Jonsson tycker att en framgångsfaktor är att MVP inte är ett projekt utan ett långsiktigt arbete.

– Våldet försvinner inte helt, men om vi påverkar många litegrann gör det stor skillnad. När fler klasser har deltagit om några år blir det ännu större genomslag.

För de yngre klasserna har Botkyrka kommun tagit fram ett annat program som kallas Tåget. All personal får utbildning om våldförebyggande metoder och håller själva samtal och workshops i sina klasser. Barnen får också turas om att vara "förändringsagenter" och träna på att säga ifrån mot våld.

Vid polisens omorganisation 2015 blev Botkyrka ett eget lokalpolisområde. Det brottsförebyggande arbetet har varit centralt från starten. Polisens fokus har varit att stötta befintlig verksamhet, istället för att dra igång egna projekt. Kommunen drev redan ett generellt våldsförebyggande arbete och mentorsprogrammet i skolorna. Polisen blev en samarbetspartner. Nu har polis och kommun ett gemensamt medborgarlöfte att jobba långsiktigt för att förebygga våld som en del i linjeverksamheten.

– Polisen behöver vara med och påverka på lång sikt för att komma åt parallella samhällsstrukturer och tystnadskultur, säger lokalpolisområdeschef Erik Åkerlund.

Kommunen och polisen arbetar nära också bokstavligt. I polishuset i Tumba delar polisledningen korridor med socialtjänstens förebyggande sektion. Här sitter kommunens säkerhetschef Pernilla Vera, som varit med och byggt upp mentorsprogrammet MVP och Tåget.

– Det unika är att vi har schemalagd skoltid för att förebygga våld, säger hon.
För att komma åt våldet behöver man förstå våldets följder säger Pernilla Vera. När hon har arbetat med ungdomar i sociala insatsgrupper har så gott som alla själva varit utsatta för våld eller haft det i sin närhet. Erik Åkerlund ser samma sak hos grova brottslingar.

– Att barn inte utsätts eller blir vittnen till våld i hemmet är en av nycklarna till att stoppa gängkriminaliteten. Det stärker oss i vårt förebyggande arbete, säger han.

Polisen lägger förhållandevis lite tid på mentorsprogrammet, men det ger stor avkastning. Våldet på skolorna har blivit mindre grovt.

– Genom att renodla vårt arbete på skolorna kan vi också jobba mer operativt brottsförebyggande, till exempel gripa personer som säljer narkotika på öppen gata, säger Erik Åkerlund.

Läget i stort har ändrats de senaste åren. Under 2015 kastades en granat på en polisbuss i Tumba och socialkontor sattes i brand. Idag är händelser med stenkastning, våldsamma upplopp och polisfishing avvikelser för polisen i Botkyrka.

Erik Åkerlund tycker inte att det skapar konflikt att jobba både med riktade insatser mot organiserad brottslighet och brottsförebyggande på skolor. Uppdragen hänger ihop. Det brottsförebyggande tar inte resurser från ingripandeverksamheten, eftersom poliserna lägger tid på det när de har luckor.

I Botkyrka kallas poliserna talande nog för lokalpoliser, inte ingripandepoliser. Lokal förankring är en grundsten i polisens nya organisation och alla behöver se till helheten, säger Erik Åkerlund:

– Som polis kan jag inte bara åka på ett jobb utan att tänka på hur jag kan förhindra att det här händer igen.

Läs också: "Vi behöver fånga upp dem på redan lågstadiet"