”Vi får aldrig låta AI ta beslut”

Rätt information ska nå rätt person i rätt tid – innan ett problem utvecklas. Det är målet med omställningen. Det är även en förutsättning för att rå på dagens glokala, alltså både globala och lokala, brottslighet. Omställningen kommer att förenkla it-användningen för medarbetarna.

– Det kommer att bli mindre krångligt än vad det är nu. En del av problembilden i dag är att det finns så många olika system som du ska lära dig, du ska veta vilken information som finns i vilka system och du ska söka olika behörigheter. Det vill vi bort ifrån.

Det säger Patrik Larsson, på UB (enheten för utveckling av brottsbekämpning) Noa. Under 20 år var han operativ analytiker inom polisen, men 2023 bytte han till sin nuvarande tjänst som verksamhetsutvecklare.

Det ryktas om att du är en av Sveriges bästa operativa analytiker. Kommentar?

– Det skulle jag aldrig säga själv. Men duktigheten kommer med erfarenhet, när man har tröskat sig igenom många ärenden.

Han har alltid sett sig som operativ, ”så in i märgen”.

– Men nu jobbar jag mer övergripande och jag ser verksamhetsnyttan med mitt arbete.

800 it-system ska knytas ihop

Hans nuvarande roll är att analysera, effektivisera och utveckla arbetssätt, utifrån verksamhetens behov. Just nu arbetar han och hans kollegor för att skapa förutsättningar för att ta informationsdriven brottsbekämpning till nästa nivå. Det är ett gigantiskt samarbete mellan, och inom, avdelningarna.

I praktiken handlar det om att automatisera all informationshantering. En ny it-plattform ska knyta hop alla polisens cirka 800 it-system.

– Man kan se det som ett stort ekosystem där vi skapar ordning och reda i all information utifrån vad den står för och kan identifiera vem som behöver informationen.

Patrik Larsson medverkar i ett stort omställningsarbete inom polisen. Det handlar i praktiken om att knyta ihop alla polisens it-system och skapa en ordning som gör att rätt information ska nå rätt person i rätt tid. Bild: Minna Ridderstolpe

Utvecklingsplan baserad på behov

UB får in många önskemål om vad som behövs från verksamheten. För två år sedan gick Patrik Larsson och en kollega igenom alla, som då var uppe i 1 000.

– Vi klustrade dem som hade gemensamma nämnare. Då såg vi att många handlade om information, och att de var väldigt snarlika.

Det man behövde var: tillgång till mer information, ordning och reda så att informationen är lätt att överblicka och att den ser likadan ut oavsett vilket system den hämtas från. Dessutom fanns ett behov av att placera informationen i ett sammanhang – så att den kan grupperas inom de olika nationella problemområdena som polisen jobbar mot: våld, internationella brottsaktörer, kriminell ekonomi och ordning och säkerhet.

– När vi hade identifierat behoven konkretiserade vi dem i en utvecklingsplan. Sommaren 2025 tog it-avdelningen ett beslut om att förverkliga planen och nu är arbetet igång.

Utvecklingen sker i samverkan mellan Noa, rättsavdelningen, it-avdelningen och nationellt forensiskt centrum.

AI behövs – men får aldrig ta beslut

Enligt it-avdelningen har polisen tillgång till 400 petabyte information, vilket kan jämföras med ungefär 400 miljarder böcker. För att kunna hantera den stora mängden, som dessutom hela tiden växer, kommer AI ha en viktig roll.

– AI behövs för att kunna hålla ordning, kategorisera, sålla och rikta ficklampan åt rätt håll. AI ska också kunna hjälpa till att göra sammanfattningar och se samband. Men för att vi ska få använda det måste människan finnas i mitten, vi får aldrig låta AI ta beslut. Det här kommer inte heller att bli en datasjö att fiska fritt i, utan det krävs ordning och reda.

Arbetet med att bygga en polisiär AI-förmåga har många utmaningar. Den stora knäckfrågan är juridiken, menar Patrik Larsson, med framför allt dataskyddslagstiftningen och AI-förordningen i fokus. I arbetet ingår också en kontinuerlig kontakt med Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.

– För att få tillåtelse att utveckla detta måste vi visa att Polismyndigheten har den ordning och reda som krävs för att få hantera informationen på det här sättet, visa att vi gör korrekta bedömningar och övervägningar.

Begreppet informationsdriven brottsbekämpning kommer från driftcentren. Där jobbar de redan informationsdrivet.

– Men i dag delar de information muntligt och manuellt på möten. Den nya it-lösningen ska möta både deras och resten av verksamhetens behov.

Läste datalingvistik och blev operativ analytiker

Det informationsdrivna arbetssättet inom polisen fick fart när gängvåldet eskalerade för några år sedan. Först kom Omegaarbetet – när polisen kom åt krypterade chattar, sedan Frank – där region Stockholm klustrade ihop olika ärenden, och därefter Frigg – som blev en nationell utvidgning av Frank.

Patrik Larsson växte upp i Uppsala. Han säger att han inte var speciellt intresserad av datorer. Ändå valde han att läsa en tvärvetenskaplig utbildning som hette datalingvistik (läran om lingvistik och datavetenskap) på universitetet.

– När mina kompisar frågade ”vad är det du läser?” brukade jag svara: ”du vet när man skriver ett sms med en knapptelefon och den förutsäger ordet som du börjat skriva – det är datalingvistik”. I början på 2000-talet var inte AI ett så hett ämne som det är i dag, även om det är samma grunder som då.

Direkt efter examen sökte Patrik Larsson jobb på polisen, på dåvarande Rikskriminalpolisen. De sökte en person till kriminalunderrättelsetjänsten, nuvarande Und, som kunde hantera stora mängder information. Han fick jobbet som operativ analytiker.

– Det är världens roligaste jobb! Du sitter med i komplexa utredningar som en spindel i nätet. Du bearbetar och strukturerar information och skickar ut den för åtgärder. Det är som att lägga pussel. Du hittar en tråd, och drar i den. Känslan när du hittar rätt tråd är oslagbar.

Vad är det mest spännande du gjort i jobbet?

– I operativa ärenden med spaning fick jag alltid puls när vi närmade oss ett tillslag, när vi gjorde tillslaget – och under tystnaden innan vi fick veta resultatet.

Och det svåraste?

– Det var när jag som ny inom polisen skulle föreläsa på engelska om ett vapenbrottsärende på en internationell vapenkonferens i Rom. Men jag brukar försöka göra sånt som ligger utanför min bekvämlighetszon, så att jag nästa gång inte känner att det är lika svårt eller jobbigt.

– På samma sätt har det fungerat när jag har bytt från att jobba operativt till strategiskt i min nuvarande roll. Till en början var allting nytt och svårt, men nu har jag skapat en rätt stor bekvämlighetszon.

Huset fullt av tonåringar

Privat lever Patrik Larsson i en bonusfamilj, med huset fullt av tonåringar varannan vecka, med allt vad det innebär.

– Det handlar mycket om att lotsa barnen genom vardagens bekymmer och utmaningar. Med fyra tonåringar hemma så händer det mycket.

En gång blev han upprörd över att innehållet i flaskorna i barskåpet hade minskat rejält. Han sprang ut i garaget och byggde en bur av hönsnät, med hänglås, som han ställde i skafferiet – och låste in flaskorna i.

– Familjen tar mycket tid. Annars gillar jag att träna, titta på fotboll, vara ute i friska luften, resa och odla. Jag har ett inglasat uterum där jag odlar nyttoväxter, sånt som går att äta – mest kryddor, tomater och gurka.

Tre av Patrik Larsson fritidsintressen: att gå på fotbollsmatcher, att odla grönsaker och att resa – fotot till vänster är från Natal i Brasilien. Bild: Kollage av privata bilder

”Vi har kommit en bra bit på väg”

Hur känns det att jobba med polisens stora it-omställning?

– Det är roligt, men det finns stunder när jag känner mig rädd för att det är så stort, så svårt och ogenomträngligt. Men nu måste vi göra detta och vi har kommit en bra bit på väg!

När kommer den nya plattformen att vara klar? Patrik Larsson säger att det är vanskligt att svara på den frågan, men att användarna kommer att kunna se stora förändringar om ett par år, och vissa delar fortare än så.

– Införandet sker stegvis, så medarbetarna kan upptäcka att det plötsligt finns mer information än tidigare i ett system som de använder i dag. Sedan brukar vi i arbetsgruppen säga att detta aldrig kommer att bli helt klart, eftersom behovet av ny information ständigt förändras. Det är därför som den här utvecklingen skapar en snabbfotad möjlighet till förändringar.