Lyckat arbete med kontaktförbud

– Jag är inte intresserad av vad han har gjort, jag vill bara att kontaktförbudet efterlevs.

Det säger Jacob, ingripandepolis i lokalpolisområde Järfälla. Han är kontaktperson till förbudspersoner, alltså personer som omfattas av ett beslut om kontaktförbud.

Jacob har jobbat som kontaktperson sedan den nya kontaktförbudslagstiftningen började gälla den 1 juli 2025. Han har kontakt med tre, fyra förbudspersoner åt gången, alla med olika behov.

Han berättar om ett specifikt ärende med en särskilt motiverad person som han åkte hem till samma kväll som kontaktförbudet utfärdades. Syftet var att ha ett klargörandesamtal.

– Inledningsvis var jag väldigt tydlig med vad jag förväntade mig av honom kopplat till kontaktförbudet. Just den här individen hade många tankar och funderingar. Vi kom överens om att han skulle ringa mig ifall han fick ett infall att överträda kontaktförbudet.

Efter tät kontakt slutade infallen Jacob hade god kontakt med förhandlarverksamheten under tiden kontakten pågick. Han fick tips på konkreta samtalstekniker och råd kring hur han skulle planera samtalen. Jacob och förbudspersonen kom överens om att de skulle ha tät kontakt i början. Under de tre första veckorna ringde förbudspersonen till Jacob varje gång han funderade på att söka upp skyddspersonen. Till slut minskade samtalen till Jacob.

– Hans starka infall dog ut till slut. Nu hörs vi var tredje vecka på telefon eller sms.

Kontaktperson åt skyddspersoner

Ulrika Sålder, administrativt stöd till en utredargrupp, är kontaktperson åt skyddspersoner. Hon har endast kontakt med personerna på telefon.

Ulrika Sålder berättar om en kvinnlig skyddsperson som hade varit tillsammans med en man som blivit villkorligt frigiven efter att ha försökt att mörda henne. Han skulle utvisas, men utvisningen pausades på grund av omständigheter i hemlandet. Ett kontaktförbud utfärdades och Ulrika Sålder blev kontaktperson åt kvinnan.

– Det är helt upp till skyddspersonerna hur ofta vi har kontakt. Jag respekterar deras behov helt. Ibland är det varje vecka, ibland en gång i månaden och ibland färre gånger än så, säger Ulrika Sålder.

Både Ulrika Sålder och Jacob uttrycker samma känsla: att skydds- eller förbudspersonen nästintill alltid uppskattar kontakten.

– Kontaktförbudet i sig kan vara omtumlande och turbulent för båda parter. Men att veta att någon har koll och hör av sig på utsatt tid med jämna mellanrum tycker många är ett viktigt stöd, säger Ulrika Sålder.

Nya lagstiftningen ställer krav

Den nya kontaktförbudslagstiftningen ställer krav på förändringar i polisens arbete. Bland annat ska förbudsperson och skyddsperson ha varsin kontaktperson hos polisen. Något som kan låta enkelt, men som oroar många.

För att uppfylla kravet behövs ett gemensamt lärande, menar Katrin Westerhagen, gruppchef i LPO Järfälla. Tidigare har hon arbetat med införandet av rutinen för kontaktförbud i hela region Stockholm och ser att olika lokalpolisområden kommit olika långt i sitt arbete.

– Jag tror att en av anledningarna till att man oroar sig, och på vissa håll har svårt att komma vidare, är att man tänker att det är resurskrävande att utse två kontaktpersoner.

Men här i Järfälla har vi en tydlig rutin som underlättar, säger Katrin Westerhagen.

Hon tillägger:

– En kontaktperson ska inte utreda brottet. Den är polisens kontakt för just kontaktförbudet, inte för alla frågor som rör polisen.

Utöver kravet på kontaktpersoner har restriktivitetskravet i lagen tagits bort. Det innebär att kontaktförbud även kan utfärdas i förebyggande syfte, det räcker att det endast finns risk för brott. Dessutom ska en individuell skyddsbedömning göras redan vid ansökan om kontaktförbud.

– Vi behöver avdramatisera arbetet genom tydliga rutiner som gör det enklare att möta nya krav och ha skydds- och förbudspersonens rättigheter tillgodosedda oavsett var i landet de befinner sig, säger Katrin Westerhagen.