Polisens egna valarbetare

– Omvärldsläget är betydligt mer konfliktfyllt än tidigare valrörelser. Det går snabbt och det är oförutsägbart, vilket är en utmaning, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef för SH Val 2026.

Hot mot förtroendevalda ökar i valtider, liksom antalet allmänna sammankomster. I valet fokuserar polisen särskilt på att se till att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas tryggt och säkert. Här har dialogpolisen en nyckelroll, som länk mellan opinionsyttrare och polisen.

– Förut handlade det om klassiska höger- och vänsterfrågor och inrikespolitik och dialogpolisen mötte demonstranterna främst på gator och torg. Nu är det en mer komplex bild med migrerade konflikter som har sitt ursprung utanför Sverige, men som utspelar sig här i vår kontext. De propalestinska demonstrationerna har exempelvis pågått i två års tid. För att förstå reaktionerna måste man ha ganska stor kunskap om vad som sker i omvärlden, säger Fredrik Jonsson, nationellt ansvarig för dialogpolisen och tidigare dialogpolis i Stockholm i många år.

Förberedelser en stor del av jobbet

Allt handlar om förarbetet. Bygga nätverk, samla in kunskap, läsa på.

–  En dialogpolis behöver idag lägga 80 till 90 procent av sin arbetstid på förberedelser för att tolka grupper rätt och lyckas, säger Fredrik Jonsson.

Anders Viktorsson, dialogpolis i Gävle, region Mitt:

–  Underrättelsetjänsten tittar på olika grupper utifrån. Vi tittar inifrån, vi vill komma in i gruppen. Därför blir den här relationskapande delen så viktig. Och kunskap är nödvändigt för att komma nära.

Fastnat för dialogen

2026 är Anders Viktorssons första valår som dialogpolis. Så sent som i höstas avslutade han dialogpolisutbildningen. Tidigare har han jobbat som evenemangpolis i många år, gentemot fotbollslaget Sandvikens IF. På idrottsarenan insåg han dialogens kraft.

–  Jag har liksom fastnat för dialogen. Med ganska små medel kan du påverka en situation till det bättre, genom att du har byggt upp förtroendet hos människor. 

Kroppsspråket spelar roll i det förtroendeskapande arbetet.

– Jag tänker hela tiden på vad jag säger, hur jag säger det och hur jag står. Jag försöker tipsa mina poliskollegor att till exempel inte stå med korslagda armar vid demonstrationer. Då sätter man tonen, den blir onödigt hård. Men det handlar givetvis om mycket mer.

Tar demokratin på allvar

Till vardags har Anders Viktorsson tät kontakt med tillståndsenheten. Så fort det kommer in en ansökan om allmän sammankomst, kontaktar han arrangören. Och där börjar det viktiga förtroendeskapande arbetet, som pågår hela tiden, det gäller inte bara under en valrörelse.

– Jag börjar alltid med att fråga om de vet vad en dialogpolis är.

Här tycker både han och Fredrik Jonsson att den prisade dokumentärfilmen Dialogpolisen* fått fler att förstå uppdraget. Och att polisen tar demokratin på allvar.

– Vi jobbar brottsförebyggande genom att låta olika grupper få synas och höras. Det motverkar radikalisering och politiskt våld, säger Fredrik Jonsson.

Likabehandlingsprincipen viktig

I varje regional valstab finns funktionen dialogpolis och man har nationella möten varje vecka för att prata om kommande demonstrationer, fenomen och grupper. Den så kallade likabehandlingsprincipen är mycket viktig.

– Grupper ska hanteras likadant i landet. Gruppers beteende bygger på kollektiva minnen. Får man genomföra en demonstration i en stad, men inte i en annan, blir det en källa till konflikt. Ju större likabehandlingen är, desto mer ökar förtroendet för polisen, förklarar Fredrik Jonsson.

2026 är första valåret som polisen arbetar i driftscentersystem. Vad är vinsterna med det – nu inarbetade – arbetssättet? 

Kommenderingschef Marie Borg: 

–  Det ger oss mycket bättre förutsättningar. Vi har förmågor som i alla tidsskalor kan identifiera och värdera information, säger hon och exemplifierar:

–  Om vi i driftcentermiljön identifierar att en grupp börjar samla sig för motdemonstrationer, kan vi tillsammans med dialogpolisen direkt börja värdera hur vi ska gå vidare. Och dialogfunktionen kan snabbt kommunicera med inblandade aktörer. Tillsammans kan vi alltså omhänderta den här typen av förberedelser för nya aktioner mycket tidigare, och på så vis förhindra ordningsstörningar och andra risker som kan påverka säkerheten för valet. Arbetssättet ger oss bättre förutsättningar, vi blir mer proaktiva.

När det oväntade dyker upp

Fredrik Jonsson tar upp något han kallar för ”X-faktorn”.  

–  Förra valet var det bränning av religiösa skrifter som upptog stor del av polisens arbete. Religionsfriheten ställdes mot yttrandefriheten. X-faktorn är det där oväntade, det vi inte känner till på förhand. Vi har sett det vid nästan varje val.

X-faktorn i år? 

–  Det finns ingen sådan tydlig än, men jag tror att de migrerade konflikterna kommer påverka valet avsevärt när det gäller opinionsbildning, säger Fredrik Jonsson.

Fotnot: I dokumentärfilmen Dialogpolisen får tittaren följa dialogpolisen i Stockholm på nära håll, under bland annat koranbränningar och klimataktioner. Visas på SVT Play.