Sydmodellen stoppade utbrett assistansfusk
Bidragsteamet har berättat om sin arbetsmodell för övriga regioner, som har börjat utveckla liknande modeller anpassade efter den regionala organisationen. Väst och Bergslagen har fått team som pilotprojekt för att kunna nischa sig mot välfärdsbrott. Region Syd redovisade 760 bidragsbrott till åklagare 2025, vilket är flest i landet. Bild: Jörgen Knutsson
En brukare fick 170 000 kronor i assistansersättning. I månaden – i tio år! Bedrägerisektionen i region Syd satte stopp för bidragsbrotten.
För att vända de dystra sifforna med rekordhöga bidragsbrott – 27 000 anmälda brott år 2020 – startade bedrägerisektionen i region Syd ett bidragsbrottsteam 2023. Här ingår utredare som är experter på bidragsbrott och den komplexa lagstiftningen.
Teamet är en fredad resurs som får ägna sig helt åt att utreda just systemhotande välfärdsbrott. När teamet 2024 involveras i ett omfattande assistansärende kommer arbetssättet – Sydmodellen – visa sig bli framgångsrikt.
Linda Kjällberg, förundersökningsledare:
– Vi i teamet får indikationer från flera myndigheter att det pågår felaktiga utbetalningar av assistansersättning till en brukare. Ärendet gäller både ett överdrivet hjälpbehov och att assistenterna inte arbetar enligt tidrapport.
20 miljoner kronor i felaktigt utbetalda bidrag
Ärendet är ett av tio inom samma svartlistade assistansbolag. Företaget har verksamhet i Väst, Syd och Bergslagen.
– Brukaren i vårt ärende hade fått ersättning på omkring 170 000 kronor i månaden sedan tio år tillbaka, säger utredare Sandra Kroon, som tidigare jobbat många år på Försäkringskassan.
Det handlar alltså om totalt 20 miljoner kronor i felaktigt utbetalda bidrag. Den svindlande summan är inte ovanlig när det gäller bidragsbrott. Varje år beräknas runt 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. En stor del av dessa utbetalningar orsakas av att beslut bygger på oriktiga uppgifter om exempelvis arbete, inkomst eller folkbokföring. Välfärdsbrott är också ofta kopplade till den grova organiserade brottsligheten.
Myndigheterna samverkar kring assistanbrott
Teamet gör en polisanmälan om assistansbrott och hämtar in uppgifter från Försäkringskassan. De samverkar med Försäkringskassan, Migrationsverket och Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Den sistnämnda kontrollerar tillstånd, företrädare och ekonomi, vilket senare leder till att assistansbolaget går i konkurs.
Men alla tio åren av misstänkt assistansfusk blir för omfattande att utreda.
– Vi ville ha ett snabbt förlopp på ärendet så att Försäkringskassan skulle kunna stoppa de felaktiga utbetalningarna.
Så vi begränsade oss till att utreda ett år och tio månader i närtid, säger Sandra Kroon.
Ärendet kan liknas vid en mordutredning
Det blir nu en intensiv tid under ett par månader med många handläggare. De gör tillslag på fyra adresser 2024 och håller 66 misstankeförhör med sju häktade personer. De förhör även vittnen, läkare, häktespersonal och företrädare i assistansbolaget.
– Vi hämtade in en stor mängd uppgifter före tillslagen. Vid själva tillslagen krävdes enorma resurser, bland annat områdespoliser, inre befäl, hundförare, it-tekniker och beslagshanterare. Resursmässigt kan man likna ärendet vid en mordutredning, säger Linda Kjällberg.
Utredarna i teamet delades upp i olika förhörspar med ansvar för varsin misstänkt.
– Jag höll alla förhör med brukaren, vilket blev 21 stycken. Jag blev specialist på detaljer kring just den personen, säger Sandra Kroon.
Återkrav på 18 miljoner
Sandra Kroon bygger med hjälp av teamet ett förundersökningsprotokoll på 4 500 sidor, där misstankarna gäller både grovt bidragsbrott och fyra penningtvättar.
Rättegången, i februari 2025, pågår i sex dagar.
Tingsrätten kom att se allvarligt på assistansbrotten, eftersom de anses vara systemhotande. Brukaren döms till fängelse i två år och fem månader. Tre av assistenterna döms till fängelse i drygt ett år vardera, två döms till villkorlig dom.
När domen faller kan Försäkringskassan göra sitt återkrav. Den delgivna summan i förundersökningen för dem som dömdes låg på nästan åtta miljoner, men tack vare polisens PM och förhör kan Försäkringskassan göra ett återkrav på 18 miljoner. Det motsvarar nästan hela summan som betalats ut felaktigt under de tio åren.