Fler än var tionde 60+ utsatt för våld

När polisen kom till lägenheten mötte de en skärrad kvinna i sjuttioårsåldern. Hon blödde på handen och hade blåmärken på armarna. Kvinnan berättade hur hennes några år äldre man slagit henne på huvudet och armarna, och sedan sparkat på henne när hon låg på golvet. Kvinnan, som använde rullator, hade ringt sin dotter som i sin tur ringde polisen.

Paret hade varit tillsammans i många år. Mannen hade varit hotfull enstaka gånger, men efter pensionen hade han börjat dricka mer och humöret hade ändrats. Kvinnans barn hade växt upp med mannen som bonuspappa. De misstänkte att han började bli dement. Bråket hade börjat med att mannen trodde att kvinnan gömde två spritflaskor för honom. De hade kommit hem efter en helg i ett fritidshus, där mannen fått besök av en vän som han druckit tillsammans med.

Polisen höll förhör på plats, grep mannen och körde honom till arresten. En annan patrull tog bilder av kvinnans skador och skjutsade henne till hennes son.

Utredningen hamnade hos Lotta Fägerholt, då utredare och numera gruppchef på sektionen för brott i nära relation i lokalpolisområde Södertälje. Hon förhörde kvinnan igen dagen därpå efter att kvinnan fått ett målsägarbiträde.

– Hon vacklade inte, utan stod på sig i förhör. Hon hade blivit så pass rädd. Liksom många äldre åt kvinnan mediciner som gör att man lätt får blåmärken.

– Det blir svårare för oss att se vilka skador som är färska och kopplade till brottet. Men kvinnan kunde redogöra exakt för vilka märken som uppkommit när. Ett rättsintyg stärkte senare det hon sagt, säger Lotta Fägerholt.

Domen kom inom fyra veckor

Utredningen gällde en enskild händelse och utredarna kunde jobba på skyndsamt. Varken kvinnans dotter eller son ville vittna mot bonuspappan, men det gjorde svärdottern. Domen kom inom fyra veckor. Den tidigare ostraffade mannen dömdes till 75 timmars samhällstjänst, motsvarande två månaders fängelse.

Trots sin höga ålder var mannen frihetsberövad under utredningen. Det är generellt en framgångsfaktor säger Lotta Fägerholt:

– Då kan vi utreda i fred och kvinnan behöver inte vara rädd för att han ska komma hem.

Att skadorna var väl dokumenterade var också avgörande.

– Vi hade foton både från första patrull och senare som tydligt visade varje märke.

Våld mot äldre är ett omfattande problem

Våld mot äldre är ett omfattande problem.

Uppskattningsvis har 10 till 15 procent av personer över 60 år varit utsatta för våld det senaste året skriver Jämställdhetsmyndigheten i rapporten ”Ett värdigt liv – att åldras fredad från våld” från september 2024. Äldre kan vara särskilt utsatta på grund av ett ökat beroende av både närstående och personal.

Men problemet har inte haft stort fokus. I rapporten skriver myndigheten att personal inom äldreomsorg och sjukvård ofta saknar kunskap om våld mot äldre. Det behövs rutiner för att upptäcka våld och stödet till utsatta behöver bli bättre. Många utsatta äldre personer vet inte heller vart de kan vända sig.

Gruppchef Lotta Fägerholt tror att många drar sig för att vara till besvär.

– De vill inte störa polisen utan ringer sina barn istället.

Demens och kognitiva sjukdomar kan göra personer aggressiva. Är parten eller båda parter dementa i olika grad är det svårt för polisen att få fram vad som har hänt, särskilt om förhören dröjer någon dag.

– Det är svårt att bedöma deras berättelser, om vissa fragment stämmer eller inte alls.

Liksom vid andra brott i nära relation kan de utsatta känna att det är skamfullt att berätta och anmäla. Finns det sjukdomar med i bilden blir det extra svårt.

– Det kan vara ett barn med psykisk ohälsa som hotar eller slår sina föräldrar. De är rädda i stunden och ringer polisen men drar tillbaka sin anmälan för att de känner att det är sjukdomen som talar, att vad som hjälper snarare är insatser från sjukvården, säger Lotta Fägerholt.

Vid ett annat ärende ringde personalen på ett sjukhus polisen. En kvinna hade kommit in med skador efter att ha blivit knuffad, slagen och hotad av sin man.

Efter husrannsakan och förhör på polisstationen släpptes mannen. Han hade en påbörjad utredning om demens. Utredarna pratade med hans biståndshandläggare om graden av sjukdom, för att bedöma hans uppsåt vid misshandeln. Eftersom mannen skulle bli föremål för insatser inom socialtjänsten och sjukvården lades förundersökningen ner. Kvinnan tog tillbaka anmälan.

– Hon tyckte synd om honom och sa att hon blivit påverkad av andra att anmäla. När hon såg att han skulle få vård tyckte hon det var tillräckligt, säger Lotta Fägerholt.

Lokalpolisområde Södertälje har tät samverkan med bland andra socialtjänst, brottsofferjourer och kvinnojourer kring våld i nära relation och jobbar tillsammans i både relationsvåldscentrum och barnahus.

– Vi ses regelbundet för att dela kunskap om vad vi gör och hur vi kan hjälpas åt, till exempel att få målsägare att våga anmäla, säger Lotta Fägerholt.

Äldre våldsutsatta – en osynlig grupp

Erika Gyllenswärd är nationellt sakkunnig för brott i nära relation hos polisens utveckling av brottsbekämpning, UB Väst. Hon beskriver äldre våldsutsatta som en osynlig grupp där samhället, inklusive polisen, behöver höja sin lägstanivå och bli – Det är starka mekanismer vi jobbar mot i de här brotten, från demens till en normaliseringsprocess som pågått länge. Vi får inte behandla brotten annorlunda, utan ska följa våra rutiner, göra ordentliga förhör och gripa om det behövs, säger hon.

Att synliggöra våldet mot äldre är nödvändigt, menar hon. Folk blir mördade, får sämre livskvalitet och dör i förtid.

– Forskning visar att man löper ökad risk för sjukdomar om man lever med våld i nära relation, med en hög nivå av stress.

Inom polisen pågår löpande arbete för att höja kompetensen bland medarbetare. I september 2024 kom ett uppdaterat metodstöd för våld i nära relation, där våld mot äldre lyfts i en egen punkt.

Nytt brottsutredarprogram i polisens lärplattform

I det nya brottsutredarprogrammet i polisens lärplattform Pingpong finns tre delar som berör området, om bland annat bemötande, särskilt utsatta brottsoffer, traumakunskap, skyddsbedömningar och brottsofferstöd. Erika Gyllenswärd uppmanar all personal som berörs på olika sätt att lägga de fyra dagar det tar att gå kurserna – alla från receptionspersonal, ingripandepoliser, kommun- och områdespoliser till utredare.

– Alla har ett egenansvar att stärka sin kompetens, och ta till sig det man behöver i sitt uppdrag. Vi kommer aldrig bli bättre imorgon om vi inte gör annorlunda idag, säger hon.

Alla har ett egenansvar att stärka sin kompetens, menar Erika Gyllenswärd, nationell samordnare. Hon uppmanar all personal som berörs att gå kurserna i det nya brottsutredarprogrammet.

Erika Gyllenswärd leder också regeringsuppdraget att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden om brott i nära relation. Den senaste delredovisningen visar vad polisen brister i inom området.

Samverka och dela uppgifter med andra aktörer

En del handlar om att samverka med andra aktörer på ett mer strukturerat sätt. Goda exempel på det pågår bland annat i Malmö, där polisen och olika samarbetspartner träffas regelbundet.

– Ibland räcker inte vår pusselbit och vi når inte fram till åtal eller kan få någon fälld. Då kan vi inte bara lämna utan behöver göra det lilla extra för att koppla på andra som tar över, till exempel socialtjänsten.

För våld mot äldre gäller att alltid ha med det perspektivet och tänka efter vilka aktörer som behöver vara med i olika forum, till exempel biståndshandläggare på kommunen.

En viktig del är att dela uppgifter med andra aktörer. Även om sekretess gäller som huvudregel, går det ibland att dela information utan samtycke. I polisens formulärportal finns ett formulär med den så kallade generalklausulen i offentlighets- och sekretesslagen att använda. Sjukvården och socialtjänsten kan under vissa omständigheter lämna information till polisen innan ett brott har begåtts.

– Det finns en rädsla och osäkerhet kring det, men lagstiftningen finns och det är bara att göra. En del är rädda att bryta ett förtroende, men många utsatta som vänder sig till polisen förväntar sig tvärtom att samhällets resurser samarbetar och att de får hjälp när de väl tagit steget.

Mörkertalet kan vara stort

Anders Östlund, kriminolog och verksamhetscontroller hos polisen i region Mitt, tror att mörkertalet för våld i nära relation bland personer över 65 år är större än i andra åldersgrupper. Våldet har ofta pågått under många år. Kvinnan kan vara ekonomiskt beroende av mannen.

– Tröskeln för att anmäla kan vara ännu större för kvinnor i den generationen.

I sitt arbete har Anders Östlund kartlagt personer som löper hög risk att begå grova våldsbrott. En vanlig gemensam nämnare bland äldre män som misshandlar sin partner är missbruk och psykisk ohälsa. Utmärkande för våldet är att det ofta är vårdslöst och oplanerat. Gärningsmannen kan slåss med en kudde, en fjärrkontroll eller ett verktyg som råkar finnas nära.

– Är man äldre krävs inte mycket för att man ska bli skadad, säger han.

Han slås över hur lite uppmärksamhet våld mot äldre får i samhället, trots att det kan vara väldigt grovt. Istället har medier och olika samhällsaktörer desto mer fokus på våld bland unga.

– Öppnar man en tidning är det lätt att tro att ungdomar står för de flesta brotten. Unga är visserligen överrepresenterade i förhållande till sitt antal, men faktum är att allra flest brott begås av vuxna.

Mörkertalet för våld i nära relation är större bland personer över 65 år än i andra åldersgrupper, erfar kriminolog Anders Östlund.

Särskilt tydligt menar han att det är för brott mot kvinnor, där många som utsätts för grovt våld är 55 år och uppåt och gärningsmannen i samma ålder. Trots att äldre står för en stor del av brotten ligger uppmärksamheten inte på den gruppen.

– Narrativet tar över även hos polisen och socialtjänsten, som riskerar att fastna i mediebilden av vad som är allvarlig och grov brottslighet, att det framför allt är ungdomar och storstad vi ska lägga krut på. Det behövs mer jämvikt, säger Anders Östlund.

Pensionärer över 65 år – den största ålderskategorin

Han har granskat 43 relationsmord av kvinnor och flickor i hela landet. Mer än hälften av dem som mördades av våld i nära relation var 46 år eller äldre. Nio personer var över 65 år. Sammanställningen av alla kvinnomord för 2024 i Operation Beta* visar att pensionärer över 65 år är den enskilt största ålderskategorin.

I samhället i stort finns en slags förnekelse att äldre personer misshandlar, menar han, på samma vis som att det är pinsamt att tänka att de har sex – eller begår sexuella övergrepp.

– Vi har svårt att föreställa oss gamla människor som våldsverkare, utan vill se dem som fina, lugna människor som har jobbat hela livet. Men inom hemmets väggar kan det pågå extremt våld som sällan får några rubriker, säger han.

I region Syd dömdes nyligen en man i sjuttioårsåldern till 4,5 års fängelse för våldtäkt och kränkande fotografering av sin tidigare partner.

Något Anders Östlund har sett i statistiken är att polisens aktivitet vid ett brott verkar sjunka i takt med att åldern på inblandade ökar. Det hålls inte lika många förhör, skrivs inte lika många PM eller analyser och det är inte lika mycket personal involverad.

– Det är tydlig skillnad om de inblandade är 36 jämfört med om de är 76 år. Det behöver inte betyda ointresse utan kan handla om att det upplevs besvärligare att hantera någon som till exempel är 80 år. Jag har hört exempel på att sjukvård och hemtjänst drar sig för att lägga sig i, trots att de ser tecken på våld, för att det omgärdas av olika problem och tar tid.

*Operation Beta = en nationell operation som drevs från september 2023 till och med juni 2025 för att utveckla polisens arbete mot högriskaktörer när det gäller mäns våld mot kvinnor.