"Alla kan blir rekryterade"

Richard Hedström har med sig Polismuseets skolmaterial när han besöker Kunskapsskolan i LPO Enköping/Håbo i region Mitt. Åhörarna är ett 60-tal elever i årskurs åtta.

– Kollegor hör av sig till oss och undrar varför vi i Enköping har så många utförare i kriminella nätverk. Hur kan vi förebygga att barn och unga hamnar i gängkriminalitet?

Det är tyst i aulan och stämningen är förväntansfylld och lite spänd.

Richard Hedström fortsätter:

– Om ni lyssnar på det vi har att berätta kan vi spara både liv och pengar.

Richard Hedström visar ungdomarna en av alla de musikvideor som finns på Youtube inom gansterrap, som glorifierar gängkulturen.

Videon visar upp guldsmycken, exklusiva klockor, dyra bilar, vapen och narkotika. ”Alla är barn, betala ett pris”, är ett textbudskap i videon.

Han frågar eleverna helt neutralt:

– Är det coolt med vapen? Är det coolt med droger?

Han vill få dem att tänka efter.

– Ni får lyssna på vilken musik ni vill, men vad är det för budskap vi tar in i våra huvuden? Har era föräldrar koll på det här?

Richard Hedström varvar powerpointbilder och filmer från Polismuseets skolmaterial med egna exempel från verkligheten, som han har många av.

– Vi vet att kriminella gäng rekryterar barn och unga för att begå brott. Ni har alla en telefon och skulle alla kunna bli rekryterade till ett nätverk. Det svåra är att dra sig ur om man väl har gjort något för gängen.

Richard Hedström berättar för eleverna om en ung avhoppare som han har kontakt med än idag. Som hade turen, enligt avhopparen själv, att bli gripen av polis när han var på väg att utföra ett uppdrag han inte ville göra – att skjuta sönder en fönsterruta i ett bostadshus i Stockholm. Han fick då hjälp att dra sig ur.

Det finns barn som blivit rekryterade både på den här och andra skolor i Enköping. Det vet både Richard Hedström och skolpersonalen.

Lars-Johan Skoghag och Maria Abelsson är handledare i årskurs 9 och har själva använt skolmaterialet för att prata med niondeklassarna om ämnet.

– Med powerpointbilderna och filmerna blir det mer personligt och mindre teoretiskt och därmed lättare för eleverna att ta till sig informationen, säger Lars-Johan Skoghag.

Maria Abelsson förklarar att de som handledare håller personliga samtal med varje elev veckovis, där de pratar om allt:

– Materialet har gett mig en bra ingång till att få elever i riskzonen att öppna upp.

LPO Enköping/Håbo har bett alla skolor om hjälp att informera elever från 10 till 18 år i de båda kommunerna. Områdespoliserna hinner inte själva med alla klasser och skolor.

– Jag har träffat skolpersonal och visat dem hur jag som polis uttrycker mig när jag pratar om ämnet. Jag har gett dem lite av mitt sätt av att hålla föreläsningar, säger Richard Hedström.

Tror du att eleverna tar till sig mer om det är poliser som föreläser?

– Det kanske blir en annan tyngd när jag som uniformerad polis pratar till eleverna. Men det är fullgott när lärarna gör det. Med det här materialet krävs ingen stor förkunskap hos lärarna, menar Richard Hedström.

Han tillägger:

– Polismuseets material om gängrekrytering är genomtänkt och bra. Filmen Min bästa vän och anhörigfilmerna är bra att visa och diskutera kring. De går rakt in i hjärtat.

Hur tas materialet emot av eleverna?

– Bra! Vi brukar få en stämning i klassrummet som visar på att de förstår allvaret. De lyssnar aktivt och ställer frågor.

Vad säger eleverna själva?

Richard Hedström pratar med sistaårseleverna på programmet barn och fritid, som han föreläste för tidigare i år. Bild: Minna Ridderstolpe

– Det var ny information att gängen rekryterar så långt ner i åldrarna, säger Felizia Andersson.

Hon går tredje året på programmet barn och fritid på Westerlundska gymnasiet och lyssnade på Richard Hedströms föreläsning tidigare i år.

– Ja, att de vänder sig till så unga som 8–9-åringar kände jag inte till innan. Jag har småbröder i den åldern, säger kompisen Saga Lehto Öberg.

Hillevi Larsson lägger till att hon inte visste att det även är många tjejer som rekryteras. Som lockbeten.

Har ni märkt att ungdomar på skolan blivit rekryterade?

– En kille som gick här har dött på grund av gängkriminalitet. Han var tyst av sig och var inte ofta i skolan, säger Julia Nyström i samma klass.

Tjejerna är överens om att de skulle vända sig till en lärare, förälder eller annan vuxen ifall det var oroliga för att någon de känner skulle vara i riskzonen.

Om det var någon de kände väl skulle de prata direkt med personen för att få hen att be om hjälp.

– Om personen inte skulle be någon vuxen om hjälp skulle jag prata med polisen, säger Felizia Andersson.