Trygga trappan kommer åt brottsplatser

Skadegörelse, otrygghet och narkotikahandel i trapphus och allmänna utrymmen. Bostadsbolagen Svenska Bostäder och Stockholmshem delade samma problem i sina fastigheter i Skärholmen och ville 2021 införa Trygga trappan tillsammans med polisen.

Trygga trappan är en metod för att motverka så kallat trapphäng i flerbostadshus och startades i Malmö 2017. Den går ut på att fastighetsägare och den lokala kommunpolisen ingår ett avtal, där polisen har rätt att bötfälla personer som olovligen vistas – hänger – i huset för olaga intrång.

– När bostadsbolagen hörde av sig till oss var vi skeptiska till en början. Vi har mycket problem med drogscener och utsatta områden, skulle vi nu börja lägga resurser på att rapportera för olaga intrång i trapphus?, säger Christoffer Peyre, kommunpolis i LPO Skärholmen.

Sju personer kunde dömas till fängelse

Men huvudfokus för polisen blir inte olaga intrång utan att lokalisera platser för grövre brott, främst narkotika- och vapengömmor, så kallade hotspots.

Trygga trappan gav snabbt resultat – och är numera en etablerad metod i Skärholmen.

– Redan från start fick vi bra träffar på brottslig aktivitet genom avvikelser som rapporterades in. Vi tog stora mängder narkotika och skarpladdade vapen och sju personer kunde sedan dömas till sammanlagt 35 års fängelse, säger Christoffer Peyre.

Flygblad sätts upp på portarna till de trapphus där Trygga trappan ska praktiseras, som tydligt markerar att oönskat häng är otillåtet och medför konsekvenser.

Identifierade otrygga platser

I Skärholmen tog bostadsbolagen metoden ett steg längre och installerade sensorer i fastigheternas olika utrymmen.

Sensorerna registrerar mänsklig närvaro om man uppehåller sig längre än vad som anses vara normalt. Den här varianten av Trygga trappan har fått namnet Stockholmsmodellen.

Bostadsbolagen använde det digitala mätverktyget Embrace för att identifiera och kartlägga otrygga platser och välja ut vilka fastigheter som var aktuella för Trygga trappan.

Projektet började med ett tiotal trapphus och har sedan dess ökat till det dubbla.

– Först gjorde vi en nollmätning och tittade en hel månad på hur mycket häng och nedskräpning som förekom. Bostadsbolagen rapporterade in otrygga platser som visades som röda fläckar i Embraces färgdiagram. Dessa platser stämde också överens med vår lägesbild och valdes ut till Trygga trappan, säger Christoffer Peyre.

Alla mätningar från sensorerna i de allmänna utrymmena skickas till fastighetsägarföreningen Skärholmens fastighetsägare, som bygger data och grafer kring avvikelserna och skickar vidare till LPO Skärholmen.

Redan samma kväll eller dagen efter får kommunpolisen reda på var det skett avvikelser att kolla upp, och kan åka till de specifika fastigheterna.

Vad har ni fått för respons från de boende?

– De flesta tycker att det har blivit lugnare och tryggare och att de ser att poliserna syns oftare i fastigheterna, säger Christoffer Peyre.

Finns det inte en risk att problemet med trapphäng bara flyttar runt?

– Vi har fått bort problemen med vapen och narkotika nära människor och bostäder i centrum, där det förut fanns en stor otrygghet. De kriminella flyttar runt, men samtidigt har fler fastighetsägare anslutit sig till Trygga trappan. Vi behöver fortsätta arbeta enligt den här metoden och vara där de kriminella är.

En utvärdering av Trygga trappan visar att:

• ­Kostnader för skadegörelser och reparationer i fastigheterna har minskat rejält.
• Bostadsbolagens undersökning nöjd-kund-index visar på ökad trygghet hos de boende.
• Antalet otrygga platser har minskat eller är borta helt (se bilder nedan).
• Benägenheten att anmäla narkotika- och vapenbrottslighet har ökat i de berörda fastigheterna.
• Antalet ärenden har minskat med cirka 30 procent.

Samma gata i LPO Skärholmen före och efter att arbetet med Trygga trappan inleddes. De röda fläckarna visar otrygga platser. På den övre bilden, från januari 2022, är de röda fläckarna betydligt fler och större än bilden nedan, från januari 2023. Bild: Kartutdrag från mätverktyget Embrace.

Källa: Svenska Bostäder/Stockholmshem, 2023. Hämtat från Brås slutrapport ”Stockholmsmodellen av Trygga trappan – En effektutvärdering av fastighetsägarsamverkans påverkan på brottslighet i bostadsmiljöer”. Bild: Kartutdrag från mätverktyget Embrace.