Biometri klarar upp fler brott
Tidigare såg lagstiftningen olika ut beroende på om man skulle dakta (ta fingeravtryck) eller topsa. Bild: Polisen
Större möjligheter att använda biometri för att klara upp brott. Det är målet med lagändringarna som träder i kraft den 1 juli.
Idag registreras biometrierna* fingeravtryck, dna och ansiktsbild i polisens register.
Lagstiftningen skiljer sig mycket åt beroende på om du ska dakta (ta fingeravtryck) eller topsa en misstänkt.
– Här kommer lagändringen att underlätta. Från och med 1 juli blir det samma lagstiftning för alla biometrier. Det innebär att lagen blir tydligare för medarbetare som beslutar om att ta upp biometri, säger Anna Granlund på nationellt forensiskt centrum, NFC.
Kan samla in och spara fler biometrier
Lagändringen gör det möjligt att samla in och spara biometrier från personer som är skäligen misstänkta för brott med fängelse i straffskalan.
– Praxis idag är att man ska förvänta sig minst sex månaders fängelse för att få ta upp dna, vilket har upplevts som svårt. Nu kommer man alltså att slippa det, säger Cecilia Vahlberg, NFC.
Lagen gör det också möjligt att samla in och spara fler biometrier: handstil, röstprov, rörelsemönster och video – från personer som är skäligen misstänkta för brott med fängelse i straffskalan.
– Handstil har vi analyserat länge, men vi har inte fått spara prover i något register förut. Det kommer dock att dröja några år innan vi har teknik för att kunna föra in nya biometrier i registret, säger Cecilia Vahlberg.
Sannolikheten att identifiera brottsmisstänkta är större ju fler uppgifter som sparas i registret. Men att bara ”fylla på med uppgifter” är inget självändamål, betonar de.
– Syftet är att kunna jämföra biometrierna från de registrerade med spår från brottsplatser, för att kunna identifiera misstänkta personer och då behöver det vara rätt kvalitet på upptagen, säger Anna Granlund.
Öppnar upp för dna-baserad släktforskning
En annan nyhet med lagändringarna är att dna-baserad släktforskning – under vissa omständigheter – tillåts vid mord och grova våldtäktsbrott. Det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004 löstes tack vare denna metod – som år 2020 testades i ett pilotprojekt.
Mer om lagändringen
Om en person, vars uppgifter finns i polisens biometriregister, avlider får polisen behålla uppgifterna i högst tio år.
Sökningar i icke-brottsutredande register, som Migrationsverkets register över asylsökande, får göras vid förundersökningar om vissa allvarliga brott. Sökningen ska beställas av en åklagare.
Säkerhetspolisen, Tullverket, Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevakningen är brottsutredande myndigheter som också berörs av lagändringarna.