”Vi vill att folk ska söka till oss”

Mini ansökte första gången 2018. Men det var aldrig något rättvist försök, menar han, som redan innan han klev ner i bassängen misstänkte att han tränat fel – lagt för lite tid på vattenträning.

– Jag simmade till kanten, halvdöd, och sa att jag ville avbryta. Klart jag blev nedstämd, men jag visste ju varför jag avbröt.

Det tog fem år och en livskris – en separation – innan han skickade in en ansökan igen.

– Då var jag på en bättre plats både mentalt och fysiskt. Målet var tydligt: jag kommer inte åka till Stockholm igen för att ge upp.

Känslan var en helt annan när han klev ner i bassängen andra gången:

– Hoppas det blir jobbigt – för nu kan jag. Jag var aldrig nära min gräns, jag kände att jag hade gjort allt som står i min makt. Nu var beslutet upp till NI.

Medarbetarna är allt

Medarbetarna är allt, menar operatören Peja, och förklarar att nationella insatsstyrkan lägger ”jättemycket krut” på rekryteringsprocessen.

– Det kraftigaste verktyget vi har att påverka vår förmåga är genom vår rekrytering och vårt urval. Vi har lagt väldigt mycket kraft på det historiskt, att göra det noggrant och bra.

Alla som ansöker testas mot en kravprofil. Den består av en kognitiv och en fysisk del och ser inte likadan ut idag som den gjorde för tio år sedan. Kravet på den kognitiva förmågan har alltid varit stor, men idag har den fått ökad betydelse, vilket delvis beror på att brottsligheten nu är mer komplex. Och allt måste stämma.

Ja, man måste vara fysiskt stark. Men vad du är för person och vad du har för kognitiv förmåga avgör om du blir antagen till NI. Bild: Minna Ridderstolpe

Steven, mångårig operatör, säger:

– Kravprofilen är så pass smal och passar så få individer. Enskilda delar i kravprofilen kan flera uppfylla. Men för att jobba här måste du uppfylla alla kriterier, du kan inte uppfylla nio stycken och ha en dipp på två. Vi har inte råd att göra avkall på något.

”Det gäller att hitta sitt varför”

Hur tar man sig igenom det nålsöga som rekryteringsprocessen är? Vilka har det som krävs?

”Det gäller att hitta sitt varför och hur man tränar inför testerna.”

Det säger Sam, som nyligen avslutade grundutbildningen till operatör och har testerna färskt i minnet.

För Sam handlade det om att få vara en del av en elitverksamhet och den som stöttar och griper in när vanlig polis inte kan göra jobbet. Vägen var lång, han jobbade inom Försvarsmakten och behövde först gå polisutbildningen för att under termin fyra ansöka till nationella insatsstyrkan.

”Vad var det som glittrade till i din ficka?” frågar fotograf Minna operatören Sam. ”Den här? Det är en snusdosa som jag fått av mina kompisar i present. De tyckte jag behövde lite mer glam i tillvaron.” Bild: Minna Ridderstolpe

Mini hade i sitt dåvarande jobb på regionala insatsstyrkan samarbetat en del med NI-operatörer. Och han gillade det. Deras sätt att vara: på och av, vänliga men raka, professionella men lättsamma, inspirerade.

Saknar ni något från IGV? – Jag saknar spänningen och kicken att köra blått. Här blir det sällan blåljuskörning, säger Mini. – Det jag saknar minst är båtmössan, skrattar Sam. Bild: Minna Ridderstolpe

"De mjuka värdena lockade mig"

– Det var främst de mjuka värdena som lockade mig, inte adrenalinbehovet. Att få jobba i en starkt sammansvetsad grupp och renodlat inrikta mig på komplexa uppgifter var min drivkraft.

Samtidigt som de mjuka värdena, ”mjukvaran” – sammanhållningen, teamkänslan, blivit NI:s varumärke, är det ett fysiskt jobb att vara operatör. NI är polisens yttersta konfrontationsresurs och anti-terrorstyrka, som ingriper i de allra farligaste situationerna. Då behövs förmågan att kunna klättra längs med båtar och fira ner sig från helikoptrar.

Men det finns en frustration hos kollegorna på NI här. Operatören Fifa säger:

– Man får en felaktig bild av oss om man tror att fysisk förmåga är det enda som räknas. Den fysiska tröskeln behöver du liksom kliva över – sedan är det andra värden som är viktiga.

Mycket handlar om tillit

Peja:

– Vi har valt bort flera bra individer på grund av att de inte passar in i gruppen. Mycket handlar om tillit. Du kan skapa tillit genom att utföra uppgifter varje dag, men om du inte kan umgås med andra kommer det kosta gruppen för mycket.

I förra omgångens rekrytering konstaterades att många sökte till NI – men få antogs. I utvärderingen: ”Det har blivit uppenbart att fysisk kondition och mental uthållighet är områden där många kandidater saknar tillräcklig nivå.”

Varför?

Samhällstrenderna märks i urvalet, menar Peja. Den fysiska förmågan räcker inte. Det börjar redan i unga år, spontanleken och spontanidrotten tar inte lika stor plats idag. Nu är det kontrollerade lekar och unga sitter mer passivt framför skärmar. Att ägna sig åt elitidrott är inte lika vanligt längre. Men det är inte bara fysiken som förändrats, menar Peja, även den mentala biten. Idag är folk vana vid en ”bekvämare livsstil”.

– På ett sätt söker vi äventyrare, som är trygga i sig själva och nyfikna på världen. Och som har högt eget driv, säger Peja.

Att träna inför testerna

Varken Mini eller Sam har sysslat med elitidrott, men träning har alltid varit en självklar del i vardagen: handboll, rodd, kampsport, fotboll, löpning, surfing.

Ungefär ett år innan de ansökte till NI växlade de upp. Mini säger:

– Vissa går i celibat och gör inget annat än tränar inför testerna.

Själv valde han en lite annan väg:

– Jag tränade som ett svin, men delade gärna en flaska vin med sambon på fredagskvällen. Det var viktigt för mig att kunna göra det för att orka hålla träningsmotivationen uppe. Och mellan de inledande testerna och sluttesterna åkte jag till Bali för att surfa och ha kul.

Det gäller att hitta ett träningssätt som fungerar över tid och som håller en både hel och motiverad, summerar Mini.

Operatörerna fystestas årligen. Bland annat ska de klara av att göra ett visst antal chins med 25 kilos extra vikt. Mini visar. Bild: Minna Ridderstolpe

I sluttesterna utsätts kandidaterna för tio dagar av fysiska och psykiska prövningar. Syftet är att se hur individen fungerar och presterar under extrem stress, brist på mat, sömn och vatten.

Sam får något djupt i blicken när han tänker tillbaka på ”hellweek”.

– Här går det inte att dölja sitt sanna jag, det blir bara skalet kvar … Du får en ny förståelse för dig själv och vilken vilja du sitter inne med. Har du viljan klarar du mycket mer än du tror.

När han fick det efterlängtade beskedet – godkänd! – var mamma och pappa de första han ringde.

Därefter åkte han hem och låg däckad i bihåleinflammation och borrelia i två veckor.

Sporras till att vilja utvecklas

NI är en tävlingsinriktad enhet där man jämför sig med varandra, men alltid med glimten i ögat, enligt Mini och Sam.

– Jag har ofta presterat högt på arbetsplatser, men här är alla högpresterare, det finns alltid någon som är bättre. Det är bra, det sporrar en till att hela tiden vilja utvecklas, säger Sam.

Mini och Sam visar in till ett rum där blå plastmadrasser ligger på golvet, en övningsdocka står i ett hörn. Här tillbringade de många träningstimmar under grundutbildningen för att öva närkamp och taktik. De drillas i att bli tänkande operatörer, förklarar de.

– Man tänker att man ska bli slut i kroppen, men man blir slut i huvudet här, säger Sam och ler snett.

Mini:

– Problembilden är föränderlig. Det är inte lika vanligt med flygplanskapningar, utan det kan vara situationer där någon hugger ner folk på stan. Vi behöver vara adaptiva och snabba till beslut. NI känns modernt, vi utvecklar oss hela tiden.

Nya operatörer får tidigt mycket ansvar, de mer erfarna får ta ett steg tillbaka.

– Det är bra, det har jag inte upplevt inom Polismyndigheten tidigare, säger Mini.

Mårten, chef för nationella insatsstyrkan sedan fyra år tillbaka, säger:

– Nya medarbetare får stora mandat och tillit direkt. Efter rekryteringen ska man känna att nu ska jag lära mig det här, nu ska jag vara ute på den tunna isen och blotta mina svagheter. Vi pekar ut målet och är tydliga med hur vi ska ta oss dit, men vi har utrymme för dikeskörningar och tror på deras ambition att göra rätt.

Övar scenarier ofta

Arbetsdagarna för en operatör ser olika ut. Vissa uppdrag kräver flera dagars bortavaro. För att kunna hantera de allra svåraste och mest komplexa uppgifterna krävs mycket tid för träning. De operativa ärendena går alltid i första hand och innebär skarpa tillfällen att få utöva det man tränar inför. Bara veckor innan det misstänkta och uppmärksammande kabelsabotaget mellan Gotland och Lettland, där NI-operatörer firade ner sig från en helikopter och tog kontroll över fartyget M/S Vezhen, övade Mini och Sam på att borda en färja.

I ett fiktivt scenario tar sig NI:s operatörer ombord på en passagerarfärja. Några veckor senare är det skarpt läge när NI tar kontroll över fartyget M/S Vezhen i Östersjön. Kunskapen om att arbeta i marina miljöer är mer angelägen än någonsin. Bild: Minna Ridderstolpe

Det ligger skadade personer längst ner i maskinrummet. Det krävs maximal styrka, samarbete och medicinsk kunskap för att hantera situationen på färjan. Bild: Minna Ridderstolpe

Övningsscenariot: Beväpnade gärningspersoner har tagit passagerare som gisslan. Över 100 figuranter befann sig på en pendelbåt i Stockholms innerskärgård. Mini har, som alltid efter övning eller skarpt uppdrag, reflekterat över sin insats:

– Jag hade kunnat läsa av spelplanen bättre. Jag tog med mig onödigt mycket forceringsutrustning. Och var gör jag mest nytta? Jag kan snabbare hitta viktiga uppgifter att utföra, summerar han, och tillägger:

– Jag har alltid varit oerhört självkritisk. Men det har delvis tagit mig dit jag är idag.

Strukturerad reflektion. Vad gick bra, hur blir vi bättre? Mini går igenom den marina övningen. Bild: Minna Ridderstolpe

”Idag är vi lite hela Sveriges insatsstyrka”, säger Mårten och syftar på att NI nyttjas av många olika uppdragivare: Säkerhetspolisen, Tullverket, Trafikverket, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevakningen.

– Systemhotande grov organiserad brottslighet och möjliga sabotage i Östersjön, vi är spelare på många plan, säger Mårten.

Utlandsuppdragen har ökat

Och de senaste åren har utlandsuppdragen för NI ökat markant.

– Hela 2023 präglades av biträde till Utrikesdepartementet, på grund av krig i vår omvärld. Det handlar inte om konfrontationsuppdrag, utan om att vi bistår med medarbetare som är trygga med att vara i en miljö som är osäker och skapar trygghet på så sätt, säger Mårten.

Nationella insatsstyrkan deltog också i evakueringen av Sveriges ambassad i Kiev i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. NI:s stöd bidrog till att Sverige kunde upprätthålla sin diplomatiska närvaro i Ukraina.

På motsvarande sätt har NI stöttat utrikesförvaltningen i fält i Mellanöstern efter krigsutbrottet mellan Israel och Hamas 2023, så att svenska utlandsmyndigheter, trots den svåra säkerhetssituationen i regionen, kunde fortsätta att verka.

Erika Ferrer, chef för enheten för säkerhet på Utrikesdepartementet, kommenterar:

– NI är snabbfotad. Deras professionalism och förhållningssätt är unikt; vi brukar säga att de har en blodtryckssänkande effekt på vår personal.

Samarbetar med polisens övriga insatsstyrkor

På hemmaplan samarbetar NI med polisens övriga insatsstyrkor. Både insatsledare och operatörer från NI har kortare perioder roterat på regionala insatsstyrkan Stockholm, för att bygga relationer och utveckla arbetet tillsammans. Och NI stöttar regelbundet med lån av specifik kompetens och utrustning.

Oskar, tf sektionschef på RI Stockholm:

– Vårt operativa samarbete har utvecklats enormt. Tidigare tog NI över hela uppdraget när vi behövde stöttning. Idag skickar de ett antal personer beroende på vad vi behöver hjälp med.

Han fortsätter:

– Slår vi till mot två adresser samtidigt kan vi ta den ena och NI den andra.

En flitig uppdragsgivare för NI är Säkerhetspolisen, Säpo. Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef, beskriver samarbetet som ”välfungerande med högt förtroende”:

– Det är viktigt och i många fall avgörande för att vi som säkerhetstjänst ska kunna agera och förhindra allvarlig brottslighet som terrorism och spionage.

Kommer behövas fler specialister

Uppdragen styr vilka NI rekryterar. I framtiden tror Mårten att det kommer att behövas fler specialister på NI.

– Teknikutvecklingen gör kanske att vi ska vara spjutspets inom AI och cyber framåt. Då behöver vi hitta specialister och ha en särskild rekrytering för det.

För Mini och Sam är målet framåt tydligt: Att bli så bra operatörer som möjligt.

– Nu är jag här och här vill jag bygga en karriär, säger Sam.

Mini tar även upp något annat:

– Efter godkända sluttester kände jag glädje, men den var kortvarig. Ganska snart kände jag en tomhet. Jag hade uppnått mitt högsta mål. Vad skulle jag ha för mål, nu? Men jag älskar det här jobbet och vill bli bäst på det jag gör.

Våga söka!

Vad har ni för råd till den som går i tankar att söka till nationella insatsstyrkan?

– Våga skicka in en ansökan. Jag tror att många struntar i att söka av rädsla för att misslyckas. Men att misslyckas på testerna säger bara att du inte uppfyller vår kravprofil, inte att du är en dålig människa eller polis.

Insatsledare Tom skickar med:

– Vi vill att folk ska söka till oss. Vi genomför ju testerna i syfte att få nya kollegor.

Alla namn på operatörerna är fingerade.