Vardaglig jakt på kriminell ekonomi

Fredagskväll och löning i centrala Göteborg. Det brukar betyda att pengar och narkotika växlas mellan händer. Kenny Adersjö och Martin Gustafsson sitter i en parkerad polisbil vid Vasaplatsen och inväntar kollegans ord i Rakel. De följer efter en misstänkt narkotikaköpare.

Förhoppningsvis har han stämt träff med en säljare.

Majoriteten av narkotikasäljarna här i city kommer från de områden som Kenny Adersjö och Martin Gustafsson arbetar i till vardags: Angered, Hjällbo, Hammarkullen och Bergsjön – lokalpolisområde Storgöteborg nordost.

”Mannen har brun dunjacka, pratar i mobilen och går väldigt konstiga vägar … ”, hörs kollegan i radion.

– Det brukar vara ett gott tecken, säger Martin Gustafsson, förundersökningsledare.

– Narkotika är ofta vår ingång till pengarna. Det leder ofta till husrannsakan och så hittar vi pengar där. Det ena leder till det andra, säger Kenny Adersjö, områdespolis.

Efter en ”springjagis” mellan innergårdarna i Gårdsten stoppar områdespolisen tre misstänkta narkotikaförsäljare. ”Narkotika är ofta vår ingång till pengarna”, säger Kenny Adersjö. Han hittar sedan en soppåse full med hasch, slängd i buskarna. Bild: Minna Ridderstolpe

I soppåsen ligger flera påsar förpackat hasch. Bild: Minna Ridderstolpe

Konversationer i killarnas mobiler leder till två husrannsakningar. Precis innan patrullen ska knacka på hos den ena öppnas dörren inifrån av en man som är på väg ut med en ryggsäck full av portionsförpackat kokain. Bild: Minna Ridderstolpe

100 000 kronor i en byrålåda

Nyligen hittade han och Martin Gustafsson drygt 100 000 kronor i en byrålåda – nedstoppade i ihoprullade strumpor. Ärendet började med narkotika – de tog en kille för narkotikaförsäljning. Han hade nycklar på sig och som till flickvännen som bodde hemma hos sin mamma.

– Vi gjorde husrannsakan i flickvännens rum och hittade pengarna i strumplådan. Här tänker vi förstås brottsbalken i första hand, att pengarna ska förverkas som en brottsvinst.

– Men vi skrev också alternativt penningtvättbrott på honom, ifall pengarna inte går att förverka. Vi får se hur det landar i rätten, säger Kenny Adersjö.

Självständigt förverkande – ett bra verktyg

Det gäller att tänka ”hela vägen och alla steg” i den vardagliga jakten mot kriminell ekonomi, framhåller Caroline Johansson, gruppchef i lokalpolisområde Storgöteborg nordost. Och med självständigt förverkande finns nu ett till verktyg. Caroline Johansson tar upp ett lokalt ärende som nyligen var uppe i tingsrätten:

– En kriminell person från Hjällbo togs med stora mängder kontanter och misstänktes för penningtvätt, men det höll inte. Åklagaren var då snabb med nya lagstiftningen och gjorde om det till ett självständigt förverkande.

Hon fortsätter:

– Innan självständigt förverkande hade vi inte kunnat gå vidare här. Kronofogden hade visserligen kunnat ta en del av pengarna – men när Kronofogden tar pengar som vi tror härrör från brottslighet, betalas personens skulder av med pengar som egentligen är svarta.

Caroline Johansson, gruppchef, LPO Storgöteborg nordost. Bild: Minna Ridderstolpe

"Vi behöver få bort känslan av att det är svinsvårt"

Även om det inte är något nytt att polisen ”går mot pengarna”, tar det ett tag innan begreppen sitter i ryggmärgen på alla, tror Kenny Adersjö.

– Vi behöver få bort känslan av att det är svinsvårt. Alla poliser vill ta pengar, men är det penningtvätt, utvidgat förverkande eller självständigt förverkande? En polis är väldigt van att tillämpa brottsbalken och specialstraffrätten. Vi är drillade i att upptäcka brott, avrapportera brott, förhöra om brott och delge brottsmisstanke och så kommer ytterligare en grej i brottet – pengarna. Då måste vi ställa frågor kring det och ha kännedom om rekvisit och vad som krävs för att vi ska kunna ta pengarna.

Kenny Adersjö, områdespolis, LPO Storgöteborg nordost. Bild: Minna Ridderstolpe

Utredningsverksamheten är hela gruppens ansvar

Här på lokalpolisområde Storgöteborg nordost utreder yttre personal penningtvättbrott själva, utredningsverksamheten är hela gruppens ansvar, inte bara de som sitter på utredning. Kenny Adersjö och Martin Gustafsson initierar, handlägger och slutför sina egna utredningar.

Ett vinnande koncept, slår de fast.

– Det gör att vi blir bättre på de initiala utredningsåtgärderna, för vi vet vad som krävs i slutändan. När man får reda upp sin egen skit, så att säga, blir man mycket mer drillad att göra allt rätt direkt, säger Martin Gustafsson.

Kenny Adersjö:

– Men det ställer högre krav på gruppen. Det räcker inte med klassiska områdespoliser som kan springa och prata med folk, utan också sådana som är utredare och duktiga på ekonomi och excel.

Vid större ärenden där det krävs så kallad fördjupad finansiell utredning, finns tillgångsutredare att beställa hjälp från.

"Vi åker ut och hör dem"

För att underlätta och effektivisera utredningsarbetet är kollegorna flitiga användare av appen Samla – det digitala anteckningsblocket för att samla information om händelser ute på plats, som sedan överförs till Durtvå.

– Men vi använder Samla liksom tvärtom, säger Caroline Johansson.

Hon förklarar:

– Vi tänker inifrån och ut. Vi förbereder många utredningsuppgifter på insidan, för att utföra dem på utsidan.

Vi kallar till exempel inte folk till förhör, vi åker ut och hör dem.

När områdespoliserna befinner sig i Angereds centrum för att jobba med synlighet, passar de också på att besöka en man misstänkt för penningtvätt.

– Har jag förberett förhörsmallen i Samla kan jag ju lika gärna ta förhöret i polisbilen, istället för på stationen. Det är mycket effektivare att vi förhör när vi ändå befinner oss ute i dessa områden – än att vi ska kontakta en utredare som ska byta om, fixa bil, rusta på och åka ut och knacka på – för att sedan upptäcka att mannen inte ens är hemma.

Tillbaka till den parkerade polisbilen i centrala Göteborg. Det sprakar till i Rakel. Mannen i brun dunjacka, den misstänkta narkotikaköparen, är på väg fram till en bil där det sitter en kille i vit tröja. Kenny Adersjö gasar och kör snabbt till gränden där den civilklädda kollegan nu befinner sig med köparen. Den nervösa köparen erkänner utan omsvep och pekar ut mannen i vit tröja som säljare, som i sin tur hävdar att han bara mött upp sin flickvän i gränden. Flickvännen har 4 000 kronor i kontanter i jackfickan. Mannen har 800 kronor på sig. Kan det finnas mer pengar? Eventuella åtgärder diskuteras: Husrannsakan i flickvännens bostad, där killen påstår sig bo?

En sökhund hjälper till i arbetet i gränden men hittar inget. – Klockan är mycket, förmodligen den sista kunden för kvällen, de har sålt slut, funderar Martin Gustafsson. Bild: Minna Ridderstolpe

Fler sätt att gå mot pengarna

Det finns fler sätt att gå mot pengarna i vardagen: folkbokföringsbrott och myndighetssamverkan för att stoppa felaktiga utbetalningar. Här ligger lokalpolisområde Storgöteborg nordost i framkant. År 2024 återtog Försäkringskassan tio miljoner i felaktiga bidragsutbetalningar (exempelvis bostads- eller försörjningsbidrag) i region Väst. Sju av dessa miljoner stod Storgöteborg nordost för.

Bakom siffran ligger idogt och aktivt arbete med att skriva så kallade Ruc-PM (regionens underrättelsecenter) vid misstänkta folkbokföringsbrott, som upptäcks vid husrannsakningar i olika ärenden.

– Folkbokföringsbrott är fortfarande ganska nytt för många. Vissa är inte bekväma att använda det, eftersom man kanske inte vet vilka misstankar som krävs eller vad vi ska leta efter. Hos oss är det rutin att kunna skriva ett Ruc-PM vid husrannsakningar, berättar Martin Gustafsson.

Finns det tandborstar i badrumsskåpet? Kanske mediciner? Detaljer som indikerar att personen faktiskt bor i lägenheten – trots att hen hävdar motsatsen – är viktiga att uppmärksamma vid misstänkta folkbokföringsbrott. Bild: Minna Ridderstolpe

Han tar upp ett ärende i närtid för att illustrera: De knackade dörr i ett område efter att en ungdom knivhuggits, för att samla vittnesuppgifter.

– Mannen som öppnade i morgonrock var skriven på en annan adress, men allt tydde på att han faktiskt bodde i den här lägenheten. Det fanns en dator på skrivbordet, inloggad i hans namn. Och i byrålådan låg ett gammalt pass och vi hittade post till honom från en längre tid tillbaka, säger Martin Gustafsson.

Caroline Johansson:

– Även om det inte gynnar just din utredning så kan dina iakttagelser i ett Ruc-PM sätta stopp för bidragsfuskandet, genom att vi berikar Skatteverkets och Försäkringskassans utredningar.

Det gäller att faktiskt skicka in PM:en till myndigheterna, så de inte stannar i polisens förundersökningar.

Hur gick det med köpet i gränden?

Hur gick det då i ärendet med narkotikasäljaren och köparen där i gränden? Brottsvinsten blev bara 800 kronor den här gången, pengarna som säljaren hade på sig. Men redan dagen efter hittade Martin Gustafsson och Kenny Adersjö 25 000 kronor i kontanter på två misstänkta narkotikasäljare. Och några veckor tidigare var Martin Gustafsson med när en Audi RS6, värd cirka 1,2 miljoner, beslagtogs. Här har säkerhetsaspekten diskuterats bland kollegorna.

– Att ta tillgångar kan bli väldigt känsligt. Det är mer personligt att plocka av någon en bil, en klocka eller ett halsband, jämfört med att ta några gram narkotika. Det är därför viktigt att det är olika beslutsfattare och verkställare som konfronterar de kriminella, säger Martin Gustafsson.