"Vi ser dig"

Polisen i Malmö hanterar varje vecka 30 till 50 anmälningar om våld i nära relation. Dessutom finns ett stort mörkertal.

– Som polis i yttre tjänst händer det att man åker till en bostad för att någon har larmat, men väl på plats finns inga konkreta omständigheter och ingen vill berätta något. Men man åker därifrån med en dålig magkänsla. Nu kan vi ändå starta en process – kan vi inte göra något på plats kan vi lämna över information till socialtjänsten så att de kan gå in med sin verktygslåda.

Det säger Jonas Lander, chef för sektionen Brott i nära relation i Malmö. Han är också projektledare för ”Trygg relation – fri från våld”, där tre myndigheter – polisen, socialtjänsten och frivården – testar en amerikansk brottsförebyggande metod mot våld i nära relationer. Fokus ligger på förövarna och syftet är att få dem att sluta använda våld.

Metoden bygger på tre centrala delar

Det är första gången metoden används utanför USA, enligt Jonas Lander. Den bygger på tre centrala delar: direktkommunikation med förövaren och den utsatta, att båda erbjuds hjälp, och att det blir snabba och kännbara konsekvenser för den som fortsätter använda våld.

Arbetet med ”Trygg relation – fri från våld” har steg för steg byggts upp i Malmö sedan 2021 och ska hålla på till 2026. Under 2025 ska 60 procent av alla ärenden som kommer in till sektionen för brott i nära relation hanteras enligt projektet, och under 2026 alla ärenden.

Vad händer sedan?

– Arbetet följs av Malmö universitet som ska utvärdera dess effekter och hur det fungerar. Faller det väl ut kommer det att implementeras i linjen och bredare inom svensk polis, säger Petra Stenkula som är chef för polisområde Malmö.

Register över gärningspersoner

En del i arbetet har varit att, med hjälp av bland annat jurister på rättsavdelningen, skapa ett register över gärningspersoner. På så sätt kan de följas upp, och polisens analytiker delar in dem utifrån fyra olika kategorier – A, B, C och D – beroende på hur många brott de varit skäligen misstänkta för under de senaste sex månaderna.

– Den farligaste, A-aktören, vill vi ha bort från gatan, alltså låsa in, säger Jonas Lander.

I andra änden finns D-aktören. Det är en person som inte har blivit anmäld, men det finns en vag oro över att han skulle kunna vara våldsam mot sin partner.

Kärnan i projektet är att ingripandepoliser, IGV ska kunna agera när de känner en oro, även om det saknas bevis. Då ska de koda ärendena ”trygga bo” till regionledningscentralen.

– Sedan kan mina medarbetare på sektionen brott i nära relation titta på de kodade ärendena och göra en bakgrundskoll av familjen. Kan vi upprätta en orosanmälan skickar vi information till socialtjänsten, som kan göra insatser och stödja familjen. Det här gör att vi får en bra lägesbild över Malmö och kan prioritera ärenden på ett bättre sätt än tidigare, säger Jonas Lander.

Tre olika informationsblad

Tre olika informationsblad har tagits fram – ett för målsägare, ett för misstänkta gärningspersoner och ett för hela familjen – som poliserna ska ha med sig. I patrullernas avrapportering ska framgå att de lämnat över informationen till målsägaren, och tanken är att utredningsjouren ska granska att det är gjort. Sedan ska utredningsjouren lämna informationen till den misstänkta när de hållit förhör med personen, och logga att de har gjort det. Informationen går att läsa på olika språk med hjälp av en QR-kod som finns på informationsbladen.

Björn Skough är yttre befäl i Malmö. Han är positiv till projektet och säger att det generellt har ökat kunskapen internt om brott i nära relationer.

– Men vi skulle behöva underrättelseinformation om förövare, precis som vi får om gängkriminella, säger han.

”Vi har koll på dig!”

Björn Skough berättar om ett fall från i somras. Under utsättningsmötet inför ett arbetspass för IGV-poliser, fick de information om ett stalkningsfall.

– En man stalkade en yngre kvinna som jobbade på ett café. Jag tror att den informationen kom till oss för att det var väldigt konkret det mannen gjorde, för att kvinnan hade anmält mannen för stalkning och för att det fanns en möjlighet att testa hur det skulle falla ut med den här typen av information från Und till IGV-/BF-patruller.

– Mannen följde efter kvinnan och han kunde sitta på caféet i timmar. När IGV fick information gav det effekt direkt! Radiobilar var närvarande i området och poliser besökte caféet. När de träffade på mannen var det enkelt att stanna till och prata med honom så att han förstod budskapet, ”Vi har koll på dig!”. Enligt målsägaren upphörde mannen med sina besök och har inte sökt upp henne sedan dess. Han har även meddelats ett kontaktförbud.

Jonas Lander håller med om att underrättelseverksamheten, Und, behöver kopplas på, och säger att det är på gång. Und ska tillsätta en person som placeras på utredningssektionen i Malmö, för att kunna få en lokal förankring och vara en snabbare kontaktväg för utredare.

"Jag hoppas engagemanget ökar"

Björn Skough tycker att våld i nära relation generellt har haft låg status inom polisen jämfört med andra brott, trots att det handlar om grova brott med stränga straff, men han upplever att det håller på att svänga.

– Jag hoppas att alla i yttre tjänst känner att engagemanget ökar när vi åker ut på 112-larm, nu när vi kan vi starta en process även om vi inte kan gripa någon på plats, säger han.

Ingripandepoliser ska agera när de känner en oro, även om det saknas bevis. Det är kärnan i projektet ”Trygg relation – fri från våld” i Malmö. Bild: Erik Nylund

– När någon mördar sin partner blir det väldigt uppmärksammat. Men ett mord kommer sällan från ingenstans. Det har ofta varit en lång process där man känt till vad förövaren håller på med, fortsätter han.

Jonas Lander säger att projektet ”Trygg relation – fri från våld” ska involvera alla.

– Våld i nära relationer är ett omfattande folkhälso- och samhällsproblem. Vi har aktiverat polisens kontaktcenter, ledningscentralen, ingripandepoliser, operativa enheter, rytteriet och specialsökfunktioner. Alla ska veta vad detta är och kunna hjälpa till att förebygga mäns våld mot kvinnor, säger han.

Sekretesslättnader en framgångsfaktor

Ulrika Lindh på socialtjänsten är övergripande projektledare för hela arbetet. Hon tycker att kommunikationen har blivit mycket bättre mellan de som arbetar med våld i nära relationer på polisen och inom socialtjänsten. Och att en stor framgångsfaktor är sekretesslättnaderna som kom för några år sedan i Offentlighets- och sekretesslagen.

– Vi har strikt sekretess inom socialtjänsten och det ska mycket till för att bryta den. Lagändringen har gjort det möjligt för oss att lämna ut sekretessbelagda uppgifter om det kan förhindra ett kommande allvarligt brott. Det gör att vi kan samarbeta mer med polisen.

Jonas Lander berättar om ett fall där en man misshandlade både sin fru och sitt barn. När kvinnan inte ville medverka och vittna informerade polisen socialtjänsten om fallet.

– Då kunde socialtjänsten meddela kvinnan att om hon valde att stanna i relationen skulle de eventuellt behöva utreda om hemmet var en skadlig miljö för barnet att växa upp i. Då valde kvinnan att medverka i resten av utredningen och mannen dömdes till fängelse. Det är i sig inget unikt, men då vi kontinuerligt delar information mellan polis och socialtjänst kan vi tillsammans använda de medel och resurser vi har.

Samtal med frihetsberövade

En annan del av arbetet är motiverande samtal med misstänkta när de har blivit frihetsberövade. Det ska ske så snart som möjligt, inom 48 timmar, eftersom de då anses vara som mest mottagliga för att ta emot information och eventuellt be om hjälp.

– Då åker vi dit och pratar med dem, tillsammans med socialtjänsten, och förklarar vilken hjälp det finns att få. Vi söker också upp dem vid klientmöten på frivården när de har kommit ut igen från fängelset, säger Jonas Lander.

Frivården håller också motiverande samtal med sina klienter. My Karlsson är frivårdsinspektör på Kriminalvården och en av tre koordinatorer på Frivården Malmö för projektet ”Trygg relation – fri från våld.

– Nu blir vi inom frivården inkopplade i ett tidigare skede än tidigare, så vi kan agera snabbt och använda våra verktyg i rätt tid när motivationsfönstret är som störst. Det vi gör är att motivera klienterna att ta emot hjälp och behandling för att förändra sitt beteende, säger hon.

Frivården kan också besluta om åtgärder för att förhindra dem från att begå brott, till exempel skyndsam hantering av misskötsamhet eller vistelsebegränsning med elektronisk övervakning.

Polisen, socialtjänsten och frivården testar tillsammans en amerikansk metod mot våld i nära relationer. Fokus ligger på förövarna, för att få dem att sluta använda våld. Bild: Erik Nylund

Fler tar emot behandling

My Karlsson tycker att de största vinsterna i projektet är informationsutbytet mellan myndigheterna och den snabba responsen. Frivården får idag snabbt veta om klienten är misstänkt för nya brott, så var det inte tidigare. Hon ser att fler våldsutövare tar emot och genomgår behandling för att förändra sitt beteende, att de blir medvetna om att de olika myndigheterna har ett gemensamt fokus på dem och att konsekvenserna – om våldsbeteendet fortsätter – blir tydliga.

– Det är kraftfullt för våra klienter att se att samhället reagerar. Genom vårt förändrade arbetssätt kan vi komplettera varandra och nyttja varandras resurser på bästa sätt. Men det behövs fortfarande förändringar i sekretesslagstiftningen för att det ska bli lättare att samverka och utbyta den information som krävs.