Checklistor ger fällande domar

Bild 1/3
Ett kollage: En polis dokumenterar en skada från en misshandel med mobilkameran. Bredvid ses en kvinna bocka av en checklista. Foto.
Bild: Jörgen Knutsson
Bild 2/3
Catrin Ström, utredare brott i nära relation PO Dalarna. Foto.
En bra och nära kontakt med gruppchef, förundersökningsledare och åklagare är viktigt, anser utredare Catrin Ström.
Bild 3/3
Jimmy Skogström, åklagarkammaren i Falun. Foto.
Dra i alla trådar och kontrollera alla uppgifter som går, menar Jimmy Skogström, åklagarkammaren i Falun.

Checklistor, filmade förhör och en tät dialog mellan utredare och åklagare. Det är några saker som gör PO Dalarna framgångsrikt inom brott i nära relation.

I september 2023 ringer en kvinna, vi kan kalla henne Emma, in till polisen för att anmäla sin ex-pojkvän. Han har de senaste månaderna utsatt henne för fysisk och verbal misshandel, hot och kränkningar.

I mitten av oktober blir Emma misshandlad igen, och hamnar på akuten. Det blir en ny anmälan och ex-pojkvännen grips.

Dagen efter håller en utredare i jourgruppen polisområde Dalarna ett fyra timmar långt filmat förhör med Emma. Ett målsägandebiträde finns med som stöd. Emma berättar om alla händelser och kan visa bilder på sina skador.

Catrin Ström, tidigare ingripandepolis och ungdomsutredare, är utredare i gruppen brott i nära relation i PO Dalarna.

– Ärendet kom till mig från jourgruppen och jag höll kompletterande förhör både i oktober och november. Emma berättade då om strypgrepp.

Vi gick även igenom datum för Emmas bilder och hon lämnade skärmdumpar på kränkande och hotfulla meddelanden som ex-pojkvännen hade skrivit till henne.

Målsägandebiträdet är viktigt

Emma säger vid ett tillfälle att hon inte orkar medverka mer.

– Det är då målsägandebiträdet är extra viktigt för att stötta brottsoffret. Vi är också noga med att från början förbereda målsäganden på att utredningen och rättsprocessen kommer att ta lång tid, säger Catrin Ström.

Tidiga och filmade förhör

Åklagare Jimmy Skogström var förundersökningsledare i Emmas ärende:

– Det är vanligt att en målsägande efter ett tag inte vill medverka i utredningen längre. Hen kan bli utsatt för repressalier eller normaliserar beteendet hos den misstänkta, och censurerar då sig själv.

Därför håller PO Dalarna alltid ett första målsägandeförhör inom 14 dagar från det att ett ärende kommit till gruppen.

Alla förhör filmas också.

– Att så tidigt som möjligt dokumentera målsägandens berättelse är grunden för den fortsatta utredningen. Att ha förhöret på video är viktigt ifall målsäganden senare inte vill medverka, säger Jimmy Skogström.

I det här fallet medverkade Emma hela vägen. Hon hade även vittnen som backade upp hennes berättelse, bland andra hennes 16-åriga dotter från en tidigare relation.

Följer checklistorna och ligger i topp 

PO Dalarna ligger i topp för polisområden med högst redovisningsandel: vart fjärde ärende redovisas till åklagare med ett positivt åtalsbeslut.

Vad gör PO Dalarna så framgångsrikt?

– Vi följer checklistorna för särskilt utsatta brottsoffer (sub) och har även utbildat jourutredare och ingripandepoliser i hur man hanterar den här typen av ärenden. De gör jättebra förhör som de också filmar, säger Catrin Ström.

Vad är den största skillnaden sedan checklistorna kom hösten 2023?

– Att det finns en tydlig mall med åtgärder som man kan bocka av. Det gör att man känner sig trygg i att man gör en gedigen utredning och inte missar någon detalj, säger Catrin Ström.

Ett nära samarbete mellan utredare och åklagare i ärendena är en annan viktig framgångsfaktor.

– Det är viktigt att tidigt i utredningen hitta samsyn och göra en gemensam plan. Vi har en tät dialog redan efter första målsägandeförhöret, säger Jimmy Skogström.

– Eftersom vi återkommande jobbar mot samma åklagare känns de som nära kollegor och det är lätt att bara lyfta luren för att bolla frågor i ett ärende, menar Catrin Ström.

Utredargruppen för brott i nära och deras kontaktåklagare på åklagarkammaren har dessutom regelbundna möten för att diskutera gemensamma frågor, arbetssätt och utvärdera ärenden.

Vad gör ni om brottsoffret inte vill medverka?

– Vi ger inte upp. Vi jobbar metodiskt och ser till alla detaljer. Vi hör vittnen, använder tvångsmedel och är noggranna med att bygga gärningsbeskrivningar med rekvisit*, datum och plats. Det gäller att dra i alla trådar och se vart de leder, säger Jimmy Skogström.

Bra ledarskap en framgångsfaktor

Ett bra ledarskap är också en viktig framgångsfaktor. I PO Dalarna prioriterar cheferna brott i nära-ärenden och gruppen brott i nära relation är fredad – man lånar aldrig ut utredare till andra ärenden.

Det finns även ett aktivt ledarstöd. Förutom gruppchefen finns två förundersökningsledare, som leder de utredningar som kan ledas av polis.

– Förundersökningsledarna finns där som bollplank hela tiden så att vi kan stämma av i olika ärenden, vilket tillsammans med gruppchefen ger ett otroligt stöd, säger Catrin Ström.

Även om det ofta kan vara svårt att utreda och få fällande dom i brott i nära-ärenden, gäller det att hitta arbetsglädjen, menar Jimmy Skogström:

– Vi gör verkligen skillnad i människors liv. Både när vi ger brottsoffren upprättelse och befriar dem från deras plågoande, och när vi kan hjälpa gärningspersoner att få vård för att lära sig hantera sin ilska och ändra sitt beteende.

I Emmas fall dömde tingsrätten ex-pojkvännen för grov fridskränkning och grovt narkotikabrott till fängelsestraff i ett år och sex månader, och han fick betala ett skadestånd på 86 000 kronor till Emma. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Framgångsfaktorer

  • Följ checklistorna för särskilt utsatta brottsoffer.
  • Jobba metodiskt och se till alla detaljer.
  • Använd tvångsmedel om möjligt.
  • Håll gedigna förhör, inom 14 dagar.
  • Jobba enligt konceptet måldagsförhör: utredarna har särskilda måldagar som de lämnar tomma i kalendern. En administratör delar ut ärenden som kommer in och bokar lokal, biträde, tolk med mera.
  • Filma alla förhör.
  • Se till att ett målsägandebiträde finns med som stöd redan vid första förhöret. Det ökar chansen att målsäganden orkar medverka i utredningen.
  • Bocka av rekvisiten och sök stödbevisning redan i första målsägandeförhöret: När skedde brottet? Var? Hur? Effekter av brottet? Vilken stödbevisning finns?
  • Skapa ett nära samarbete mellan utredare och åklagare.
  • Utbilda både IGV och jourgrupp i hur man hanterar den här typen av ärenden och brottsoffer.