Insatser kan behövas redan i nioårsåldern

– Man häpnar när man öppnar misstanke- och brottsregistret och ser hur många brott ett barn har hunnit begå före 15 års ålder: hot, övergrepp i rättssak, olika våldsbrott, utpressning och personrån.

Det säger Annika Granath, kommunpolis i Norrköping, där det har varit många sprängningar och skjutningar de senaste två åren.

Varannan vecka är hon med på möten om barn och ungdomar som kommit långt i sin kriminella bana. De som klassas som C- och D-individer enligt Cylindermodellen*, som används i Norrköping. C- och D-individer motsvarar röda barn i risktrappan.

På mötena deltar bland annat utredare för ungdomsärenden från lokalpolisområden, utredare för grova brott och representanter från socialtjänsten.

– Vi tittar tillsammans med soc på vad vi kan göra för de här individerna. Men det är tyvärr svårt att vända en negativ utveckling när det har gått för långt. Ibland är det enda alternativet att de placeras på ett HVB- eller Sis-hem, säger Annika Granath.

Skola, socialtjänst, polis och fritid

Ett sätt att komma in tidigare är genom SSPF. Det används i Norrköping sedan länge och innebär att skola, socialtjänst, polis och personer som möter de unga på deras fritid samverkar kring barn som det finns oro kring. För att starta SSPF måste båda vårdnadshavarna skriva på ett kontrakt där de säger ja till att sekretessen bryts mellan skola, polis och socialtjänst. Kontraktet kan avbrytas när som helst. I vissa fall vill föräldrarna inte skriva på.

– Då får vi jobba på andra sätt, var och en för sig. De kommer inte undan socialtjänsten även om föräldrarna inte skriver på, säger Peter Ekblom.

Han är områdespolis i Norrköping och jobbar heltid med SSPF. Han har arbetat med ungdomar i många år och är ute på stan en kväll i veckan.

– Det är viktigt att jag möter mina ungdomar både på deras arenor och på SSPF-möten, säger han.

I början av hösten pågick ett 30-tal SSPF-ärenden i Norrköping.

– Målet är att komma in så tidigt som möjligt, när de börjar med småkriminalitet, säger Peter Ekblom.

Fysiska möten för att följa upp

Hur barnen ”hittas” kan se olika ut.

– Ett sätt är när en polispatrull träffar en ungdom ute på stan, kör hem denna och pratar med föräldrarna som kanske är uppgivna och vill ha hjälp. Då kan poliserna på plats erbjuda dem att skriva på ett SSPF-kontrakt. Det kan också personal från socialtjänsten och fritidsverksamheter göra.

Peter Ekblom har ständig koll på dem som är inskrivna i SSPF, och kontrollerar varje dag om någon av dem finns med i IGV-polisernas senaste händelserapporter. I regel är två till fem SSPF-möten inbokade per dag. Då träffar Peter Ekblom eller någon av hans kollegor barn, deras föräldrar, skola och socialtjänst. Han tycker att samarbetet fungerar bra.

– Alla strävar mot samma mål och det är en bra form att träffas fysiskt. Vi kommer nära familjerna och det kan bidra till att de får förtroende för myndigheter. De kan ringa mig för tips och råd eller om de är oroliga.

Vad kan bli bättre?

– En stor utmaning är att representanter från barnens fritid, F:et i SSPF, ofta saknas. Det kan vara en fotbollstränare som ser att ett barn har halkat ur sitt fotbollslag och inte kommer på träningarna längre, personal från fritidsgården eller en annan viktig vuxen person utanför skolan.

– Problemet idag är att många barn och ungdomar inte håller på med fritidsaktiviteter.

De sitter istället med sina telefoner. En positiv fritid är oerhört viktig! Och en positiv skolgång förstås. Många av dem jag jobbar med har bristande skolgång och låga betyg.

Lagstiftningen är inte anpassad till unga kriminella

En annan utmaning är att lagstiftningen inte är anpassad till väldigt unga kriminella.

– Vi poliser har inte så stor verktygslåda för att kunna arbeta med dem som är under 15 år. Då är det socialtjänsten som är den stora aktören. Men vi finns där och kan stötta.

I Jönköping, en annan del av region Öst, är Maja Karlsson kommunpolis med hög prioritet på just barn och ungdomar. Här använder polisen metoden Sig, social insatsgrupp. Under hösten ska de komplettera med SSPF för att kunna komma in tidigare.

– Vi har sett ett behov av att komma in tidigt, kanske redan när barnen är nio år, för att nå dem i rätt skede. Som 15–16-åring har man tyvärr ofta redan ett normbrytande beteende, ett missbruk, en begynnande kriminalitet och flera domar på sig, säger Maja Karlsson.

Sticker ut på ett positivt sätt

Situationen i Jönköping skiljer sig från många andra orter.

– Vi har ett bra läge om man jämför med många andra jämförbara kommuner, dels i vår region, dels nationellt. Vi har områden med segregation och socioekonomiska utmaningar, nätverk som unga är involverade i, grov organiserad brottslighet och god tillgång på narkotika. Men vi har inte våldskonflikter på det sätt som många andra orter har.

Vad det beror på ska två forskare vid Linnéuniversitetet börja undersöka våren 2025.

– De ska försöka ta reda på varför vi sticker ut nationellt, om det beror på de parametrar som vi tror är avgörande, eller något annat, säger Maja Karlsson.

De parametrar hon syftar på är en välfungerande lokal samverkan* där man delar lägesbilder. Hon ger ett exempel från i somras när kriminella nätverk var väldigt offensiva i sina försök att ta kontakt med barn i ett av Jönköpings prioriterade bostadsområden. De spelade till exempel fotboll med barnen. Då gick polis, kommun, bostadsbolag, kyrka och privatpersoner samman.

– Jag var med och höll ett möte för bland annat alla boende i området, där jag gav en realistisk lägesbild. Då räckte privatpersoner upp handen och sa att de ville medverka och hjälpa till. Sedan såg vi till att det fanns vuxna på plats hela tiden, både privatpersoner och andra.

Hon lyfter fram det kommunala bostadsbolaget Vätterhem som en stark aktör. De var sammankallade i arbetet och har dragit i stora delar av projektet under sommaren.

Maja Karlsson säger att man ska samverka när det behövs som minst för att vara redo när det behövs som mest. Att man måste känna varandra och vara medvetna om varandras förutsättningar.

– Vi delar lägesbild kontinuerligt, även när läget är lugnt, för att få en bra bild över vilka insatser som behövs och vilka aktörer som är relevanta. Det gör att vi kan vara snabba när något väl händer. Med olika perspektiv, resurser och verktyg kan vi hantera det som uppstår.

*I både Jönköping och Norrköping används EST, Effektiv samordning för ökad trygghet. Kommun, polis och fastighetsbolag samarbetar för att öka tryggheten i till exempel ett bostadsområde.

*Cylindermodellen och risktrappan används för att identifiera barn och unga som är i, eller riskerar att hamna i, kriminalitet.