”Du borde bli polis”

”Du ska INTE bli polis.” Isabel Ornby vara bara tio år när hon fick rådet av sin morfar Torkel Andersson, född 1923. Han var polis i 23 år men hann aldrig uppleva att hans dotterdotter gick emot hans önskan.

Nu har Isabel Ornby jobbat som polis i tre år, det senaste året som rekryteringsansvarig för Dalarna.

– Det spelar ingen roll vad min morfar sa. Jag har alltid velat bli polis. Jag brinner för att hjälpa människor i svåra situationer eller med psykisk ohälsa. Det här är mitt drömjobb och jag älskar verkligen att inspirera andra.

Men vägen till polisyrket var snårig. Första gången Isabel Ornby sökte var hon 22. Då fick hon avslag.

– Jag har alltid haft svårt för skolämnet svenska och klarade inte språkprovet.

Isabel Ornby sökte två gånger till och fick nobben lika många, av samma orsak.

I stället började hon jobba med annat, bland annat som restaurangkonditor, innan hon utbildade sig till sjuksköterska och därefter barnmorska. Men drömmen om polisyrket, som morfar så starkt avrått ifrån, levde kvar. Hon sökte en fjärde gång – och kom in.

– Då slapp jag skriva provet för hand utan kunde använda dator, det var stor skillnad.

Isabel Ornby ser sin förmåga att ta initiativ och styra upp saker som en stor fördel, både i polisarbete och som attraheraansvarig i Dalarna där det över tid varit svårt att rekrytera poliser.

Hon vill att polisen ska finnas på platser där det finns mycket folk. Därför deltog hon och några kollegor i Tjejvasan i våras, civilklädda men med varselgula polisvästar.

– Det var ett bra tillfälle att småprata med folk och visa att poliser är vanliga människor. Jag tror också på den personliga kontakten. Jag ringer till exempel upp alla som anmält sig till Plikt- och prövningsverket för att berätta om yrket. Jag lämnar även ut mitt telefonnummer ifall de har fler frågor. Därefter brukar jag skriva ett brev också. Jag tror mer på ett personligt brev från polisen Isabel än på att få ett anonymt mejl från en HR-avdelning.

Ett av hennes bästa rekryteringsminnen är när hon under våren anordnade ”Simma med polisen” i ett tiotal simhallar i Dalarna. På Metropoolen i Avesta började hon småprata med en man som arbetade i simhallens reception. Han följde med till bassängen för att hjälpa till under simtesterna för de övriga sökande som kommit dit. Efteråt bad han om Isabel Ornbys autograf.

– Han ville ge den till sin tioårige son som har stort polisintresse.

Isabel Ornby lovade att skicka autografen till sonen och skickade samtidigt med ett brev: ”Jag har hört att du tycker polisyrket är spännande. Du får lova mig att du söker till polisen när du blir äldre. Som polis får man arbeta med en massa spännande saker. Ser du oss på stan får du gärna komma fram och prata med oss. Det tycker vi är roligt.”

Pappan mejlade ett tack till Isabel Ornby och berättade att brevet hade ramats in och nu stod ”på första parkett” på sonens skrivbord.

Pappan tackade också för det inspirerande samtalet som de haft och som hade tänt en gnista även hos honom.

– Han avslutade brevet med: Så nu är ansökan inskickad och tester inbokade, berättar Isabel Ornby.

Hur gick det? Kom han in?

– Ja, han kom in, men bestämde sig för att vänta ett år av personliga skäl men han är fortfarande superpepp på att bli polis.

Isabel Ornby redo inför Tjejvasan.

”Hon förändrade hela mitt liv. Hon fick mig att ta steget.”

För 20 år sedan fick Maria Sundström ett telefonsamtal som skulle förändra hennes liv. Hon pluggade på kriminologutbildningen vid Stockholms universitet och var mitt uppe i sitt examensarbete när telefonen ringde. I andra ändan var en gammal kurskamrat.

– Vi hade studerat några kurser ihop men inte hörts så mycket sedan dess. Märta, som hon heter, berättade att hon skulle börja plugga till polis.

Märta berättade ivrigt om utbildningen och sa att hon tänkt på Maria flera gånger under studietiden.

Märta sa: ”Du borde verkligen bli polis! Har du aldrig tänkt på det? Du är som klippt och skuren för rollen.”

Ingen i Maria Sundströms närhet hade varit polis och yrket hade aldrig heller funnits i hennes tankar. Dessutom hade hon ju snart en kandidatexamen inom kriminologi, skulle hon inte bara satsa på sin ursprungliga plan?

Men hon kunde inte skaka av sig samtalet. Hon lämnade in sitt examensarbete men sökte samtidigt in till polisutbildningen.

– Jag hade ju inget att förlora. Jag kunde lika gärna prova och se om jag ens klarade testerna.

Idag är Maria Sundström LPO-chef i Järva, ett område som är klassificerat som ett av Sveriges särskilt utsatta områden.

– Vi gör skillnad varje dag. Arbetet som mina medarbetare gör om dagarna, de besluten de tar, gör direkt skillnad för de som bor och verkar i området, inte minst för barnen nu och i deras framtid. Jag är så glad över att få vara en del av den kontexten.

Nyligen flyttade Maria Sundström till ett hus från vilket hon kan titta ut över den idrottsplats där flera av prövningarna för polisutbildningen tog plats.

– En kväll satt jag på min veranda och kollade ut över arenan. Då blev jag tårögd. Inne från huset hörde jag rösterna från min familj som förberedde middagen, samtidigt som jag kollade ut på den plats där jag för över 20 år sedan tog mina första steg mot polisyrket. Det var ett livsavgörande beslut som har gett mig allt som jag har idag.

Under utbildningen träffade Maria Sundström sin man. Idag har de barn ihop och jobbar båda inom Polismyndigheten.

– Jag tror inte Märta förstår vad hon gjorde där och då, bara genom att lyfta på luren. Hon förändrade hela mitt liv. Hon fick mig att ta steget.

Maria Sundström var nästan färdig kriminolog när hon blev peppad att byta karriärväg och bestämde sig för att i stället bli polis. Bild: Minna Ridderstolpe

10 tips som attraherar

Personlig kontakt. Det är kärnan i Isabel Ornbys råd för att attrahera fler till polisyrket.

Här delar samordnaren för attraheraarbetet i PO Dalarna sina bästa attraheratips:

1. Var där folk är genom att besöka olika evenemang. – Jag kontaktar arrangörerna för olika evenemang i god tid för att förklara att vi vill vara på plats. I Dalarna är det till exempel Vasaloppet, Classic Car Week, Vansbrosimningen, Cykelvasan och Dansbandsveckan. Den sistnämnda samlar nästan 100 000 besökare varje år.

2. Arrangera en polisens dag – Förra året arrangerade jag en sådan dag på Lugnet i Falun. Flera olika yrkesgrupper inom polisen presenterades på plats. Som besökare hade man möjlighet att träffa polisen på nära håll, göra simtestet, olika styrketest, spåra bevis, vara med på hundträning och annat. Besöket lockade flera hundra besökare.

3. Besök även gymnasieskolor, yrkes- och kompetensmässor, ridklubbar, hästtävlingar, skidbackar, kulturfestivaler och andra tillställningar som till exempel Försvarsmaktens dag.

4. Sätt upp ett tält som välkomnar och fångar in besökarna. Bjud på ett quiz, ett bra sätt att få igång samtal. – Vi brukar ha en frågesport för barn och en för vuxna där de får lyssna på en ljudfil och sedan svara på fem frågor: Vad hörde du? (Ett rån.) Hur många var rånarna? Och så vidare. Det slutar (oftast) med att ”du skulle kunna bli polis”.

5. Anordna ”simma med polisen” – Jag har anordnat simning i ett tiotal olika simhallar. Varje gång kommer jag dit minst en timme i förväg för att hinna prata i lugn och ro med dem som är intresserade. Ibland kommer endast fem personer, men det viktigaste är inte antalet utan att det är rätt personer.

6. Lämna gärna ditt telefonnummer och din mejladress i alla sammanhang. Be även om andras. – Jag följer upp alla aktiviteter och möten genom att ringa upp eller skicka ett mejl.

7. Informera om olika utbildningsalternativ, som till exempel att det går att plugga på distans.

8. Arbeta långsiktigt. – Nyligen fick jag tips av en kollega om en polisintresserad kille som just gått ut nian. Jag kontaktade hans mamma och frågade om jag fick komma på besök. Sedan åkte jag hem till honom och pratade om vad som är bra att läsa på gymnasiet, att det kan vara bra att jobba ett eller några år innan man söker för att få livserfarenhet. Killen fick också följa med och sitta i polisbilen.

9. Fråga kollegor. – Ta hjälp utifrån, se vad som har fungerat på andra ställen.

10. Följ upp. – Utvärdera olika aktiviteter och se vad som funkar bäst i ditt polisområde.