Städar upp bland oseriösa bolag

Det är mörkt, tyst och kallt. Klockan är 5 på morgonen, en torsdag i mars. På en parkeringsplats intill en grundskola i polisregion Öst står sex poliser, en miljöinspektör från Arbetsmiljöverket och en regionkoordinator från Jämställdsmyndigheten och förbereder sig. De ska göra en myndighetsgemensam insats mot ett städbolag, som städar en stor del av kommunens lokaler. Tips och underrättelser pekar på flera underligheter, bland annat är en arbetsledares 16-årige son registrerad som städare en timme i veckan – och får en månadslön på över 20 000 kronor i månaden. En annan person städar, enligt ett arbetsschema, tre skolor vid exakt samma klockslag.

Insatsen är planerad av AKC, center för arbetslivskriminalitet, i region Öst. Den ska göras samtidigt på två olika skolor och därefter på städbolagets huvudkontor, som öppnar klockan sju.

En av poliserna är kontaktperson för arbetet mot människohandel. De andra tillhör Rök, den rörliga gränskontrollpolisen, som alltid deltar vid AKC:s insatser. Fredrik Moche är insatsledare och Jenny Ejdvinsson platschef för insatsen.

Några av poliserna rör sig mellan skolans byggnader för att se hur många städare som är på plats. De håller sig sedan nära ingångarna och väntar för att se om fler kommer.

"Vi går in!"

Nu är klockan 5:40 och det börjar ljusna. Fredrik Moche ger klartecken: ”Nu kör vi, vi går in!”. Då öppnas plötsligt en dörr och en av städarna börjar springa från skolans område, men hejdas av en polis. Kvinnan säger att hon är på väg för att väcka sin syster som försovit sig, men hon får gå tillbaka in i skolan där en av poliserna börjar ställa frågor till henne.

De övriga delar upp sig och går genom de långa korridorerna, kantade av blålila och röda skåp, för att leta upp städarens kollegor. Poliserna och representanterna från de andra myndigheterna turas sedan om att ställa frågor till dem.

Polisernas fokus är att kontrollera om städarna har rätt att vara, eller arbeta, i Sverige.

Poliserna från den rörliga gränskontrollgruppen kontrollerar om städarna i skolbyggnaden har rätt att vara i Sverige. Bild: Minna Ridderstolpe

Arbetsmiljöinspektören ställer frågor kring hur starka rengöringsmedel förvaras, om städarna fått utbildning i hur de ska göra om det händer något, om det vet var brandsläckarna finns och så vidare.

Regionkoordinatorn från Jämställdhetsmyndigheten har fokus på om någon kan vara utsatt för människohandel.

Att bara tre olika myndigheter är representerade idag beror på att vissa inte kan vara med, eller att de inte får – på en av myndigheterna är det till exempel inte tillåtet att börja jobba så tidigt. Men flera av dem finns med på distans.

En av städarna frågar försiktigt varför poliserna och de andra är där, och får till svar att det är en rutinkontroll.

De tre städarna säger att de är nöjda med sin arbetsgivare och tacksamma för sina jobb. Alla har arbetstillstånd och en är svensk medborgare.

När utfrågningen är klar får städarna, rejält försenade, fortsätta med sitt arbete.

Samling efter insatsen

Efter insatsen är det samling i polishuset. Här har AKC Öst sitt kontor och här träffas representanter från de nio myndigheterna varje vecka.

Två av dem arbetar heltid på centret: Lizette Eriksson på Arbetsmiljöverket, som leder arbetet, och polisens representant Magdalena Lennmarken, Noa.

– Vi hoppas att de andra myndigheterna också kommer kunna ha en representant här på heltid, säger Magdalena Lennmarken.

Klockan är nu nio och ett femtontal personer, från de nio myndigheterna, sitter runt ett stort bord för att gå igenom vad som kom fram under insatsen och prata om hur de ska gå vidare.

Sammanlagt fem städare har kontrollerats på de två skolorna och ett brott mot utlänningslagen har upptäckts.

– En person har tagits i förvar, säger Magdalena Lennmarken.

Några dagar senare utvisas personen från Sverige med tre års återvändandeförbud.

Magdalena Lennmarken på mötet efter tillslaget, som avslöjade ett brott mot utlänningslagen och flera brister kopplade till arbetsmiljön. Bild: Minna Ridderstolpe

Flera brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljöinspektören, som var med på den ena skolan, upptäckte flera brister kopplade till arbetsmiljön.

– Personalen hade inte fått någon genomgång i säkerhet och ergonomi. Brandsläckaren var tom, det saknades ögonskölj i städpersonalens förråd och där fanns också omärkta behållare, säger han.

Representanten från Arbetsförmedlingen säger att de kan frysa städbolagets bidrag snabbt, om oegentligheter kan bevisas.

De som inspekterade städbolagets huvudkontor berättar att det inte fanns någon pärm för arbetsmiljö och att det saknades andra papper. Handlingar ska begäras in från bolaget, bland annat scheman för all personal.

Mötet avslutas och nästa steg är att återkoppla resultatet till kommunerna i region Öst.

Oseriösa företag vinner upphandlingar

– Vi jobbar med att bidra till att motverka den osunda konkurrensen, säger Lizette Eriksson.

Det är vanligt, tillägger hon, att oseriösa företag vinner kommunernas upphandlingar på grund av att deras priser är så låga att de seriösa företagen inte kan konkurrera med dem.

– Kommunerna behöver bli bättre på att följa upp och kontrollera att deras avtal följs. Vi har länge haft ett tillitsbaserat system, man tror att folk vill göra rätt, men samhället ser inte ut så längre, säger Lizette Eriksson.

Hennes roll som samordnare för AKC Öst innebär att hon styr arbetet, driver det framåt och för resultaten vidare uppåt, nationellt.

– Att samla så många myndigheter under samma tak är en utmaning. Men vi blir hela tiden bättre och vi har fantastiskt engagerade medlemmar i gruppen, säger hon.

I AKC:S uppdrag ingår det att informera om arbetslivskriminalitet både i media och andra sammanhang. Magdalena Lennmarken har upplevt att det bland allmänheten är många som inte tror på att det ser ut som det gör, nämligen att människor i Sverige exploateras av arbetsgivare.

– Vi vill öppna ögonen på folk. Om det till exempel bara kostar 139 kronor att få sin bil handtvättad är det någon annan som får betala – den anställda, som kan vara ett brottsoffer. Människor som inte har rätt att vara i landet utnyttjas som illegal arbetskraft. Andra, som har rätt att vara här, utsätts för problem kopplade till dåliga arbetsvillkor med långa arbetsdagar och dålig arbetsmiljö. Det finns många arbetsgivare som inte betalar in skatter.

Dessutom ökar otillbörlig och otillåten påverkan mot anställda, säger hon.

Går det att vända utvecklingen?                                                         

– Vi ger inte upp, vi gör allt vi kan! Vissa tycker inte att den här typen av brott handlar om grov brottslighet, men vi anser att den i allra högsta grad gör det. Systematiska regelöverträdelser hotar välfärdssystemet, för det försvagar våra institutioner och vårt samhällskontrakt. De avtal som vi har i vårt samhälle, till exempel att man ska betala skatt, luckras upp. Det är otroligt allvarligt och kan på sikt leda till ett korrumperat samhälle och hota vår demokrati, säger Magdalena Lennmarken.

Hon tillägger att arbetslivskriminalitet är en stor del av kriminell ekonomi. Kriminella startar till synes legala företag för att kunna tvätta pengar från andra brott och återinvestera dessa. Deras inkomster kommer ofta från en blandning av illegala och legala verksamheter.

Summerar insatsen

När Magdalena Lennmarken några dagar senare summerar insatsen säger hon att den gick bra, och att de jobbar vidare med det som kom fram. Det var första gången AKC Öst gjorde en sådan insats med den arbetsmetoden mot ett städbolag och hon säger att de lärde sig mycket som de tar med sig inför nästa insats.

Själva insatsmetoden har kopierats från Stockholm där den bland annat har använts inom Mälardalssamarbetet, som har kommit långt i det myndighetsgemensamma arbetet, framför allt i Södertälje.

När metoden använts vid kontroll av städbolag i Stockholm har till exempel kopplingar mot Hells Angels och ryska maffiastrukturer avslöjats.

– Att vi är nio myndigheter som samverkar, och använder våra respektive verktygslådor, ger oss många fler verktyg och möjligheter till åtgärder jämfört med om vi inom polisen skulle göra insatserna själva, säger Magdalena Lennmarken.

– Vi lär oss mer och mer om varandras perspektiv och vi får en mer övergripande kunskap när alla olika pusselbitar blir till en helhet. Det är inte alltid brott som företagen ägnar sig åt, utan ofta systematiska regelöverträdelser som allvarligt hotar vårt gemensamma samhällskontrakt.

I skrivande stund är det för tidigt att säga om det kommer att väckas åtal mot städbolaget.