Uthållig kamp i Kronoparken

Tomma lustgastuber och gamla ballonger ligger slängda på golvet. De två civilklädda områdespoliserna Tobias Löfdahl och Carl Olsson har fått ett tips om att det är mycket spring i fastigheten i Kronoparken i Karlstad. Nu letar de efter knark och vapen i trappuppgången och snart hittar de spår i form av tomma cigaretter.

– De tömmer dem på tobaken som de blandar med hasch och rullar sina egna cigaretter, förklarar Tobias Löfdahl.

Han och Carl Olsson går ner i källaren. Den här vinterkvällen får de hjälp av Adam Lofterud och Henrik Herou, som arbetar i trygghetsgruppen. De fyra poliserna söker igenom alla skrymslen, letar bakom allt löst, lyser med mobilerna, känner med händerna där de inte kommer åt att titta, kikar in i ventiler – inget lämnas osökt. En tjej som bor i huset kommer fram och får genast några frågor. ”Är det mycket spring här?” ”Ja, det är det. ”Tjejen visar en film där några mörkklädda killar hänger i trapphuset. Hon skickar den till Tobias Löfdahl som säger att hon gärna får höra av sig om de kommer tillbaka.

Några timmar senare kommer det ett sms, ”dom är här nu”. Några patruller åker till adressen där fem påtända killar samlats. Alla är kända av polisen. Hasch hittas i en tom chipspåse. Efter några samtal och lite överläggning får två åka med till stationen.

– Det blir bra för Soc att höra att vi tog med honom för kroppsbesiktning, för nu får de anledning att sätta in extrainsatser som kanske hjälper, säger Carl Olsson.

Kronoparken – villaidyll och förortsproblem

Kronoparken är Värmlands största stadsdel med både villaidyll och förortsproblem. Invandringen är stor. Här ligger också Karlstads niversitet och campus, så området är inte så stigmatiserat som det skulle kunna vara. Studenter flyttar in och ut. Å andra sidan utsattes de för aggressiv drogförsäljning för några år sedan. Övriga invånare kände sig också otrygga. De kriminella gängen betraktade Kronoparken mer eller mindre som sitt. Allt talade för att det skulle hamna på listan med utsatta områden som regeringen och polisen publicerar vartannat år (59 utsatta områden 2023 (pdf, 3 MB)).

2018 sjösatte Karlstadspolisen Elise, en aktivitetsplan för hur man strategiskt och metodiskt skulle arbeta med Kronoparken. Idag är Kronoparken inte problemfritt, men droghandeln sker inte längre på öppen gata. De boende känner sig tryggare, vilket både trygghetsmätningar och allmänhetens uppträdande vittnar om.

Sedan september 2023 utgör Adam Lofterud och Henrik Herou polisens trygghetsgrupp. Man behövde något mellan de som var fokuserade på ungdomarna och de som arbetade strategiskt med aktörerna. Deras främsta uppgift är att vara ute i samhället. Kliva ur bilen, prata med allmänheten, näringsidkare, besöka moskén, fritidsgårdar och skolor, men även att göra trafikkontroller för att störa de kriminella. Adam Lofterud och Henrik Herou lägger sitt eget schema och är inte så hårt styrda. Deras kunskaper och erfarenhet styr jobbet.

Snön ligger decimetertjock och termometern visar på minus när Henrik Herou (till vänster) och Adam Lofterud ur trygghetsgruppen går runt i området Kronoparken. Bild: Minna Ridderstolpe

– Det är roligt att jobba mer kontaktskapande och brottsförebyggande, säger Henrik Herou.

Har vänt den negativa trenden

Genom hårt, intensivt och ständigt pågående arbete av engagerade medarbetare, uthållighet, samverkan – såväl intern som extern, närvaro i området och en uppdaterad och skarp lägesbild som delas till alla, har man lyckats vända den negativa trenden i Kronoparken.

Ida Hasselroth är kommunpolis. Hon lyfter fram uthålligheten:

– Vi döpte projektet till Elise och har inte ändrat namnet eller organisationen i grunden. Vi har bara varit flexibla och kommit på fler sätt att arbeta. Det gör att alla vet vad vi pratar om och alla förstår vikten av att hålla i. Jag ska erkänna att när jag arbetade i IG-patrull var väl inte uppdraget att åka till Kronoparken det roligaste. Samtidigt förstod alla hur viktigt det var att prioritera det, åka dit, synas, kontrollera aktörer. Om inget stort hände åkte en patrull alltid dit och det har gett resultat.

Hon fortsätter:

– Fast en sak har vi ändrat. Vi säger inte längre att vi jobbar för att inte få ett utsatt område, utan istället för ett ”önskat läge”. Det är ett mer positivt synsätt.

Henrik Herou betonar närheten:

– Jag tror det är jätteviktigt att vi syns. Vi stör buset och blir samtidigt en trygghetsskapande faktor för medborgarna som numera till och med vågar tipsa oss. Adam och jag ska också vara med vid större folksamlingar, vilket är extra viktigt nu när vi har ett terrorhot i Sverige. När vi gick omkring på julmarknaden var vi nog de populäraste näst efter tomten!

Henrik Herou mitt i ett parti biljard på fritidsgården Kronoteket i Kronoparken. Här är ungdomarna vana att få besök av både uniformerade och civilklädda områdespoliser och trygghetspoliser liksom socialtjänstens fältarbetare. Bild: Minna Ridderstolpe

Samverkar och hämtar in information

Anders Johansson är gruppchef för områdespolisen med NIGS-kompetens – nationellt ingripande och spaning:

– Vi jobbar ständigt med informationsinhämtning på olika sätt. Den ger oss en uppdaterad lägesbild om vilka aktörer som är viktigast att följa och en chans att ligga steget före.

Han betonar också den interna och externa samverkan. Internt arbetar man med bland andra Und – underrättelseverksamheten, span, grova brott, gränspolisen och utredningsgrupper. Anders Johansson och kollegor arbetar enligt den så kallade Cylindermodellen, en metod som identifierar och kategoriserar kriminella aktörer. Antalet växer, men det beror inte på att fler brott begås, utan just på att man identifierar fler och fler. Informationen delas till övriga som hjälper till med sin kompetens. Som exempel kan en het aktör ligga och bubbla i en utredning som lagts i balans (på väntelista), men efter information från Anders Johanssons team kan utredarna börja arbeta aktivt med ärendet med målet att personen ska lagföras. Gränspolisen kan göra arbetsplatsinspektioner och så vidare. Där kommer även externa aktörer in, som Kronofogden. Allt för att få bort aktören från gatan. Informationsinhämtningen är otroligt viktig.

– Vi bygger upp Und:s långtidsminne. En fordonskontroll kan ge oss nya registreringsnummer och nya adresser. Vi har bra buskännedom och det har vi enorm hjälp av, säger Anders Johansson.

Anders Johansson, gruppchef för områdespolisen med NIGS-kompetens – nationellt ingripande och spaning, och Ida Hasselroth, kommunpolis. Bild: Minna Ridderstolpe

Det brottsförebyggande arbetet prioriteras

Det brottsförebyggande arbetet prioriteras också, så numera heter alla ingripandepatruller BF-IGV, brottsförebyggande ingripandeverksamhet – till och med hundpatrullen.

Fyra områdespoliser arbetar i ungdomsgruppen och har regelbunden kontakt med skolor, fritidsgårdar och socialtjänsten. De tar initiativ till orossamtal till exempel om en elev har hög frånvaro, kontaktar vårdnadshavare och sedan ses man i hemmet med barnet och socialtjänsten.

Mätningar visar att det blir en positiv effekt i ungefär 70 procent där man haft orossamtal. Samtalen har med rätta börjat uppmärksammas. Tobias Löfdahl håller flera samtal i veckan och har nyligen berättat om arbetet på ett seminarium anordnat av Brå.

Områdespoliserna är ständigt på rull, oftast civilklädda. De cirkulerar i problemområdena – Karlstad har två till förutom Kronoparken. De känner ungdomarna och pratar med dem. De stämmer av med socialtjänstens fältarbetare via appen Signal. De har även varandras direktnummer och slipper ringa via 114 14 respektive socialjouren.

Arbetet med att förebygga och störa ut samt lagföra de kriminella har alltså varit framgångsrikt i Kronoparken. Fast det betyder inte att problemen upphör – de flyttar.

– Vi är medvetna om att de kriminella byter arena, och därför följer vi aktörerna istället för att bara fokusera på ett område, säger Anders Johansson.

Vilken är den största utmaningen framöver?

– Att stoppa nyrekryteringen, svarar Anders Johansson utan att tveka.

Tappar ni sugen någon gång?

– Nej, det gör vi inte, men det är lätt att motivationen går ner i lugnare perioder. Då är det extra viktigt att kunna arbeta på, för då kan vi hitta saker som vi har nytta av i ett annat läge.

Ni har haft framgång i Karlstad. Skulle ert arbetssätt fungera i exempelvis Stockholm?

– Vi är ödmjuka och säger inte att vi har rätt. Men jag tror att det är svårt för en storstad att ha samma skarpa lägesbild som vi har. 

59 utsatta områden 2023 (pdf, 3 MB)