Friggs fokus: Våga pröva

En polis ses stå på en trottoar framför en ambulans. Foto.

Ständig metodförbättring är en viktig del i det nya arbetssättet där ledorden är pröva, lära och justera. Bild: Minna Ridderstolpe

Bryta våldsvågen i kriminella miljöer. Skapa ett nytt brottsbekämpande system. Det är de två främsta målen med Frigg.

En person i utlandet beställer ett mord på en antagonist. Beställningen fångas av en möjliggörare i Sverige som i sin tur anlitar en skytt, fixar fram vapen och sedan ser till att brottet verkställs. Så är upplägget för många våldsbrott i kriminella miljöer.

För att möta våldet krävs ett förändrat sätt att arbeta där problemen uppstår, och den ständiga utvecklingen av problemen, sätts i fokus, menar Hanna Paradis, nationell kommenderingschef för den nationella händelsen Frigg.

För bara sju, åtta år sedan var läget ett helt annat.

– Då hade vi lokala nätverk som hade lokala konflikter. Vi visste vilka ungdomar som riskerade att dras in i kriminalitet, vilka som var på glid. En ung person kunde gripas för snatteri, sedan narkotikabrott och personrån.

Nu är problemen nationella och internationella. De förändras snabbt och utvecklas ständigt. Idag kan en ungdom gå från att aldrig ha begått ett brott till att medverka till grova vapenbrott, narkotikabrott och mord på bara några veckor, enligt Hanna Paradis.

Under 2023 förändrades läget radikalt

Under 2023 förändrades läget radikalt när Sverige drabbades av en våldsvåg med sprängningar och skjutningar.

– I början av 2023 kunde vi konstatera att gärningsmännen ofta var 17 till 20 år. Idag är de så unga som 12, 13. Dessutom har våldet trappats upp. Nu skjuter man för att döda. 

Eftersom nätverkskriminaliteten är komplex, är det svårt att alltid kunna förutse vad polisens åtgärder kommer att få för effekter. 

Därför måste vi pröva, lära och justera, säger Hanna Paradis, som har i uppdrag att leda förändringsarbetet i det nya brottsbekämpande systemet.

Ledorden för Frigg – pröva, lära, justera

Pröva, lära, justera är också de tre ledorden för Frigg, vilket innebär att våga testa nya arbetssätt och metoder för att se vilka som har bäst effekt på problemet – eller ingen effekt alls, vilket också kan vara en lärdom.

I Frigg sätts problemet i fokus. Man samlar de kompentenser som behövs för att påverka problemet, oavsett var i organisationen de finns.

Hanna Paradis anser att det nya arbetssättet utmanar polisens hierarkiska organisation där verksamheten är uppdelad utifrån geografiskt och organisatoriskt verksamhetsansvar.

– Tänk en medarbetare som har en fantastisk idé. I vårt ordinarie system ska hen berätta det för en gruppchef som ska berätta det för sin sektionschef som kanske ska berätta det för sin enhetschef – och sedan ska idéen gå samma väg ner igen innan magi uppstår. Det tar för lång tid och oftast försvinner magin på vägen. Genom att arbeta tillsammans över organisatoriska gränser, med problemet i fokus, kan goda idéer omsättas mycket snabbare.

Hanna Paradis menar att vi behöver bli mer dynamiska i brottsbekämpningen. Istället för att försöka få problemet att passa vår geografi och organisatoriska rutor eller arbetssätt, så behöver vi förstå och formera oss runt problemet.

Hanna Paradis, nationell  kommenderingschef för den  nationella händelsen Frigg. Foto.

– Vi måste göra saker tillsammans och vi måste våga prova nya saker. När nya idéer tas tillvara utvecklas både förmågan och det operativa tempot, säger kommenderingschef Hanna Paradis. Bild: TT

– Förvaltningsorganisationen är bra till många saker, men vi behöver också kunna organisera oss tillfälligt i den organisation som problemet för stunden kräver, oaktat hur vi är organiserade i vardagen, säger Hanna Paradis.

Jobbar i hubbar

En annan viktig del av Frigg – förutom ledorden prova, lära och justera samt att samla olika kompetenser runt ett problem – är simultant arbete. Att helt enkelt jobba med flera saker samtidigt för att påverka problemet. Förutom utredning kan det till exempel vara inhämtning, spaning, hemliga tvångsmedel, preventiv avlyssning och att ha poliser i uniform på vissa platser och vissa tider. De kriminella gängen består av individer som driver våldet. De jobbar som i ett företag, en nod. Att få bort en ledare i en nod hjälper inte, det finns alltid en ställföreträdare. Därför måste hela noden slås ut.

– Vi behöver agera snabbt på nya modus, anpassa oss i takt med brottsutvecklingen och vi måste vara uthålliga, säger Hanna Paradis.

Under hösten 2023 identifierade polisen ett 40-tal noder. För att kartlägga de ekonomiska flödena (det vill säga drivkraften hos de kriminella) tillsatte man finansiella analytiker.

– Men för att kunna bedriva hundratals förundersökningar behövdes nära på lika många analytiker. Då föddes idéen om att jobba i hubbar, berättar Hanna Paradis.

Nästa steg blev därför att låta ekonomisk information från alla förundersökningar strömma igenom en så kallad hubb bemannad med finansiella analytiker.

– När de fick se hundratals bilder av samma problem kunde de se en massa mönster till skillnad från när en analytiker bara tittar på materialet i en förundersökning i taget.

Förutom hubben ekonomi finns i dagsläget sju andra hubbar: kommunikation, resa, vapen och sprängmedel, nod och aktörer, förebyggande, internationell koordinering och säkerhet.

Nya LiO hör ihop med Frigg

Samtidigt med Frigg införs nu också polisens nya ledningssystem LiO, ledning av brottsbekämpning i ordinarie organisation.

– Frigg och LiO hänger ihop, det är inte två olika saker, säger Hanna Paradis, nationell kommenderingschef för Frigg.

Skillnaden mellan Frigg och LiO är att Frigg har fokus på det grova våldet medan LiO är polisens nya sätt att leda oavsett typ av brottslighet. Riktlinjen LiO beslutades 2023 och ska vara genomfört 2025. Syftet är att ge polisen bättre förutsättningar för effektiv och sammanhållen brottsbekämpning. 

– När NSH Frigg avslutas ska vi stå bättre rustade än innan. Det är det här som kallas ”den fjärde operationslinjen” i NSH Frigg, säger Hanna Paradis.

Frigg består av fyra operationslinjer

  1. Proaktivt arbete – hur polisen ska arbeta långsiktigt och uthålligt mot noderna i de kriminella nätverken.
  2. Händelestyrt arbete – hur polisen ska koppla ihop det som just har hänt (det händelsestyrda) med vad som kommer att hända (det proaktiva). Ett exempel är att en skjutning eller sprängning nästan alltid följs av en vedergällning, oftast inom ett par timmar.
  3. Samverkan integrerad brottsbekämpning – hur polisen ska samverka med andra, till exempel andra myndigheter eller företag. Handlar mer om handling än att ha möten. Ett exempel är att uppmana bensinstationer att larma 112 om en person fyller en nyinköpt flaska med bensin.
  4. Utveckling och införande – hur polisen genom att jobba på ett nytt sätt ska utveckla det brottsbekämpande uppdraget på sikt. Gäller all kriminalitet, inte endast nätverkskriminalitet.