Hon kämpar för lika rättigheter

– Det handlar om mänskliga rättigheter, saker som borde vara självklara för alla. Men alla människor får inte bestämma över sina egna liv. Inte i Sverige och inte i övriga världen.

Vi pratar om hedersrelaterat våld och förtryck, ett område som Jenny Edin är expert på och processledare för vid UB Mitt (enheten för utveckling av brottsbekämpning) på nationella operativa avdelningen, Noa.

Att inte få klä sig som man vill, inte få ha sociala medier och få sin mobil kontrollerad av familjen. Att bli klockad av familjen för att de ska se att man går direkt hem efter skolan. Sådana exempel på vardagliga gärningar som utförs systematiskt i en hederskontext kan vara ett brott.

Hedersförtryck i brottsbalken

I juni 2022 kom brottet hedersförtryck in i brottsbalken. Jenny Edin satt med i den statliga utredning som tog fram förslaget som sedan blev lagstiftning. Första domen föll i år.

– Det är jätteroligt att få vara med och påverka. Att lagstifta ger oss verktyg att jobba mot brotten, även om det inte är tillräckligt för att komma till rätta med problemet. Lagändringen har också ett väldigt starkt symbolvärde. Den visar att samhället ser allvarligt på den här typen av brott.

Det finns en stark tystnadskultur hos dem som lever i en hederskontext. Det blir ett slags parallellsamhälle: gruppens regler och normer går före samhällets. Man blandar inte in utomstående i familjeangelägenheter. Hela släkten delar ofta förövarens bild och ger sitt samtycke till brottsliga gärningar. Den utsatta blir ensam och sårbar. Få ställer upp och vittnar.

– Mörkertalet är sannolikt stort när det gäller dessa brott. Det handlar många gånger om brott i nära relation och därtill kommer den särskilda hederskontexten. Ofta är det barn som är utsatta. Samma sak gäller könsstympning som också omfattas av arbetet mot hedersrelaterad brottslighet. Föräldrarna är förövarna och barnen har svårt att själva anmäla – de vet kanske inte ens om att det som de utsätts för är fel.

Resan mot att bli polis

Jenny Edin växte upp i Skellefteå under 80- och 90-talet.

– Jag saknar min hemstad och åker upp så ofta jag kan.

Efter gymnasiet åkte hon som så många andra som au-pair, medan hon funderade på framtiden. Hon ville helst bli polis, men vid den tidpunkten fanns det krav på högskolepoäng inom exempelvis juridik eller beteendevetenskap för att kunna söka till polisutbildningen.

Kanske låg lärarutbildningen särskilt nära tillhands som andrahandsval, eftersom båda föräldrarna var lärare. Jenny Edin började på lärarutbildningen i Umeå och läste juridik vid sidan om för att skaffa behörighet för Polishögskolan. Året därpå slopades kravet på högskolestudier och den då 22-åriga Jenny sökte in och började på Polishögskolan på Sörentorp hösten 1999.

– Jag minns de första åren som polis väldigt starkt. Allt var så nytt. Jag var 24 år när jag började som närpolis i södra Järva i Stockholm 2001. Rinkeby och Tensta var redan på den tiden hårt belastade områden med mycket kriminalitet och oroligheter, enligt den tidens mått. Men som ung tjej och polis kände jag mig ändå inte hotad. De kollegor som jobbar ute idag möter en helt annan verklighet.

Jobbade mot narkotika och människohandel

Efter åren i Järva jobbade Jenny uppsökande med narkotika och ungdomar på länskriminalens ungdomssektion. Efter det var hon utredare på ungdomsgruppen i Stockholm västerort och sedan spanare på människohandelssektionen i Stockholm city.

En händelse som Jenny Edin alltid kommer bära med sig är när hon på en konferens för några år sedan möter en kvinna som hon och kollegorna hjälpt från människohandel när kvinnan bara var i tidiga tonåren.

– Vi såg till att hon fick hjälp från socialtjänsten, men det är inte alltid man får återkoppling. Att då få möta den här kvinnan som berättar att hon lyckats få ett bra liv här i Sverige, det var värt så mycket.

Fördjupade sig i hedersrelaterad brottslighet

Efter ett par år ute som spanare fortsatte Jenny Edin som utredare på människohandelssektionen. Men i huvudet grodde en tanke om att någon gång jobba på polisutbildningen, och faktiskt få nytta av sina år på lärarutbildningen. 2014 började hon som polislärare på Sörentorp i kurserna brott i nära relation och hatbrott, och fick ansvaret för ämnet hedersrelaterad brottslighet.

Hennes treåriga förordnande löpte ut samtidigt som Sörentorp lade ner grundutbildningen.

– Då fanns den här tjänsten som processledare för hedersrelaterad brottslighet ute på dåvarande utvecklingscentrum Mitt, som nu är en del av enheten för utveckling av brottsbekämpning (UB) på Noa.

Sedan dess har Jenny Edin bland annat jobbat med att höja kunskapen om hedersrelaterad brottslighet, förbättra arbetsmetoder och arbeta fram lagskärpningar och lagändringar. Polisen har numera både ett metodstöd i två delar och ett nationellt kompetensnätverk mot hedersrelaterad brottslighet.

– Kompetensnätverket ger råd och stöd i regionerna och lokalt. I region Stockholm finns även förstärkningsteam heder, där kontaktpersoner från kompetensnätverket har beredskap dagtid på veckobasis. De tar då kontakt med handläggare som har ärenden taggade med heder för att hjälpa dem vidare. Jag skulle gärna se att man inför förstärkningsteam på fler håll i landet. I den bästa av världar skulle det även finnas en grupp inom polisen som har jourverksamhet dygnet runt alla dagar i veckan för hedersrelaterade ärenden.

Vad är på gång inom området?
– Förra sommaren redovisades en utredning om att utvidga utreseförbudet för barn som riskerar att föras utomlands. Idag gäller lagen könsstympning och barnäktenskap, men fler typer av bortföranden och skadliga utlandsvistelser behöver läggas till. Det handlar exempelvis om barn som riskerar att föras utomlands inom organiserad brottslighet, för terrorverksamhet, uppfostringsresor, omvändelseförsök eller annat hedersrelaterat våld och förtryck.

Frågan bereds nu vidare inom regeringskansliet och om och när utreseförbudet utvidgas kan polisen och samhället hjälpa fler barn.

– I juli i år redovisades betänkandet ”Förstärkt skydd för den personliga integriteten – behovet av åtgärder mot oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp samt omvändelseförsök”. Det innehåller bland annat förslag om att kriminalisera oskuldskontroller och oskuldsingrepp. Dessa gärningar är ofta straffbara redan idag, men det finns luckor i nuvarande lagstiftning. Vi har som en av många instanser lämnat vårt remissvar på utredningen och förhoppningsvis kan detta leda till en lagändring den 1 januari 2025.

– Vi på UB Mitt har precis startat upp ett arbete tillsammans med kompetensnätverket för att ta fram arbetsstödjande material för situationer där personer riskerar att föras utomlands, har förts utomlands eller återvänder efter en ofrivillig utlandsvistelse. Under våren kommer vi att involvera andra enheter och avdelningar i arbetet.

Hur kan övriga samhället försöka förhindra hedersrelaterad brottslighet?
– Vi måste redan i förskolan jobba med normer och värderingar hos barnen och med föräldrarna. Våld och förtryck får inte normaliseras. En del ungdomar får kanske inte delta i simning eller ämnet sexualitet, samtycke och relationer i skolan. Sådant behöver fångas upp. Särskilt inför skollov är det viktigt att vara uppmärksam på tecken på att ett barn eller en ungdom riskerar att föras utomlands för att exempelvis giftas bort. Yrkesverksamma och andra som möter barn och unga måste ha kunskap och handlingskraft för att upptäcka varningssignaler och agera.

Vad kan man göra som medmänniska?
– Man kan vara uppmärksam på om en ungdom verkar hårt kontrollerad hemifrån med strikta regler som inte är rimliga för hens ålder. Kolla också efter tecken på att en person mår dåligt, som ångest, självskadebeteende eller fysiska skador som kan vara orsakade av misshandel. Man kan anmäla oro till socialtjänsten och man måste inte vara säker på att brott begåtts för att kontakta polisen.