Vår vardag

I våras visades Polismyndighetens egen fotograf Minna Ridderstolpes bilder på Europols högkvarter i Haag. Det är tradition att det land som är ordförande i EU har en utställning på Europol. Den 21 mars invigdes utställningen av Håkan Wall, enhetschef på internationella enheten på Noa, Europols högsta chef Catherine De Bolle och Sveriges ambassadör i Nederländerna Johannes Oljelund.

Vad är ditt uppdrag som fotograf inom polisen, Minna Ridderstolpe?

– Att dokumentera den polisiära verksamheten ur ett kommunikativt perspektiv. Jag ser till att vår egen bildbank är uppdaterad med aktuella bilder från vår verksamhet. Jag fotar även reportage till Svensk Polis.

Hur används bilderna?

– Bilderna ska kunna användas som genrebilder av polisiär verksamhet. Det är bara vi inom polisen som får använda bilderna i vår kommunikation. Användningsområdena är många och behovet av bild inom myndigheten är stort.

Har du varit i alla polisområden?

– Jag har varit i alla regioner men absolut inte i alla polisområden – än. Jag har haft den här tjänsten sedan slutet av 2019 så när jag klev på var det pandemi och reseförbud. Sakta men säkert jobbar jag mig genom Sverige.

Vilka fotouppdrag gillar du mest?

–  Jag gillar den speciella nerven att åka med IGV, ingripandeverksamheten. Eftersom varken jag eller patrullen vet vad som kommer att hända under passet måste jag hela tiden vara på tå. Men jag får dåligt samvete när jag måste välja ut ett favorituppdrag. Ärligt talat tycker jag som fotograf att vår verksamhet är helt oslagbar. Variationen på fotouppdragen är oändlig och det utmanar mig hela tiden. Det gillar jag.

Vilka bilder är svårast att ta?

– Jag tycker att det är svårt att ta arrangerade gruppbilder på människor som inte vill vara med på bild.

Varför är det viktigt att visa polisens arbete på bild?

– Om vi ska kunna växa och bli starkare måste vi kunna visa hur det är och hur det känns att arbeta inom polisen, både som polis och som civilanställd. Bild är viktigt när vi berättar om Polismyndig-
hetens komplexa uppdrag, både internt och externt.

Vad kännetecknar dina bilder?

– Jag dras till att fotografera det vardagliga livet inom polisen. Det är verkligen inte bara action och full rulle hela tiden. Ibland måste en patrull sitta och vakta ett rum på akuten eller samtala genom ett brevinkast med en person med psykisk ohälsa. Den typen av arbetsuppgifter kan också bli bild. Även när jag arbetar tillsammans med till exempel regionala insatsstyrkan vill jag fortfarande visa den mänskliga och jordnäran sidan av arbetet. Det finns en vardag hos alla.

– Jag gillar även det som inte är direkt jobbrelaterat, som humorn i att behöva äta sin matlåda med enbart en kniv eftersom alla bestick har försvunnit. Så det är väl vardagslivet som kännetecknar mina
bilder, förhoppningsvis med en humoristisk och varm tvist.

Fotar du bara i den operativa verksamheten?

– Nej, jag fotograferar även de som arbetar i stödverksamheten och på de nationella avdelningarna. Det är inte de bilderna som får mest uppmärksamhet, men de behövs för att göra bilden av
polisen komplett.

Hur gjorde ni urvalet till utställningen?

– Jag gjorde urvalet tillsammans med Maj Gustafsson på internationella enheten på Noa. Vi bestämde att vi skulle fokusera på vardagsbilder.

– Min erfarenhet av polisiär verksamhet på bild är att man gärna vill visa sina spetskompetenser, de som gör de allra farligaste jobben. Det kan ibland bli ganska stereotypt med "män med automatvapen som kastar sig ur en helikopter". Vi ville visa en mer varierad bild av polisverksamheten.

– Mitt syfte med urvalet var inte att visa de allra bästa bilderna, utan visa bilder som berättar om svensk polisverksamhet och under vilka förutsättningar vi jobbar. Det är inte alla länder i Europa som behöver ha kunskap om hur man dyker under is.

Anders Sjöberg är chef för det svenska sambandskontoret på Europol.

Vad har ni på Europol fått för respons på utställningen?

– Vi har fått väldigt bra respons. Flera har kommenterat att utställningen visar en annorlunda och lite mänskligare bild av polisarbetet än de fotoutställningar som normalt hänger i byggnaden. Många förbipasserande på väg till möten eller till cafeterian har stannat till lite extra för att titta på utställningen. Framförallt är det att bilderna visar en sida av polisarbetet som man sällan ser dokumenterad, men också att varje bild på ett så bra sätt fångar en känsla.

Här i Svensk Polis visar vi några av de arton bilder som var med i utställningen. Även Tullverket hade ett urval av bilder från sin verksamhet. Som tillägg visades ett bildspel med cirka 60 bilder intill utställningen.