Ett paket kommer lastat – med narkotika

Ett till synes oansenligt paket åker förbi på rullbandet i postsorteringshallen på PostNord i Nyköping. Men en uppmärksam postsorterare känner igen maneret. Det här paketet ser precis ut som de försändelser som kom för några veckor sedan, där innehållet visade sig vara narkotika. Postsorteraren tar med sig paketet och ringer 114 14 och ber att få bli kopplad till ledningscentralen i region Öst.

Den nya rutinen infördes efter att reglerna om tystnadsplikt i postlagen ändrades den 2 januari. Nu får postsorterare och postombud larma brottsbekämpande myndigheter och lämna uppgifter om de misstänker att ett brev eller paket innehåller något brottsligt. Det kan till exempel vara droger, dopingpreparat, vapen eller explosiva ämnen.

I lokalpolisområde Nyköping kom polisen snabbt igång med att omsätta lag till praktik. Redan under första månaden togs allt från tabletter och amfetamin till kokain i beslag.

–  Varje år skickas det 700 000 försändelser som innehåller narkotika med posten. Det gör ofrivilligt PostNord till den största narkotikaleverantören i Sverige, säger områdespolis Per-Emil Engström.

– Med den nya postlagen kan vi arbeta mot narkotikan från flera håll. Etablerade NIGS-grupper, alltså nationell ingripandespaning, tar toppen medan vi jobbar underifrån. Med postpersonalens hjälp, säger Per-Emil Engström, som tidigare arbetat som narkotikaspanare.

– Vi har sett till att få postpersonalen entusiastisk att vilja hjälpa till, säger Per-Emil Engström, områdespolis i lokalpolisområde Nyköping.

I början av året anordnade han ett informationsmöte för postpersonal och chefer på PostNord i Nyköping där han visade exempel på hur brev eller paket med brottsligt innehåll kan se ut. Han uppmanade personalen att vara nyfikna samt att ringa polisen vid minsta misstanke, vilket de nu gör.

Regionledningscentralen skickar då en polispatrull som undersöker brevet eller paketet och som kontaktar förundersökningsledare, FU-ledare, för beslut. Poliserna öppnar paketet i FU-ledarens närvaro. FU-ledaren beslutar sedan om polisen ska ta brevet eller paketet i beslag. Ifall det är narkotika skickas det till nationellt forensiskt centrum, NFC, för analys.

– Postpersonalen upptäcker paket med narkotika med 80 procents träffsäkerhet så de gör stor skillnad när de upptäcker den här brottsliga verksamheten, säger Per-Emil Engström.

Vad händer med mottagaren som paketet skulle till?

–  I och med en lagändring den 1 juli har verktygslådan öppnat sig ytterligare. Tidigare var mottagaren enbart vittne om det var en mindre försändelse, men nu kan både mottagare och personen som skickat försändelsen misstänkas för brott. Det är upp till jourförundersökningsledare att besluta om vidare tvångsmedel ska vidtas där och då, säger Tobias Kjell, gruppchef för områdespolisen i lokalpolisområde Nyköping.

Ett alternativ är att områdespolisen senare åker hem till mottagaren för att hålla ett förhör. Om mottagaren skulle vara drogpåverkad när polisen kommer kontaktas jourförundersökningsledare som får fatta beslut om urinprov genom kroppsbesiktning.

Ifall det rör sig om större mängder narkotika begär polisen in beslut om husrannsakan. Då handlar det inte längre om eget bruk, utan att mottagaren beställer hem för att sälja vidare.

Per-Emil Engström är mycket positiv till den nya lagen.

– När jag jobbade som narkotikaspanare såg jag ofta att det låg postförsändelser som innehållit narkotika i lägenheterna när vi gjorde husrannsakan. Men vi visste inte hur vi skulle kunna komma åt verksamheten. Postlagen som rådde då var väldigt fyrkantig och det krävdes mycket innan man kunde bryta en postförsändelse och öppna.

Att sekretessen nu har ändrats har många vinster för samhället.

– Nu har vi möjlighet att uppmärksamma okända missbrukare och via våra kanaler erbjuda dem hjälp från socialtjänsten för att ta sig ur sitt missbruk, säger Tobias Kjell.

– Nu har vi möjlighet att uppmärksamma okända missbrukare och via våra kanaler erbjuda dem hjälp från socialtjänsten för att ta sig ur sitt missbruk, säger Tobias Kjell.

– Människor säljer narkotika för att det finns en marknad men ingen vill vara missbrukare, menar Per-Emil Engström.

De som handlar är ofta personer som inte är kända av polisen. För dem är steget att beställa från nätet mindre än att köpa från gatan. Många är ungdomar under 18 år.

– Det här blir ytterligare en vinst med att göra hembesöken. Vi kan prata med föräldrarna så att de får upp ögonen för vad deras barn håller på, och socialtjänsten blir inkopplade och kan hjälpa familjen, säger Per-Emil Engström.