Arresten: första steget i rättskedjan

Sjuksköterskan Virginia Viveros inne på  ett mottagningsrum på arresten. Foto.

Arresten i Malmö är den enda som har en sjuksköterska på plats två gånger om dagen veckans alla dagar. Virginia Viveros har byggt upp verksamheten. – Det är viktigt att ha en rak dialog med alla som är frihetsberövade, menar hon. Bild: Anna Hermansson

En höggravid kvinna med sammandragningar måste till sjukhuset. En man, misstänkt för att ha slagit sin fru, väntar på förhör. I korridoren hörs hårda ord och hundskall. En vanlig dag på arresten i Malmö – en av Europas största.

Arresten på Rättscentrum i Malmö är en av Europas största och också den enda i landet som har en sjuksköterska. Här på Porslinsgatan i centrala Malmö finns plats för ett 50-tal personer. Ett vanligt dygn är hälften frihetsberövade och resten så kallade LOB:ar, personer som är där enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB). I snitt kommer det in 14 personer per dygn till arresten i Malmö.

Svensk Polis följde arbetet under en dag.

Klockan 08:15 – Dagen planeras

Samtidigt som de intagna mornas och bjuds på limpsmörgås med ost och marmelad är det morgonmöte. Vid ett ovalt konferensbord sitter stationsbefäl och kollegor inom sektionen för att gå igenom dagens planering. Någon skojar om att det är fredagen den trettonde. Mycket talar för att det blir en hektisk dag.

Misstankar om ett människorov leder till diskussion. Enligt dansk polis ska en man och en höggravid kvinna vara på väg över Öresundsbron. En nordisk arresteringsorder har utfärdats: kvinnan, som är missbrukare, ska gripas eftersom hennes ännu ofödda barn ska omhändertas.

En man, som gripits under natten misstänkt för att ha misshandlat sin fru, är på tillnyktring och ska förhöras.

Nio andra personer, som sitter anhållna misstänka för grova narkotikabrott, ska till häktningsförhandlingar i olika mål. De ska egentligen sitta i häktet, men det är fullt och några av dem kommer därför att transporteras till andra häkten i Skåne.

Medarbetare på arresten sitter vid ett konferensbord. Foto.

Bild: Anna Hermansson

Klockan 8:55 – Första ronden

– God morgon! Hur mår du idag?

Flankerad av två arrestvakter går sjuksköterskan Virginia Viveros in i en cell där en man sitter anhållen sedan flera dagar. Arresten i Malmö är den enda i landet som har en sjuksköterska som går ronden. Virginia Viveros rond ingår i det två och en halv timme långa arbetspasset på förmiddagen. Klockan 19 ska hon gå på igen och jobba lika länge då. 

Klockan 9:25 – Arrestvakten tittar till de frihetsberövade

Arrestvakten Johanna Olsson tittar till de frihetsberövade. Det gör hon eller någon av hennes kollegor varje timme och ibland var femtonde minut om det finns skäl. Status dokumenteras genom en qr-kod på celldörren som är kopplad till en app i tjänstemobilen.

Klockan 10:02 – Tar signalementsbilder och fingeravtryck

Dags för Johanna Olsson att ta signalementsbilder på en kvinna i 50-årsåldern. Både bilder och fingeravtryck sparas i en databas i vilken polisen söker misstänkta för andra brott. Metoden kallas daktning och ska göras på alla personer som misstänks för grövre brott.

Arrestvakten Johanna Olsson håller i en kamera. Foto.

Bild: Anna Hermansson

Klockan 10:20 – Delar ut medicin

”Jag har ont i huvudet”. Orden kommer från en högtalartelefon i buren (smeknamn för övervakningscentralen) från en man i cellen längst bort. Virginia Viveros rör sig vant genom korridoren med en huvudvärkstablett i en liten plastmugg.

Ångest, sömnbesvär, illamående, pollenallergi, abstinens efter alkohol och droger. Eller diabetes, hjärtproblem och högt blodtryck… Virginia Viveros möter många olika hälsoproblem under ett arbetspass och har i samråd med läkare upprättat ett antal standardordinationer. På varje arbetspass finns arrestvakter med delegering som får dela ut mediciner som Virginia Viveros och hennes kollegor förberett. Inte så mycket som en Alvedon får lämnas ut utan att det dokumenteras.

Klockan 10:51 – Dags för rastning

– Nu är det dags för rastgården.

Arrestvakten Gina Malmström låser upp dörren till en cell och leder tillsammans med en kollega ut en ung man till en rastgård på ett tiotal kvadratmeter med höga betongväggar och gallerförsett tak.

Alla intagna har rätt till en timmes rastning varje dag. För de som är nikotinberoende är detta enda chansen på dygnets timmar att få röka.

De intagna får under inga omständigheter möta varandra när de förflyttar sig på arresten. Därför måste Gina Malmström få klartecken från övervakningscentralen, den så kallade buren, innan hon ledsagar någon genom korridoren.

Klockan 12:05 – Vanliga frågor

”Vad är klockan?”. Frågan kommer från en intagen i en cell till övervakningscentralen. ”När får jag träffa min advokat?”, ”Jag är hungrig.”, ”När blir jag släppt?”, ”När kommer sjuksköterskan?” och ”Jag mår inte bra.” är andra vanliga frågor och fraser.

Klockan 13:10 – Stationsbefälet gör förmansprövning

Stationsbefäl Thomas Brandt bemöter en berusad man som skrikit förolämpningar efter honom när han under vilda protester fördes till en cell av arrestvakter och polis.

– Ett tecken på att samhället har hårdnat och att folk mår allt sämre, förklarar Thomas Brandt.

Nu gör han en så kallad förmansprövning. Det görs på alla som kommer till intaget och som är påverkade av alkohol eller droger, eftersom det måste finnas god grund att frihetsberöva en person enligt lagen om vård av berusade personer.

Klockan 13:30 – Övervakar häktningsförhandlingen

Arrestvakten Birgitta Pålsson övervakar häktningsförhandlingen med en 15-åring som är misstänkt för grov mordbrand och grovt blåljussabotage i samband med påskupploppen i Malmö. Åklagare finns med på länk, en rutin som infördes under pandemin och som sparat många transporter då frihetsberövade inte längre behöver ta sig till tingsrätten.

Arrestvakten Birgitta Pålsson sitter i en arbetsstol. Foto.

Bild: Anna Hermansson

Klockan 14:00 – Advokat på besök

En advokat kommer för att besöka en frihetsberövad.

– Vi får besök hela dagarna av advokater och utredare, kommenterar Thomas Brandt.

Klockan 14:49 – Säkrar dna-spår

Kriminalteknikerna Hannah Svanberg och Ola Lenander kallas till arrestens intag för att säkra bevis. Nu ska de skrapa under naglarna för att säkra eventuella dna-spår hos en man som misstänks för misshandel. Andra gånger kan bevissäkringen handla om att hitta krutstänk efter skottlossning.

Kriminalteknikerna Hannah Svanberg och Ola Lenander med plasthandskar och munskydd på. Foto.

Bild: Anna Hermansson

Klockan 15:58 – Förhör en misstänkt

En utredare förhör en man som gripits under natten och som misstänks för att ha slagit sin fru. Nästan varje dag sitter en person, vanligen en man, frihetsberövad för att ha utövat våld mot sin partner.

Klockan 17:00 – Middagen serveras

Dags för middag. På menyn idag: pannbiff och potatis och ett vegetariskt alternativ.

Maten serveras på plasttallrikar med plastbestick.

Klockan 17:30 – Larm om sammandragningar

Arrestvakten Abdoulie "Abbe" Sarr för med raska steg en rullstol mot en cell. En höggravid kvinna som frihetsberövats tidigare under dagen, misstänkt för människorov, har larmat att hon har fått sammandragningar och måste till sjukhus.

Arrestvakten Abdoulie Sarr  för en rullstol i en korridor. Foto.

Bild: Anna Hermansson

Klockan 18:29 – En berusad man tas omhand

En berusad man fäktar, slår och skriker när han förs in i cellen som är särskilt utformad för så kallade LOB:ar. Två poliser och tre arrestvakter hjälps åt att få ner honom på madrassen för att söka igenom hans kläder och ta av honom jacka och skor. 

Klockan 19:05 – Dags för ny rond

Virginia Viveros har just gått på sitt andra pass för dagen och det är dags för en ny rond.

– Det är viktigt att tidigt fånga upp olika sjukdomstillstånd och vilka som har abstinenser. Många är missbrukare eller multipelsjuka eller både och. En del har med sig utländska tabletter i papperskasse. Mitt jobb att reda ut vilka medicinerna är, ibland är det rena detektivarbetet, förklarar Virigina Viveros.

Klockan 19:24 – Hittar narkotika

En påverkad man förs in i arresten. Vid kroppsvisiteringen hittas en zippåse med narkotika i mannens kläder.

Klockan 21:32 – En hund i arresten

Ett hundskall hörs på håll. Arresten har en särskild sektion för husdjur vars husse eller matte frihetsberövats.

– Om det kommer en gripen eller en LOB har vi hundburar i hundstallet. 90 procent av alla djur är hundar men vi kan även ta emot katter. Däremot har vi inte tagit emot några andra djur, som till exempel fåglar eller tamråttor, berättar Thomas Brandt.

Hur gick det för den höggravida kvinnan?

Hon kördes till kvinnokliniken men eftersom hon var dansk medborgare, och det ännu inte var akut förlossningsläge, blev hon transporterad till Köpenhamn där den danska polisen tog över ansvaret.


Stationsbefälet Thomas Brandt:

”Vårt jobb är inte att döma”

Stationsbefäl Thomas Brandt står och antecknar något med papper och penna. Foto.

Thomas Brandt har jobbat på arresten i drygt 25 år och gillar att arbetet är händelsestyrt och oförutsägbart. Dessutom tycker han om att lösa problem. Bild: Anna Hermansson

– Personer som känner sig bemötta med respekt är även mer samarbetsvilliga när det sedan blir dags för förhör. Vi måste se hela ledet och att arresten bara är första steget i rättskedjan.

Det menar Thomas Brandt som arbetat som stationsbefäl för Rättscentrum i Malmö sedan 2007.

– Vi försöker undvika konfrontationer och lägger ner mer tid vid intaget än vad vi gjorde förr. Vi vill visa att vi respekterar dem som människor, pratar mer med dem, frågar om de har några sjukdomar och om de har varit här förut.

Ett lågaffektivt och respektfullt bemötande kan också ha betydelse för hur den som frihetsberövats uppträder under och efter vistelsen på arresten, menar Thomas Brandt.

– Många mår väldigt dåligt av helt andra skäl än att de är frihetsberövade. De kan lida av psykisk ohälsa, ha misskött sin medicinering och blivit våldsamma och därför hamnat här. Här sitter de dessutom isolerade i sina celler 23 timmar om dygnet. Det gör såklart inte deras situation enklare. Men vi gör vad vi kan för att vistelsen ska bli så bra som möjligt.

Det gäller oavsett vad personerna är intagna för.

– När jag står framför en person som misstänks för våldtäkt på små barn eller för att ha dödat sin fru, kan jag såklart tänka ett och annat, men vårt jobb är inte att döma.

Thomas Brandt gillar att arbetet är händelsestyrt och att ha ansvar för logistiken.

– Det är ofta fullt ös och det är problemlösning hela tiden. Idag har vi en man inne på tullens toalett, han har svalt kondomer med 40 kapslar kokain. Det är ett exempel på sådant vi måste lösa.

Thomas Brandt ser många fördelar med att det numera finns en sjuksköterska på plats i arresten, särskilt nu när arbetssituationen är pressad. Arresten i Malmö har, liksom många andra arrester i landet, drabbats av att frihetsberövade, som ska vidare till Kriminalvårdens häkten, måste stanna kvar eftersom häktena redan är fulla.

– Det är ett allvarligt problem som uppstått det senaste halvåret, men nu slipper vi i alla fall ta resurser för att följa med frihetsberövade på resor till sjukhus som inte är nödvändiga.  


Sjuksköterskan Virginia Viveros:

”Alla har rätt till vård”

Sjuksköterskan Virginia Viveros står bredvid en stängd dörr som det står "läkarrum" på. Foto.

Bild: Anna Hermansson

– Arresten är som vårdcentralens kvälls- och helgmottagning. Du vet aldrig vad som väntar dig och det är viktigt att ha en rak dialog med alla frihetsberövade.

Det säger Virginia Viveros som jobbat som sjuksköterska i 30 år.

– Vi vill att de frihetsberövade ska må så bra som möjligt när de är här och vi riskerar aldrig någons hälsa. Alla har rätt till vård oavsett vilket brott de misstänks för.

Därför för Virginia Viveros samtal med alla som har hälsoproblem för att de ska få rätt hjälp under tiden i arresten. Alla insatser noteras noggrant på arrestens läkarrum och i ett internt journalsystem.

– Den som är svårt sjuk ska ha sjukhusvård, men många vill mycket hellre hamna på sjukhus än att vara på arresten och en del manipulerar med sin hälsa för att komma härifrån. Det är mycket psykologi och därför behöver man ha blick för människor och lång erfarenhet för att jobba som sjuksköterska här.

Virginia Viveros har tidigare arbetat på sjukhus inom akut-, intensiv- och anestesivård. Hon ser många likheter.

– Vi vet aldrig vilka vi får in. Det är en utmaning att kunna ge sjukvård till dem som behöver med de få resurser vi har. Man måste kunna sin sak och samtidigt vara kreativ. Jag tycker om när min kunskap sätts på prov och när min erfarenhet kommer till nytta för något som är bra.


Arrestvakten Gina Malmström:

”Många unga far illa”

Arrestvakten Gina Malmström. Foto.

Bild: Anna Hermansson

– Man ser mycket lidande här. Det är hårda liv och många unga människor som far illa, berättar Gina Malmström.

Hon har arbetat i arresten i 24 år. I början tog hon med sig jobbet hem.

– Jag såg faror i allt. Mina barn tyckte att jag skulle byta jobb. Med åren har jag lärt mig att hantera det och jag är mån om att alltid visa respekt för dem jag träffar i jobbet, oavsett hur otrevliga de kan vara mot mig. Jag vill inte sänka mig till den nivån.

– Jag är aldrig spydig eller arrogant och behöver då heller inte vara orolig att jag ska möta någon ute i samhället som känner att jag behandlat dem illa när de var på arresten.

Ordlista

Gripande: En person som misstänks för brott kan gripas och föras till
arrest av polis. Ska förhöras så snart som möjligt.

Anhållande: En person frihetsberövas tillfälligt i avvaktan på häktning eller frisläppande. Beslut om att anhålla någon ska fattas av åklagare.

Häktning: En person frihetsberövas efter beslut av domstol på begäran av åklagaren. Häktning får inte ske om det kan antas vara uppenbart att straffet stannar vid böter.

Lagen om vård av berusade (LOB): En person frihetsberövas för att förhindra att hen skadar sig själv eller andra.

Sex barnplatser i Malmös arrest

Arresten i Malmö kommer bli först i landet med att anpassa lokalerna för unga som hålls i förvar.

Varje år frihetsberövas över 1 100 barn i Sverige. Idag sitter de i samma typ av celler som vuxna, men eftersom de, enligt barnkonventionen, inte får isoleras får arrestvakter eller poliser hålla dem sällskap dagtid i rum som inte är låsta.

I Malmö kommer delar av arresten därför att byggas till 2025 för att rymma en barnavdelning med sex celler för barn. Det ska också finnas dagrum, samtalsrum, förhörsrum, daktningsrum och två rastgårdar för att minderåriga ska kunna hållas utanför cellerna så mycket som möjligt under dagarna, så kallade cellbrytande aktiviteter.