Rätt kurva för att fånga barn i riskzonen

Robin har precis fyllt 13 år. Det senaste året har han anmälts för misshandel, stöld och narkotikabrott. Hans lärare har gjort flera orosanmälningar till socialtjänsten, eftersom han sällan går på lektionerna.

Familjesituationen: Robins fem år äldre bror har kopplingar till ett känt kriminellt nätverk. Mamman är arbetslös och pappan lider av psykisk ohälsa.

Robin är exempel på ett barn med ”höga poäng” som riskerar att falla in i grov kriminalitet. Han är exempel på ett barn som skulle kunna vara aktuellt för den brottsförebyggande metoden Rätt kurva.

– Vi är rätt bra på det repressiva arbetet, alltså att lagföra och fälla, men sämre på det brottsförebyggande arbetet. De stora vinsterna med den här metoden är att vi jobbar med barnen tidigt, vi väntar inte tills de är 15 år, säger Johan Sone, på internationella enheten vid Noa, som är drivande i införandet av Rätt kurva.

Han fortsätter:

– En annan stor vinst är att vi kopplar samhällsresurser till barnen över tid, vi är nära familjen länge för att bryta ett negativt beteende.

Rätt Kurva bygger på en tysk framgångsrik brottsförebyggande modell, Kurve Kriegen, som finns på flera håll i Tyskland sedan tio år tillbaka. Den riktar in sig på barn mellan åtta och 15 år och bygger på samverkan mellan polis och socialtjänst. Fyra av tio barn som genomgått Kurve Kriegen slutar helt med kriminalitet, visar tyska siffror. Övriga sex halverar sin brottslighet. Metoden ska nu pilottestas i tre svenska städer: Linköping, Södertälje och nordöstra Göteborg, under tre år.

Kommunpolis Anna Bergman, som är med och implementerar metoden i Linköping, är noga med att betona att Rätt kurva ska fungera som ett komplement.

– Den ersätter inte någon metod vi redan har, utan blir en ytterligare kraft att fånga in barn i riskzonen.

Föräldrarna till barnet som erbjuds delta i Rätt kurva, får skriva på en så kallad samtyckesblankett där de godkänner att polis och socialtjänst delar uppgifter om barnet och familjen, med varandra.  Därefter upprättar en socialpedagog en handlingsplan med barnet och familjen, som syftar till att ”stärka barnets förmågor”, förklarar Johan Sone.

– Det kan handla om att barnet ska göras ”gymnasiebart”.  För att nå dit, gå ut grundskolan med godkända betyg, kanske barnet behöver särskilt stöd i klassrummet.  

Barnet kanske tycker om att spela datorspel och har tekniska färdigheter. Då kan en kurs i programmering vara en ingång för att väcka lust till fortsatta studier, exemplifierar Johan Sone vidare. 

– Det handlar kort och gott om att sätta upp aktiviteter som barnet kan vara delaktig i: läxhjälp, musik, sport etcetera, säger Johan Sone och förklarar att det finns en socialpedagog och en ”portmonnä” knuten till varje barn. Socialpedagogen följer också med barnet på aktiviteterna. 

Även om barnet är i centrum tittar man i Rätt kurva också på familjens övriga situation och hur den kan stärkas. En arbetslös förälder kanske kan erbjudas praktikplats på ett lokalt företag, knapphändig svenska kan förbättras med språkkurser.

– Stärker vi föräldrarna stärker de i sin tur barnet på lång sikt, summerar Johan Sone, och tillägger att deltagandet är frivilligt, när som helst kan familjen välja att avbryta sin medverkan i Rätt kurva.

Det låter väldigt dyrt det här...

– Varje barn kostar omkring 250 000 kronor per år. Ofta deltar man i programmet i upp till två år.

Men, betonar Johan Sone, det ska ställas mot att varje livsstilskriminell person kostar samhället omkring 20 miljoner kronor.

Debatt kan förstås uppstå ändå: att barn som inte sköter sig får en massa gratis aktiviteter. Johan Sone har svar:

– De här barnen måste få stöd för att komma ur det destruktiva beteendet. Alla har rätt till en trygg och säker uppväxt med valmöjligheter att utveckla sig själva. Men förutsättningarna för det är väldigt olika.

Den stora utmaningen med Rätt kurva är att hitta och välja ut rätt barn. Här kommer ett unikt urvalsverktyg användas, som är kopplat till polisens inkomna anmälningar mot barn i åldern åtta till 15 år, i Durtvå. Verktyget har tagits fram av polisens it-avdelning och är en motsvarighet till det som tysk polis använder.

Ju yngre barn och ju grövre brott, desto högre poäng genererar urvalsverktyget.

– Vi vill nå de barn som har flugit under radarn av olika anledningar, som inte redan fångats upp av andra insatser och metoder, förklarar Johan Sone.

Utvalda poliser kommer att ha tillgång till urvalsverktyget. Molly Folkesson Ullenby, områdespolis i Linköping, är en av dem som varje månad kommer att gå igenom urvalet. Det behöver inte automatiskt vara barnet med högst poäng som är aktuell för Rätt kurva.

– För en tungt kriminell 14-åring kanske andra metoder passar bättre. Har vi sett koppling till ett kriminellt gäng, men att barnet i övrigt har en lägre poäng, kan det vara viktigt att vi kommer in där istället. Vi vill in i ett tidigt skede.

När barnen valts ut adderar socialtjänsten information om skolgång och hemförhållanden. Helhetsbilden ligger sedan till grund för om barnet ska beredas plats i Rätt kurva. 

Därefter: Molly Folkesson Ullenby är den som knackar på hemma hos familjen. Som områdespolis är hon van vid att arbeta relationsbyggande och gör dagligen orossamtal med familjer.

Det viktiga första mötet. Områdespolis Molly Folkesson Ullenby är den som knackar på dörren och träffar de utvalda familjerna som ska erbjudas plats att delta i metoden. Bild: Minna Ridderstolpe

Vid det första samtalet vill man vinna familjens förtroende, betonar hon.

– Vi kommer att vara tydliga med att vi är oroliga för barnet, att den finns med i brottsregistret.

Men den viktigaste biten, menar Molly Folkesson Ullenby, är att kommunicera en tro på barnet.

– Vi ska alltså inte bara stärka oron, utan berätta att vi tror på barnet och uppmuntra familjen till att vara med i Rätt kurva. 

Det är inte ovanligt att familjer hyser misstro mot myndigheter som polis och socialtjänst. Hatkampanjen som riktats mot svensk socialtjänst gör inte saken bättre. Tysk polis har hittat ett framgångsrikt sätt att överbrygga misstron: language- and integration mediators – språk- och kulturtolkar, på svenska.

Johan Sone:

– Det är högutbildade personer med olika bakgrunder som är väl pålästa om hur Tysklands samhällssystem fungerar och även andra länders kulturer. De kan följa med på hembesök och exempelvis förklara på familjens hemspråk varför polis och socialtjänst vill göra vissa åtgärder.

Någon motsvarighet finns inte i Sverige, men Johan Sone berättar att man är intresserad av att hitta något liknande. Molly Folkesson Ullenby ser direkt fördelar med en sådan funktion:

– Det är svårt att vara inläst på alla kulturer. Det handlar inte bara om språket, det kan vara kulturella aspekter som att det i vissa familjer är viktigt att ta av sig skorna. Det kan ses som en liten detalj, men kan ge stora vinster för förtroendet när en polis gör hembesök. En sådan funktion skulle hjälpa oss förstå människor på rätt sätt.

Bara en så enkel detalj som att ta av sig skorna hemma hos en familj kan ha stor betydelse för förtroendet, enligt Molly Folkesson Ullenby. Bild: Minna Ridderstolpe

När polisen gjort det första viktiga mötet gör socialtjänsten snart ett nytt besök, och presenterar sin roll i metoden. Därefter upprättas handlingsplanen.

Polisens roll i Rätt kurva blir nu att följa om barnet begår fler brott eller inte. Molly Folkesson Ullenby berättar att hon kommer att ha tät kontakt med socialpedagogerna för att fortsätta dela information, och exempelvis ta del av skolresultat.

– ”Jag hörde att det gick jättebra på det där provet”, kan jag säga om jag träffar på barnet. Då hjälper jag ju till att stärka och stötta. 

Rätt kurva introduceras i Linköping efter sommaren, liksom i Göteborg och Södertälje. Piloten kommer att utvärderas noggrant från polisen och socialtjänstens sida, uppger Johan Sone. Externa utvärderare, forskare på universitetet, finns också med i planen.

Vad är ett bra resultat, då?

– Vi gör löpande utvärdering om barnens kriminalitet. När de genomgått programmet är målet att barnen ska vara så pass stärkta att de tagit sig ur ett negativt beteende, att de flyger själva.

Anna Bergman:

– Vi kommer inte nå alla kriminella barn, men dem vi når med Rätt kurva når vi förhoppningsvis väldigt bra. 

Fler lokalpolisområden har visat intresse för metoden, bland annat Eskilstuna och Jönköping. Och det finns visioner om att utöka Rätt kurva genom att försöka få in förenings- och näringslivet som resurs.

– Vi har märkt att viljan att hjälpa till är enormt stor. Det vore en stor vinst om barnet, efter avslutat program, fått kontakter till det lokala förenings- och näringslivet genom sommarjobb eller praktikplats, säger Johan Sone.