Team Eko stryper gängens intäkter

En man ses bada i pengar i ett badkar framför moderna flerfamiljshus i storstadsmiljö. Längst fram ses ett rör med ordet "stäng" samt en pil. Illustration.

Bild: Jörgen Knutsson

Strypa intäkter från bedrägerier och penningtvätt, hellre än att beslagta dyra klockor. I arbetet mot skjutvapenvåldet riktar polisen i norra Stockholm in sig på nätverkens ekonomiska brott.

Äldre damer lurades att lämna ifrån sig bankkort och värdefulla smycken – och upptäckte förtvivlade att de förlorat sina besparingar. Brottsoffren fanns i hela regionen, den äldsta 98 år gammal. Bedragarna, tre män kopplade till ett kriminellt nätverk i Järvaområdet, begick i snitt ett brott om dagen. Pengar strömmade in och skapade på så sätt utrymme för nätverket att investera i annan brottslighet, som till exempel vapen och narkotika.

För att komma åt de ekonomiskt relaterade brott som genererar stora inkomster för kriminella nätverk startade spaningssektionen i polisområde Stockholm nord på försök en grupp kallad ”Team Eko” i november 2021.

En handfull erfarna utredare och analytiker arbetar strategiskt för att hitta och lagföra nyckelpersoner med koppling till nätverken som begår brott-en, till exempel penningtvätt och bedrägerier.

Liksom i övriga landet har vishing, alltså bedrägerier över telefon och sms, och fysisk vishing där bedragaren hälsar på vid dörren dominerat senaste tiden och därför varit fokus för gruppens arbete.

Syftet med satsningen har varit att minska nätverkens ekonomiska förmåga. Ett av nätverken i området fick till exempel in i snitt två miljoner per månad på bedrägerier de senaste åren.

– Vi behöver bromsa nätverkens löpande intäkter. I grunden handlar det om hur vi får stopp på skjutvapenvåldet. Tidigare har vi saknat en struktur på polisområdesnivå för att kunna hantera brotten effektivt, säger Daniel Ångman, gruppchef på spaningssektionen.

Daniel Ångman, gruppchef på spaningssektionen. Foto.

Utredare och analytiker arbetar strategiskt för att hitta och lagföra nyckelpersoner med koppling till nätverken som begår brotten, till exempel penningtvätt, enligt Daniel Ångman, gruppchef på spaningssektionen.

Att gå på intäkter ger mer effekt än att beslagta klockor eller bilar vid enstaka tillfällen, menar han och kollegorna. Det beror inte på att polisen är dåliga på att återta brottsvinster, utan snarare att lagstiftningen inte har hängt med. Brottsvinster omsätts snabbt.

– De kriminella lägger inte en miljon på hög som vi kan ta tillbaka utan använder eller återinvesterar det. Bara en liten del finns kvar i form av guldkedjor och dyra jackor.

Gruppen har samarbetat nära med lokalpolisområdena som har styrt inriktningen utifrån lokal problembild, för att kunna gå på rätt personer och ärenden. Utredarna arbetar proaktivt och letar själva fram vissa ärenden, till exempel genom att titta på återkommande modus, medan andra flaggas upp av lokalpolisområdena. Underrättelseenheten och brottsamordningen har stöttat med en urvalsprocess för att sålla fram vilka personer det vore mest effektivt att lagföra.

– Urvalet har varit viktigt, vilka vi ska rikta in oss på för att få störst effekt snarare än att beta av många ärenden. Våra fokuspersoner är kanske inte de mest våldsbenägna, men de som har förmågan att generera pengar till nätverken, säger gruppchef Daniel Ångman. 

Utredarna har sedan arbetat vidare med att hämta in bevis, filmer och underrättelser. Poliser på lokalpolisområdena har varit viktiga ögon därute. Signalement på misstänkta bedragare har spridits för att kunna hålla koll vid olika
kontroller och fordonsstopp.

– Det sker annars oftast när det gäller rån, grov misshandel eller narkotika men har varit värdefullt. Lokalpolisområdena har varit väldigt engagerade.

Gruppen har också samarbetat med regionens bedrägerisektion, it-brottscentrum, nationella operativa avdelningen och polisområdets grova brottsektion.

Efter ett år hade gruppen hanterat 126 ärenden och återtagit 5,1 miljoner av totalt 18,5 miljoner kronor som målsägare blivit av med. Domar hade kommit i totalt 30 redovisade ärenden.

– Åtalade personer dömdes i samtliga fall, så det har varit 100 procents utdelning, säger Daniel Ångman.

Även fallet med de äldre damerna som blev av med kontokort och smycken ledde till lagföring. Där involverades både ett annat polisområde, Stockholm syd, där flera av brotten begåtts och polisregion Syd. En av huvudpersonerna greps i Helsingborg. I juli
dömdes de tre männen av
Södertörns tingsrätt till fängelse i mellan sex månader och ett år och sex månader för grovt bedrägeri.

– Det är ett lysande exempel på hur bra det blir när alla hjälps åt, säger Daniel Ångman.

Under hösten beslutade ledningen att göra ”Team Eko” till en permanent grupp hos spaningssektionen och anställa tre utredare till. Hittills har gruppen samarbetat med tre av sju lokalpolisområden i norra och västra Stockholm men planen är att utöka till fler. Då i form av projekt med utpekade lokala kontaktpersoner.

– Vår utredningsmodell är en liten fast grupp på polisområdesnivå med en kopplad resurs på varje lokalpolisområde. Om alla bidrar och vi riktar in vårt arbete blir vi många och starka tillsammans, säger Daniel Ångman.    

Fakta: Team Eko

  • Grupp med erfarna utredare med bred finansiell kompetens.
  • Arbetar med fokus på intäkterna från ekonomiskt relaterade brott i kriminella nätverksmiljöer. Inte tillgångsinriktad brottsbekämpning i form av återtagande av brottsvinster.
  • Målet är att lagföra nätverkskriminella och personer som hjälper dem i deras ekonomiska brottslighet. Även att utveckla metoder och samverkansformer.
  • Gruppen bestod i början av en gruppchef, en förundersökningsledare, en operativ samordnare/finansiell analytiker från spaningssektionen, en utredare från regionala bedrägerisektionen och en utredare från lokalpolisområde. Alla arbetade i olika stor utsträckning med projektet.
  • Blev permanent grupp i november 2022 och utökades med tre utredare.

Framgångsfaktorer och lärdomar

  1. Urvalsprocessen – Hitta rätt ärenden mot rätt nätverk och rätt individer vid rätt tidpunkt. Gjordes i samarbete med lokalpolisområden, brottsamordning och underrättelseenhet.
  2. Utredningsprocessen –  Se till att ha rätt förmåga hos utredare och gör åtgärder vid rätt tidpunkt.
  3. Åtalsprocessen – Bidra till åklagare med vad polisen kan för att minska ledtiden från förundersökningsprotokoll till dom.