Nu går PNU från bör till ska
De femton reglerna i PNU-handboken, som ska styra och stötta i allt utredningsarbete. En större bild finns längre ner i pdf-format. Bild: Erik Nylund
Den har funnits länge och används redan av många. Genom utredningsstrategin blev PNU, polisens nationella utredningsmetodik, beslutad som obligatorisk. Nu införs en PNU-handbok.
PNU är ett komplement till Polismyndighetens strategi för utredningsverksamhet, som infördes förra året. Medan strategin berättar vad som ska göras, så visar PNU hur det ska göras.
I handboken beskrivs PNU väldigt konkret. Den består av en checklista med 15 bindande regler som ska styra arbetet och hjälpa utredare att fokusera på rätt ärenden, att tidigt göra rätt saker på rätt sätt och ha rätt kompetens vid rätt tid. Målet är förstås att öka lagföringen och minska brottsligheten.
– Många arbetar redan utifrån PNU. Det är något att hålla fast i och utgå ifrån – från att första polis kommer till en brottsplats, eller från att PKC tar upp en anmälan, till att man hanterar utredningen och redovisar den till åklagare, säger Bengt Stenman, som är processledare för PNU och arbetar vid Noa, utvecklingscentrum Syd.
Caroline Aspinge, regional UL-samordnare (utredning och lagföring) i region Syd, ingår i den arbetsgrupp som har tagit fram handboken. Hon säger att om polisen ska kunna uppnå målen med reformen 2015, så måste styrdokument och metodstöd som tas fram på nationell nivå införas och användas fullt ut i hela verksamheten. Då säkerställs kvalitativa och effektiva arbetsmetoder som bidrar till att utredningar bedrivs likadant i hela landet.
– Den som arbetar med utredningar behöver ta del av hela handboken och säkerställa att arbetet harmonierar med kraven i den. Äldre eller lokala metoder som strider mot PNU ska inte användas. Den som är osäker kan ha en dialog med sin chef, säger hon.
En av reglerna i PNU-handboken är ”Skyndsam kontakt med fu-ledare”. Den innebär att huvudregeln när anmälningar tas upp är att förundersökningsledaren ska kontaktas innan anmälningsupptagningen avslutas. För poliser i yttre tjänst betyder det att dialogen med jourförundersökningsledare ska ske innan man kör in och avrapporterar.
– Poliser i yttre tjänst är generalister som har en oerhörd bredd i sin kompetens. När det gäller brottsutredningar är det genom dialogen med jourförundersökningsledaren som patrullerna får stöd och vägledning. Då säkerställs också att alla relevanta moment är utförda och har gjorts enligt de regelverk och metodstöd som gäller. Förundersökningsledaren ska sedan kvalitetssäkra alla ärenden innan de skickas vidare, och vid brister behöver det återkopplas och åtgärdas. Gärna av den som utfört åtgärden, säger Caroline Aspinge.
Hur ska handboken införas?
– Verksamheten har ansvar för att införa den och Noa kommer att stötta, samordna och följa upp, säger Bengt Stenman.
Samtidigt kommer arbetet med att utveckla handboken fortsätta. Om det kommer fram behov av metodstöd, rutiner och andra kompletterande styrdokument etcetera till det olika delarna i handboken ska sådana arbetas fram efterhand.
Grafik över reglerna i PNU-handboken i pdf-format (pdf, 573 kB)
Det här är PNU:
Polisens nationella utredningsmetodik, PNU, är ett enhetligt och konkret stöd i det vardagliga arbetet och vid särskilda händelser. Det ska användas inom alla brottsområden och innehåller även stöd för bland annat ledning, styrning och kompetensförsörjning.
PNU ska bidra till att utredningsverksamheten bedrivs rättssäkert, enhetligt, effektivt och med hög kvalitet. Utöver PNU finns också andra nationella och regionala styrdokument och metodstöd för utredningsarbetet.
Alla regioner och merparten av avdelningarna har varit med i arbetet med att ta fram PNU-handboken.
PNU sedan 2004
PNU togs fram redan 2004 som ett nationellt koncept, och utgick då från sju framgångsfaktorer för ett enhetligt utredningsarbete. När polisen 2015 blev en enda myndighet, istället för 21 olika länspolismyndigheter, beslutades det att PNU skulle bli ett direktiv, och en PNU-portal togs fram på Intrapolis. Den finns fortfarande kvar. Syftet var att ge utredare i hela landet ett gemensamt arbetssätt, och att höja nivån på utredningsarbetet. Men PNU infördes aldrig helt, eftersom det inte var ett beslutat styrdokument. Men nu har det beslutats att PNU är en obligatorisk metodik.