Med dolda ögon på de kriminella

Neonljusen på skylten till restaurangen lyser. Människor passerar på torget. Några går in. Genom kikare följer flera par polisögon allt som händer. De väntar på att en sextonårig kriminell kille, vi kan kalla honom Charlie, ska dyka upp.

Polisen har fått reda på att han har synts med ett vapen och behöver veta mer. Vilka träffar han? Var finns vapnet? Har han haft del i någon skjutning? Hittills verkar han ha varit hjälpreda åt grövre kriminella men polisen tror att han är kapabel att skjuta – eller själv bli offer.

En av poliserna med blicken fäst på torget är Jennifer. I vanliga fall är hon ingripandepolis, men under tre månader provar hon arbetet som spanare. För att få in fler kvinnor i det mansdominerade spanaryrket och behålla fler i yttre tjänst startade polisområde Stockholm nords spaningssektion en rotation för kvinnliga poliser våren 2021. Sedan dess har de tagit emot ett par deltagare per termin. Jennifer såg en annons och sökte.

– Det lät roligt och var ett bra tillfälle att testa. Jag ville utvecklas som polis och se hur spaningsverksamheten fungerar, säger hon.

Varierat uppdrag

På sektionen finns två typer av spanare: ingripandespanare, så kallade NIGS-spanare, som både spanar och är med och griper samt dolda spanare som aldrig visar sig, så kallade NPS-spanare. Jennifer valde att rotera i en NIGS-grupp. Hon gillar att vara med hela vägen fram till ett gripande.

Efter tre dagars introduktion med teori på förmiddagen och praktik på eftermiddagen sattes Jennifer i arbete direkt. En kollega, Jens, blev mentor och hela gruppen har stöttat efter hand.

– Jag förvånades över hur varierat uppdraget är. Utöver spaning gör vi många husrannsakningar, biträder grova brottsektionen och deltar i insatser. Det är mycket att lära sig, men jag har trivts väldigt bra, säger Jennifer.

Utrymmet polisen har lånat för att spana från, holken på spanarspråk, har sikt åt flera håll. Jennifer skruvar på kikaren. Att få bra skärpa och följa ett objekt på distans kan låta enkelt men var svårare än hon trodde. I början blev hon nästan sjösjuk.

Nytt var också att uppträda så ickepolisiärt som möjligt, till skillnad från i rollen som ingripandepolis. Allt från klädsel och kroppsspråk till att inte söka ögonkontakt för uppenbart. Hon har också lärt sig mycket om hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning, som är en viktig del inom spaningsverksamhet.

– Det har varit en aha-upplevelse hur det kan användas, säger hon.

Nu närmar sig någon torget på elsparkcykel. Är det Charlie? Om polisen får fram tillräckligt mycket kan han lagföras för vapenbrott och få upp till två års fängelse. Då försvinner han från gatan ett tag och kan tas bort från polisens konfliktkarta, riskerar inte att skjuta eller skjutas.

Jo, det är Charlie. Svart täckjacka och buff som täcker hakan. Han parkerar elsparkcykeln, hälsar på en kompis och skojbråkar lite. Jennifer och kollegorna ser att han har två mobiltelefoner. Snart sätter han sig på en bänk och rullar en joint. Ovetande om polisens ögon en bit bort.

Från ett fönster följer ingripandespanaren Jennifer en kille som polisen misstänker gömmer ett vapen. Bild: Minna Ridderstolpe

Riktar sig mot kvinnor

Spaningssektionen i polisområde Stockholm nord har under flera år fyllt en NIGS-grupp per termin med roterare från de sju lokalpolisområdena, både män och kvinnor. Syftet har varit att lära fler grunderna om spaning som metod i polisens arbete mot grova brott. Polisområdet är hårt drabbat av skjutvapenvåld och vill öka förmågan i hela organisationen. Spanarnas fysiska iakttagelser är ett viktigt komplement till hemlig avlyssning och andra utredningsåtgärder.

Lokalpolisområdena ska på sikt ha egna NIGS-grupper. Gruppchef Julian Cano är ansvarig för rotationen.

– De som kommer till oss lär sig inte bara spaning utan också mycket om hemliga tvångsmedel och hur man kan driva ett ärende, till exempel efter ett tips. Hur man kan följa en person, samla bevis och hitta ett bra tillfälle att ingripa, inte kliva in direkt. Vi har fått ett bättre samarbete med lokalpolisområdena när de förstår hur vi jobbar. Vad vi kan stötta dem med och vad de kan tänka på för att underlätta för oss, till exempel när de kontrollerar personer och bilar, säger han.

De senaste rotationstillfällena har varit riktade enbart mot kvinnor. Målet är att få fler intresserade av att söka jobb hos dem. Förutom att få en mer jämställd arbetsplats behövs fler kvinnor för att kunna spana i alla slags miljöer. Vissa gånger väcker en kvinna mindre misstänksamhet. Det har Jennifer märkt av.

– Det kan till exempel vara en fördel när man knackar dörr, att personer vågar öppna, säger Jennifer.

Charlie har lämnat torget. En stund senare ser spanarkollegor honom vid en skolgård med en annan person. Jennifers mentor Jens frågar via radion om någon uniformerad patrull finns i närheten och kan kontrollera killarnas identitet på plats.

– Vi vill inte röja oss. Ingripandepoliserna kan göra en naturlig kontroll, säger Jens. 

En tjänstvillig lokal patrull är snabbt på plats och tar ID på Charlie och den andra killen. Patrullen känner igen kompisen, han är känd i området.

Ikväll har spanarna fått hyfsad utdelning. Inget nytt om vapnet men de lyckades få korn på Charlie, har sett var han brukar hänga, att han har två mobiler och vem han träffat. Hemma på sektionen tar spaningsledare, spaningskoordinator och underrättelseenheten del av informationen. Små iakttagelser av spanarna kan vara viktiga och läggs till polisens större bild. Jens jämför med ett 2 000-bitars pussel.

– Det vi hämtar in kan vara en blå pusselbit till himlen, den behövs för helheten.

Smälta in utan att avslöja sig. Spanaren kan ta reda på information som inte går att få fram på något annat sätt och är viktig i arbetet mot skjutvapenvåld. Bild: Minna Ridderstolpe

Ingen får veta att hon är polis

Några dagar senare kör spanaren Siri en civil bil i hög fart på en flerfilig väg i norra Stockholm. Hon trycker gasen i botten, behöver hinna ikapp en gängkriminell man i 30-årsåldern som hon och kollegorna bevakar. Vi kan kalla honom David. Nyss väntade de på olika poster utanför hans bostad i timmar, sedan var hans bil plötsligt borta.

– Jag fattar inte hur det gick till, säger Siri på radion.

– Det säger bara tjoff ibland, svarar en kollega.

Andra bilar ligger envist kvar i omkörningsfilen och hindrar Siris väg, men hon har inga blåljus att slå på. Ingen får veta att hon är polis. Siri är en av kvinnorna som roterar som dold spanare i en NPS-grupp.

Dolda spanaren Siri är fast i kö, men har inga blåljus att slå på. "Du måste ha tålamod och kunna tempoväxla". Bild: Minna Ridderstolpe

När gruppen började för dagen var det tänkt att de skulle ägna passet åt att kartlägga Charlies flickvän. Sedan fick de omprioritera. Polisen har fått reda på att David, aktuell i ett helt annat ärende, stämt träff med en intressant person. Möjligen för att överlämna pengar. Det mötet vill polisen ta del av.

Med teknikens hjälp ser kollegor inne på kontoret var Davids mobil kopplar upp sig och lotsar spanarna i samma riktning. Han är på väg till andra sidan stan.

Siri har arbetat som polis i 15 år. Ett tag tillhörde hon en gatulangningsgrupp som brukade spana och fick smak på jobbet. Sedan dess har hon drömt om att någon gång bli spanare. Under en period var det svårt att få ihop privatliv med skiftarbete, men med större barn blev det lättare. Chansen att rotera kom lägligt. Hon valde dold spaning för att det var större utmaning för henne.

– Jag kände mig färdig med ingripandebiten. Jag måste inte vara med och rycka upp dörrar för att känna att jag bidrar, säger hon.

Viktigt med rätt förväntningar

Att sitta flera timmar och spana efter någon kräver uthållighet och tålamod. Samtidigt ska du kunna tempoväxla, stundtals är passen intensiva. Du ska vara kreativ, till exempel för att tänka ut hur du kommer närmare en person. Och flexibel när förutsättningarna ändras snabbt.

– Spaning kan låta spännande, men det gäller att ha rätt förväntningar. Det är inte för alla, men det passar mig. Jag känner det mer och mer för varje vecka som går, säger hon.

Hon tycker att spanaryrket förenar det bästa av två världar. Man tillhör en grupp, kan bolla idéer och arbetar hårt tillsammans mot ett mål. På samma gång är det självständigt. När man åker ut är man ensam och måste tänka på egen hand när saker händer, ta initiativ och hitta lösningar. Man jobbar både strategiskt med framförhållning och operativt här och nu.

Siri är framme på andra sidan stan och kör sakta i ett bostadsområde för att leta efter Davids bil. Hon har aldrig sett honom i verkligheten, men har signalement och vet från bilder hur han ser ut. Då säger kollegor att de kört förbi honom vid en parkering där han står och pratar med någon. De skickar ett foto i spanarnas chatt. Det är en annan man än den David stämt träff med och spanarna misstänker att det första mötet ställts in.

Sedan går det snabbt. När Siri kommer till parkeringen är Davids bil borta utan att någon sett den åka. Kollegorna på insidan ser mobilen röra sig tillbaka mot Davids hemtrakter. Svansen av spanare följer efter. På polisradion uppmanas de att åka sakta i en viss korsning. Där är en trafikinsats med uniformerad personal och de vill inte bli stoppade.Tillbaka på norra sidan av stan funderar Siri på var hon kan ställa sig för att få syn på Davids bil om han åker där polisen tror. I stunder av väntan försöker Siri hela tiden vara aktiv mentalt, tänka på nästa steg och ha en plan. Vad gör hon om personen kommer från ett visst håll, hur kan hon följa efter utan att utmärka sig? 

Avgörande pusselbit

Spanarna arbetar i många ärenden och Siri kan inte alla detaljer i utredningarna. Hon tar till sig det hon behöver för uppdraget och gör vad hon kan för att hennes iakttagelser ska hålla ända till rättssalen. Försöker se sin del i helheten och uttrycker det ungefär som Jens:

– Den avgörande pusselbiten kan vara att vi sett en person gå ut ur just den här porten, säger hon.

Det händer att spanarna kommer väldigt nära de misstänkta. En gång skulle Siri gå förbi en grovt kriminell på trottoaren i hans kvarter för att höra vad han pratade om i telefon. Att passera så nära och möta blicken flyktigt ger nerv. Hon lyckades fånga upp att han pratade irriterat på svenska.

David verkar vara på väg till en annan adress. Siri vänder bilen. Den här gången vill hon hinna ifatt honom. Trafiken flyter långsamt, hon trycker på gasen. Längre fram står några bilar still på vägen. En olycka? Några poliser i gul väst rusar ut i vägen och gör stopptecken åt Siri. Det är trafikkontrollen som de varnades för. En polis öppnar bildörren och frågar skarpt varför hon kör så fort.

– Span! Jag är från span, förklarar Siri som glömt att hon närmade sig korsningen.

Kollegan i uniform förstår direkt och låter henne åka. Framme vid adressen står Davids bil utanför porten med varningsblinkers påslagna. Äntligen. Siri parkerar en bit bort med bra sikt. Andra kollegor ser att David är ute och rastar sin hund. De har också fått fram att han ska flytta och har tjafsat med sin flickvän.

En kvart senare ser spanare närmare porten hur David packar in sig i bilen. Siri gör sig beredd. Bilen rullar rakt mot vägskälet där hon sitter och när bilen svänger ser hon David tydligt i förarsätet, för första gången under passet. Siri startar motorn och kör efter. Efter en kort stund viker hon av vägen. Nu har kvällspasset gått på och andra kollegor tar över.

"Mångfald behövs för att lyckas"

I polishuset i Solna sitter Klara Andeborn, chef för spaningssektionen i polisområde Stockholm nord. Utöver grupper med spanare finns här även egna utredare och en samordningsgrupp.

Klara Andeborn är chef för spaningssektionen i polisområde Stockholm nord. Bild: Minna Ridderstolpe

Hon berättar att sektionen arbetar på olika sätt med kultur och likabehandling, där jämställdhet är en av flera aspekter. Rotationen för kvinnor infördes för att öka könsfördelningen i yttre tjänst genom att öppna upp och visa att spaning kan lämpa sig för fler.

– För att kunna vara i alla sammanhang måste vi representera samhället även i den yttre verksamheten. Inget i arbetsfunktionen är begränsat till att du måste vara man, ha en viss bakgrund eller se ut på ett visst vis. Liksom i alla andra funktioner behövs mångfald för att lyckas i uppdraget, säger Klara Andeborn.

De har också försökt rikta sig tydligare mot kvinnor i sin kommunikation, till exempel sett över formuleringar i jobbannonser för att locka fler profiler.

Efter att de riktat satsningen på rotationen mot bara kvinnor syns resultat. Många av roterarna har sökt jobb hos dem och numera är hälften av medarbetarna i NPS-grupperna kvinnor.

Få kvinnor bland NIGS-spanare

Bland NIGS-spanarna är det fortfarande få kvinnor. Klara Andeborn tror att det handlar om en norm som lever kvar så länge det är flest män i grupperna. Därför kommer rotationen nästa gång vända sig till kvinnor som är nyfikna på just NIGS-uppdraget.

– Som chefer har vi ett ansvar vid alla rekryteringar att se andra möjligheter, inte låsa fast oss vid en uppfattning om vem som passar in. Vi måste vara modiga och se till det faktiska behovet för att bidra till mångfalden.

Det gäller för alla diskrimineringsgrunder, menar hon.

– Om inte mångfalden ökar och vi blir för likasinnade kommer Polismyndigheten inte utvecklas som vi vill och vi kommer inte nå de resultat som medborgarna väntar sig, säger hon.

För att hålla frågan om kultur och mångfald levande måste medarbetarna involveras och kunskapsnivån höjas.

– Vi behöver medvetandegöra och problematisera i vardagen, väva in det i arbetsplatsmöten och jobba aktivt med kultur och likabehandling i forum vi redan har.

Klara Andeborn tycker att rotationen i stort har bidragit till en viktig kunskapsöverföring och att spaningssektionen och lokalpolisområdena samverkar på ett mer effektivt sätt. Lärandet sker även löpande när de arbetar tillsammans i ärenden.

Den speciella situationen med många skjutningar i Stockholm påverkar både medarbetare och arbetsmiljö.

– Vi spanar på personer med högt våldskapital, i princip mördare och/eller potentiella offer, och det har präglat oss på gott och ont. Vi behöver vara kreativa och undvika farliga miljöer, hitta andra former att hämta in information och berika bilden. För att lyckas behöver vi tänka nytt och bryta gamla föreställningar i allt vi gör.  

Siri, Charlie och David är fingerade namn.