Viktigt att upptäcka våld och kontroll

Sebastian skriver lappar och lägger i en skål. På lapparna står saker som görs i en porrfilm. Han säger att Tilda ska dra en lapp och sedan utföra det som står på den.

Tilda känner sig tvingad och förklarar att hon inte vill. Men eftersom hon vet hur arg Sebastian kan bli, känner hon att hon inte har något annat val än att utföra det han ber henne om.

Det är inte första gången. Tilda blir ofta straffad fysiskt eller sexuellt om hon inte berättar var hon är eller inte svarar tillräckligt snabbt när han ringer. Sebastian har även filmat när de haft sex och har hotat med att sprida filmerna i sociala medier om hon inte gör som han säger. Vid några tillfällen har han sparkat Tildas hund bara för att han vet att hon blir ledsen.

På bordet står en skål med små papperslappar. På lapparna står olika saker som görs i porrfilmer. Sebastian vill att Tilda ska ta en lapp och utföra uppmaningen. Bild: Jörgen Knutsson

Tildas kropp har blivit öm, diffusa smärtor på olika delar av hennes kropp har börjat dyka upp. Här och där finns blåmärken.

Allt oftare väljer hon att stanna hemma från skolan. Skolkurator, husläkare och barnmorska på ungdomsmottagningen känner till att Sebastian varit hårdhänt, men Tilda har sagt att det inte varit så farligt.

I två år har Tilda och Sebastian varit ett par, sedan hon var 13 och han 14. Tildas mamma har vid ett tillfälle anmält Tildas pappa för grov kvinnofridskränkning, men ärendet blev nedlagt.

Inte helt sällan kan det se ut så när det förekommer våld i ungas relationer.

Kan hålla koll hela tiden

Sandra Egelström och Anna Strandberg är ungdomsutredare i lokalpolisområde västra Fyrbodal i region Väst och jobbar med målsägande under 18 år. Ärenden där våld förekommer i ungas parrelationer är inte något de arbetar med ofta, men det händer. De vet också att mörkertalet är stort.

Mörkertalet gällande våld i unga relationer är stort tror både Sandra Egelström och Anna Strandberg, ungdomsutredare i lokalpolisområde Västra Fyrbodal.

Gemensamt för ärendena är att en partner, ofta en kille, utövar olika mått av kontroll – många gånger via telefon. Genom den kan han också ta reda på var partnern befinner sig och i vissa fall stämma träff för att straffa denna med någon form av våld.

– Unga har internet tillgängligt hela tiden. Det finns appar där man ser var den andra är och sociala medier gör att man kan kommunicera när som helst – man har koll på varandra 24/7, säger Sandra Egelström.

På det sättet kan unga i många fall vara mer utsatta än vuxna, även om unga sällan bor tillsammans.

– Det är dock inte ovanligt att unga par sover över hos varandra nästan dagligen samtidigt som de har en konversation igång online och dessutom kanske går på samma skola. Ett brottsoffer kan rentav gå i samma klass som sin förövare. Ungdomar har få ytor där de är fredade, säger Anna Strandberg.

Precis som i Tilda och Sebastians fall är det inte ovanligt att både en våldsutsatt och en våldsutövare har sett våld på nära håll i uppväxtmiljön. Det är inte ovanligt att killar utsätter tjejer för sexuellt våld, medan tjejer oftare utsätter andra för verbalt våld. Forskning visar även att nästan en fjärdedel (23 procent) av tjejerna och 14 procent av killarna i åldern 14 till 24 år någon gång utsatts för parrelaterat våld. Våld i nära relation är också skadligare för unga eftersom de är i en kritisk utvecklingsfas vilket kan få negativa konsekvenser längre fram i livet, enligt Brottförebyggande rådet, Brå.

Porrkonsumtion ökar risken att begå övergrepp

En studie visar att regelbunden porrkonsumtion ökar risken för att pojkar ska begå sexualiserat tvång och övergrepp dramatiskt. Pojkar är i genomsnitt tolv år när de börjar titta på pornografi. Vid 16 års ålder har i princip alla killar och drygt hälften av tjejer exponerats för porr.

Sandra Egelström och Anna Strandberg tycker sig kunna se en skiftning i ungas attityd till sex, vilket de till viss del kan se när de till exempel går igenom beslagtagna telefoner. De menar att det är vanligt att hitta porr i telefoner som töms, allra mest i de som tillhör killar. Intima bilder på sig själv, filmer på sig själv där man har sex med någon är vanligt. Man kan även se vad det är för slags material de tittar på.

– Det förekommer också explicit material med korta filmklipp med övergreppssex. Detta ger en bild av en empatilös attityd när det gäller sex och sexuella mönster bland unga – det är oroväckande, säger Anna Strandberg.

Hon menar därför att det är viktigt att man i ett utredningsarbete har koll på vad som sker online.

Ibland kommer våld i en ung relation till polisens kännedom som misshandel. Ett sådant ärende kom till Anna Strandberg och Sandra Egelström via socialtjänsten. En enstaka misshandel av en tjej under 15 år visade sig vara toppen av ett isberg. Händelsen var gammal men under utredningens gång fick utredarna klart för sig att tjejen systematiskt hade blivit utsatt för fysiskt våld och sexuellt våld och därför beslutade man att utreda ärendet som grovt kvinnofridsbrott och våldtäkt mot barn.

– Om det kommer fram att ”det var bara ett stryptag när vi hade sex”, eller ”det är bara bråk” när det förekommer våld mellan unga, måste man ha med sig vad det kan få för skadeverkningar, säger Anna Strandberg.

– Vi vet ju att den största riskfaktorn för att utsättas för våld är när man redan har blivit utsatt. Troligtvis är det inte många som börjar utöva våld i en parrelation när man är över 40 år. Mönstren börjar befästas i tonåren. Det måste förebyggas för att spara både mänskligt och samhällsekonomiskt lidande.

Utredarna menar att det är ovanligt att unga personer gör en anmälan om en enskild händelse – ibland tänker unga tjejer att det inte är så farligt eller inte ens brottsligt när pojkvännen, tar stryptag under sex. Unga personer kan också vara mindre benägna att göra en polisanmälan. Det kan bland annat bero på att den så kallade normaliseringsprocessen, där kränkningar och våld efter en tid uppfattas som normalt, är kortare för unga personer som har mindre erfarenhet av vad som är rätt och fel.

– Ungdomar kan också avstå från att be om hjälp eftersom de kan vara rädda att förlora sin frihet om föräldrarna sätter upp nya regler och nya gränssättningar, säger Anna Strandberg.

– Det är svårt att se att en femtonåring skulle gå till polisen och anmäla att hon har blivit slagen av sin pojkvän. Ofta berättar den våldsutsatta lite i taget för någon som personen litar på, säger Sandra Egelström.

Vuxenvärlden behöver förstå ungas situation

Något som kan vara problematiskt och försvårar, både vid anmälan och utredning, är hur vuxna ser på och definierar relationer.

– En utmaning är att vuxenvärlden inte alltid ser ungas relationer som tillräckligt seriösa för att se allvaret, säger Anna Strandberg.

– Om man tittar på rättsväsendet är närståendebegreppet inte anpassat för unga relationer. Lagrummet tar inte hänsyn till barn och i vårt arbete har vi ingen brottskod för våld i ungas relationer, vilket gör att det blir svårt att föra statistik och att våld i ungas relationer krasst sett inte finns. Myndighetsvärlden har inte riktigt hängt med, därför har vi svårt att fånga upp och se hur stor problematiken är, säger Sandra Egelström.

Tjej 13, dricker sig jättefull. ”Spotta mig i ansiktet, jag blir så kåt”, ropar hon till killarna. Hon har tittat mycket på porr, tänker att det är så man ska bete sig.

Kille 16, sitter i soffan med en tjejkompis, den gemensamma killkompisen är i köket. Han kastar sig över henne och tar stryptag. Tänker att det är så man gör för att visa uppskattning. Det är ju så de gör i porrfilmerna.

Tjej 17, berättar i ett förhör att hon blev utsatt redan för flera år sedan. Tänker att folk inte anmäler sådant, alla blir ju utsatta? Det jag var med om – var det verkligen våldtäkt?

Berättelserna har Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare brott i nära relation, på utvecklingscentrum Väst, fått till sig när hon tidigare jobbade som utredare. Hon menar att ungdomars frekventa närvaro på internet gör våld i parrelation till komplexa ärenden.

– Arenorna där våld utövas är i skolan, men även online och hemma. En tonårstjej kan sitta hemma i tv-soffan med familjen och få ta emot hotfulla meddelanden utan att de vuxna förstår vad som händer, säger hon.

Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare brott i nära relation, på utvecklingscentrum Väst. Bild: Samuel Hedberg

För att brottsförebygga och omhänderta dessa ärenden menar Erika Gyllenswärd att det behövs en vuxenvärld som förstår de ungas situation och som kan vägleda dem och hjälpa dem att förstå hur de kan skydda sig.

Många gånger väljer utsatta barn och unga ut en person att berätta för. Ibland berättar de bara enstaka detaljer.

– Det kan vara någon som jobbar på skolan. Men klarar inte den vuxna att ta emot informationen på ett bra sätt upplever de unga ofta att de har gjort ett försök men att vuxenvärlden svek. Då berättar de kanske inte igen, säger Erika Gyllenswärd.

–  Därför behöver vi inom polisen och våra samverkanspartners förstå sårbarheten och öppna upp för frågor, förklara vad som händer när man skriver en anmälan och så vidare. Vi måste kunna ta emot historien och visa att vi förstår. Det kan vara i förhör, när man tar upp en anmälan, när vi på olika sätt möter ungdomar, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver vara öppna, visa nyfikenhet och ställa frågor. Frågar vi kommer vi att få svar. Vet man även att en ung person har ett våldskapital kan det vara så att personen även kan utsätta någon i en relation. Vi behöver fånga upp de här ungdomarna.

Brottsförebygga genom samverkan

För att brottsförebygga våld i ungas relationer är också samverkan A och O. Bland annat med civilsamhället, sjukvården, barn- och ungdomspsykiatrin, skolan och socialtjänsten.

– Ser man det från den unga personens perspektiv kan det vara skrämmande att prata med en polis eftersom det automatiskt blir en anmälan, medan frivilligorganisationer ibland har chattar där man kan vara anonym. Vi måste bli bättre på att berätta om och sälja in varandras stödmöjligheter.

– Vi inom polisen har en unik möjlighet att erbjuda hjälp. Möter vi en person med våldsproblem måste vi berätta vilken hjälp samhället kan erbjuda. Är personen under 18 skriver vi en anmälan till socialtjänsten. Men det vore bra om vi kunde ha ett liknande tänk här som när vi jobbar med Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, Smadit, då vi rutinmässigt informerar rattfyllerister om att det finns hjälp att få.

En person som växer upp i en våldsam miljö kan genom att utsätta andra för våld påverka flera generationer.

– Att växa upp med våld i sin närhet ökar risken för att man i framtiden själv kommer att bli utsatt för våld eller kommer att bruka våld. Det ökar också risken för missbruk och i längden gängkriminalitet och skjutningar, säger hon och menar att dessa individer ofta har en "taskig uppväxt" som gemensam nämnare.

– Därför finns en jättestor brottsförebyggande potential att jobba i hela kedjan, där det börjar med våld i ungas relationer.