Uppdrag: stå upp för yttrandefriheten
Förödelsen var stor efter de våldsamma kravallerna mellan demonstranter och polis i Norrköping, under påskhelgen. ”Vi har sett våldsamma upplopp tidigare. Men det här är något annat”, konstaterade rikspolischef Anders Thornberg. Bild: Stefan Jerrevång/TT
Polisen har ett brett uppdrag när det gäller arbetet kopplat till valet. Det handlar om att upprätthålla ordning och säkerhet, men även hantera de olika typer av brott som uppstår i samband med valet.
Under påskhelgen skedde ett antal våldsamma upplopp i flera städer i Sverige, med flera skadade poliser och utbrända polisbilar som följd.
– Rätten att uttrycka sin åsikt är grundlagsskyddad och vårt uppdrag är att stå upp för den rätten och det kommer vi fortsätta att göra. Vi arbetar nu hårt i hela landet med att ta reda på vilka som står bakom våldsamheterna, kommenterar Jonas Hysing, nationell kommenderingschef för valet 2022, på pressträffen som följde efter de kraftiga sammandrabbningarna.
Jonas Hysing, nationell kommenderingschef. Bild: Minna Ridderstolpe
Polisens uppdrag under valrörelsen är att upprätthålla ordning och säkerhet.
I år finns en högre medvetenhet kring vilken typ av brott som i huvudsak berör valet, tack vare insamlad information från valrörelsen 2018.
– Det innebär att resurser därmed kan prioriteras och fördelas på bästa sätt, säger Jonas Hysing.
Under 2018 anmäldes 2 400 brott kopplade till valet. Merparten utgjordes av skadegörelse i form av nedrivna valaffischer eller klotter på valstugor. Under samma period anmäldes 770 000 brott totalt i Sverige.
– De brott som kunde kopplas till valet 2018 utgjorde 3,1 promille av den totala mängden brott i landet. Att Polismyndigheten hanterar valet som en nationell särskild händelse visar vilken stor vikt vi lägger på skyddet av det demokratiska systemet och opinionsfriheterna, säger Jonas Hysing.
I siffrorna från 2018 framgår även att 260 brott var riktade mot personer som på grund av sitt politiska uppdrag kände sig hotade. Här finns dock ett mörkertal.
Inför valet samarbetar polisen med Säkerhetspolisen, MSB, Myndigheten för psykologiskt försvar och länsstyrelserna i Västra Götaland, som har samordningsansvar för länsstyrelserna i valfrågor.
I valnätverket har man identifierat rösträkningslokalerna som särskilt skyddsvärda. Med relativt enkla medel kan någon gå in och störa processen – vilket skulle kunna påverka valresultatet. Här finns en utmaning: att ha kvar öppenheten, var och en ska kunna gå in och se när rösterna räknas, samtidigt som säkerheten måste garanteras.
– Vi har en bra beredskap och ingripandeförmåga om något sker som skulle kunna påverka valresultatet, säger Jonas Hysing.
En stor del av polisens arbete i valtider går ut på att hantera alla tillståndsansökningar som kommer in. I region Stockholm hanterar man i vanliga fall väldigt många, men under ett valår blir det än fler.
– I Stockholm återfinns som bekant både riksdag och regering, samt dryga 10 procent av landets röstberättigade. Det gör regionen väl lämpad för opinionsbildning, säger Therése Johansson, gruppchef på rättsenheten Stockholm.
Hon berättar att det har varit nödvändigt för regionen att effektivisera processen med ansökningarna genom en så kallad ”tillståndsvärderingsgrupp”. Här diskuterar medarbetare från underrättelse, analys, dialogpolis och operationsledning inkomna ansökningar som anses vara avvikande, innan de tas vidare för handläggning. På så vis sparas tid.
– Resultatet blir en mer effektiv handläggning och en enhetlig bedömning av tillstånden, summerar Therése Johansson.
För nya poliser kan det bli en operativ utmaning med demonstrationerna i valtider. Coronapandemin har gjort att många saknar erfarenhet av allmänna sammankomster i normalläge. Åtta personer var till exempel maxantalet innan en allmän sammankomst fick upplösas i november 2020. Nu finns inget tak.
För att möta utmaningarna har en omfattande digital utbildningsinsats gjorts i region Stockholm, med fokus på juridiska frågeställningar. Emil Juhlin, operationsledare i Stockholms valstab, berättar:
– Icke tillståndsgivna sammankomster, sådana som uppkommer hastigt, kan vara extra svåra. Vi vill att man ska vara trygg i vad vi kan tillåta och inte, man ska veta var gränserna går. Men det är en balansgång som ofta kräver år av erfarenhet.
Jessica Bolonassos, jurist på rättsavdelningen, pratar också om gränser.
– Det är inte ett helt lätt jobb, att både kanske ta arga medborgares frågor, reaktioner och känslor, samtidigt som du ska hålla ordning. Och att veta var gränsen går för det vi ska skydda – gränsen mot exempelvis hets mot folkgrupp. Det är inte en enkel avvägning att göra.
På Intrapolis kommer det att finnas olika typer av operativa lathundar, att skriva ut och ha i fickan.
I region Nord tar man med sig en viktig erfarenhet från valrörelsen 2018. Då hade man ingen riktig erfarenhet av att hantera stora allmänna sammankomster. Men den 1 maj ändrades detta, när Nordiska motståndsrörelsen, NMR, skulle tåga genom Boden.
Den 1 maj 2018 tog sig Nordiska motståndsrörelsen, NMR, till Norrbotten för att demonstrera i Boden. Motdemonstranterna blev fler än väntat och region Nord fick kalla in förstärkning från övriga regioner. Bild: Simon Eliasson/TT
– Det var svårt att bedöma insatsen och veta vad vi skulle förvänta oss, vi hade ingen historik att gå på, säger Magnus Carlborg, tf lokalpolisområdeschef LPO Östra Norrbotten.
Regionen begärde förstärkning från övriga landet. Kompetens i SPT, särskild polistaktik, var nödvändig, eftersom region Nord bara hade kunskaper i AMF, arbete med folksamling. Magnus Carlborg summerar:
– Vår AMF-resurs kombinerat med SPT fungerade bra, men vi kunde ha tagit in ledningskompetens från erfarna SPT:are tidigare i processen.
Han fortsätter:
– Men det hela gick väldigt bra, de grundlagsskyddade rättigheterna om fri åsiktsbildning säkerställdes. Demonstrationen blev däremot större och motståndet från de tusentals motdemonstranterna var hårdare än förväntat.
Till valet 2022 finns numera kompetens i SPT hos region Nord.
Polis i tjänst – politiskt färgblind
Poliser ska inte skydda åsikter, men rätten att framföra dem – så länge de inte är brottsliga.
Hur är det med polisanställdas egna politiska åsikter och engagemang?Polismyndigheten ser positivt på att medarbetare engagerar sig i samhällsfrågor och deltar i politiskt arbete – vilket också är en grundlagsskyddad rättighet. Som privatperson kan du alltså – precis som vilken medborgare som helst – exempelvis delta i första maj-tåg för ett politiskt parti, eller dela och ”lajka” politiskt material i sociala medier. Men det är viktigt att tydliggöra skillnaden när en polisanställd uttalar sig i tjänsten på myndighetens uppdrag, respektive som privatperson.
I tjänsten ska en polisanställd agera som ”politiskt färgblind,” för att inte missbruka det förtroende som anställningen innebär. Det betyder att man inte använder myndigheten, tjänsten, uniformen eller andra attribut och symboler för att driva politiska åsikter.
I Polismyndighetens kommunikationspolicy står:
”Vi ska vara tydliga med vad som är myndighetens hållning i sakfrågor, och hålla isär det professionella uppdraget och personliga åsikter.”
Källa: Förhållningssätt polis och politiska partier
Vem ligger bakom informationen?
I samband med politiska val finns risk att utsättas för desinformation – felaktig eller manipulerad information som sprids avsiktligt i syfte att vilseleda – på nätet.
Här är MSB och Myndigheten för psykologiskt försvars råd till allmänheten:
- Vem ligger bakom informationen? Kan du hitta den ursprungliga källan?
- Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
- Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
- Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
- Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
- Verkar informationen vara ”för bra för att vara sann” så är den oftast inte sann.
- Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt.