Tuff och tålig
Kedjor rasslar, ett skott går av, en maskerad person dyker oväntat upp. Flera stenhårda moment ingår när polisen testar hundratals nya tjänstehundar. Bara ett fåtal klarar de tuffa kraven.
Gråvädret har lagt sig över Karlsborg den här morgonen. Hundskall hörs på avstånd bakom höga nätstängsel. Dimman har svårt att lätta och kall luft drar in från Vättern.
Lite ruggig miljö för människor – men schäferhundarna som väntar på dagens mönstring verkar helt obekymrade.
Inom några minuter ska ännu en ung hund testa förmågan till sitt yttersta på nationella polishundtjänstens anläggning.
Dagens testpilot är tvååriga schäfern Fritz. Han har svart päls med rödbruna tecken. Nosen är kolsvart – med tusen gånger känsligare luktsinne än en människa.
– Detta är första selekteringen när vi tar in nya hundar i ”verket”. Lämplighetstestet ger en indikation på hundens potential som polisiär tjänstehund, säger Johan Petersson, nationellt ansvarig för anskaffning av nya polishundar, innan han kliver ut på gräsplanen där första momentet snart ska genomföras.
Johan Petersson är nationellt ansvarig inom polisen för anskaffning av polishundar. Året runt testar han och kollegorna nya lämpliga tjänstehundar. Bild: Tomas Seger
Till sin hjälp har Johan Petersson hundföraren Hans Norberg som är inlånad kurslärare från region Mitt. Till vardags arbetar han tillsammans med sin kriminalsökshund Cross, och de deltog bland annat i den uppmärksammade sökinsatsen i danska Kögebukten efter den mördade journalisten Kim Wall.
I testerna prövas hundarnas individuella egenskaper. Det visar sig snart om de är lämpliga för olika ändamål som tjänstehund. Allt börjar med några till synes anspråkslösa delmoment, där hunden får passera en grupp uppställda figuranter. Hur reagerar hunden inför främmande människor?
”Ett bett får man räkna med”
Besiktningsmännen bedömer noga hundens reaktioner. Fritz visar sig vara tillgänglig och öppen – både socialt nyfiken och självsäker.
I sällsynta fall händer det att hundar reagerar aggressivt mot främlingar redan i början av testerna och framstår som lömska och opålitliga. I sällsynta fall kan testet mynna ut i att hunden bedöms som farlig för människor. De kan till och med gläfsa och bita.
– Ett bett får man räkna med i det här jobbet, säger Magnus Ehrlin.
Besiktningsman Magnus Ehrlin får ofta bemöta missuppfattningen att polisen söker argsinta hundar. Tvärtom söker polisen trygga hundar som tycker om människor. Bild: Tomas Seger
Han har lång erfarenhet som hundförare inom polisen. Nu är han besiktningsman, instruktör och utvärderar hundar som kommer från test innan de går ut till sina blivande hundförare. Ibland har Magnus Ehrlin, som dresserat hundar i över 30 år, mött missuppfattningen att polisen söker argsinta hundar som ogillar andra människor.
– Det är det medfödda vi vill se. Hur hunden är med människor är en viktig del. Vi söker trygga individer som tycker om människor.
Men det är inte samma sak som att hundarna ska vara veka.
– Kamplusten är viktig, det vill säga en hund som kan engagera sig och har försvarslust i hotfulla situationer. En tjänstehund måste kunna stå upp för sin husse i form av förarskydd, men sedan kunna växla om när hotet är avvärjt, säger Magnus Ehrlin.
Idealet för polisen är en måttligt hård hund som är självständig. Å andra sidan ställer en hård hund stora krav på hundförarens ledarskap. Det krävs tid, ork och dressyrförmåga för att få styrning på en stark hund, betonar Magnus Ehrlin.
Nu fortsätter testerna på gräsplanen som fortfarande är daggvåt. På avstånd ser vi hur Fritz till synes outtröttligt hugger efter en trasa. Steg för steg testas hans mentala egenskaper, till exempel kamp- och jaktlusten.
Testhundarna får visa var de går för under de mest skilda förhållanden. Här släpper schäfern inte taget om trasan som besiktningsmannen Simon Mainwaring håller i, trots att underlaget är såphalt. Bild: Tomas Seger
Arbetslusten prövas
Varje år testar Polismyndigheten i samverkan med Försvarsmakten mellan 200 och 300 hundar.
Johan Petersson som arbetar heltid i uppdraget som anskaffningsansvarig är luttrad. Han vet att det kan ta flera veckor av hård gallring innan han och kollegorna hittar rätt.
– De senaste veckorna har vi hittat ett par individer som vi kan tänka oss att ta in som sökhundar men ingen patrullhund. Det är som i friidrott. Sökhundar är som stavhoppare men patrullhundar är mer tiokampare. Det är inte så ofta vi hittar motsvarigheten till Carolina Klüft.
En del blir väktarhundar eller tjänstehundar inom Försvarsmakten.
– Vid lämplighetstesterna utkristalliserar det sig snart vilka som är lämpliga för tjänster inom förvaret, polisen eller som väktarhundar. Lämpligheten avgörs av individuella egenskaper.
Ungefär ett 40-tal brukar klara kraven på att bli framtida patrullhundar inom polisen, det vill säga multikompetenta hundar som klarar allt – från att spåra försvunna personer, få fast brottslingar till att leta föremål och ämnen.
Vi fortsätter in i en skogsdunge. Arbetslusten prövas i flera olika omgångar. Besiktningsmännen gömmer en boll och Fritz visar prov på sin söklust. Han ger inte upp i sin iver trots att föremålet obemärkt plockas bort. En del hundar blir annars lätt distraherade, är inte uthålliga eller söker ostrukturerat.
När bollen göms under en lastpall får vi bevittna en fascinerande kamp medan besiktningsmännen bedömer hundens intresse för bytet. I vilken utsträckning anstränger sig Fritz? Schäfern springer runt. Han ställer sig ovanpå lastpallen för att komma åt bytet. Han försöker till och med lyfta den med sitt stora gap innan han till slut får hjälp att nå bollen.
Flera obehagliga överraskningar dyker upp under de timmar som testerna pågår. Hur klarar hundarna att söka efter föremål under svåra förhållanden? En del hundar ger upp snabbt – andra har en mycket stark söklust. Bild: Tomas Seger
Steg för steg fortsätter testerna i olika miljöer. Fritz kliver upp på en tre meter hög byggställning som besiktningsmännen skakar för att se hur han reagerar på höga höjder när underlaget är instabilt.
Han får möta en figurant inomhus på halt underlag. Plötsligt släcks ljuset och i nattsvart mörker letar sig Fritz med hjälp av sin känsliga nos tillbaka till sin husse.
– En del hundar blir försiktiga, nästan paralyserade när ljuset släcks, berättar Johan Petersson.
Att känna rädsla ingår
Under timmarna med tester dyker flera obehagliga överraskningar upp. I vardagen för polis- och väktarhundar ingår att känna rädsla. Och rädd får en tjänstehund bli, men frågan är hur de reagerar. Johan Petersson förklarar att en tjänstehund måste kunna hantera sin rädsla och inte fly från det otäcka.
Skrämselmomentet under lämplighetstestet består bland annat av att en figurant maskerad med en lurvig fäll oväntat rusar fram. På ett annat ställe rasslar kedjor i ett metallrör. En spökliknande figur rullas plötsligt upp framför hunden. Och så fortsätter det.
Hur reagerar schäfern Fritz när han blir rejält uppskrämd? Husse Mikael Forsman följer noga sin hunds minsta reaktion när det är dags för testbanans skrämselmoment. Bild: Tomas Seger
Sista överraskningsmomentet är ett skott från en startpistol som avfyras ett tjugotal meter bakom Fritz. Polisens besiktningsmän bedömer noga hur hunden reagerar. Fritz noterar skottet men visar ingen rädsla utan fortsätter lugnt följa sin hundförare.
– Hundar av tjänstehundstyp är inte skotträdda, konstaterar Johan Petersson.
Momentet med pistolskottet har medvetet lagts sist i provserien – risken är annars stor att stressen som skottet kan framkalla hade påverkat de övriga delarna i lämplighetstestet.
Efter testmomenten samlas besiktningsmännen för överläggningar. I enrum resonerar de om vad de noterat: små avgörande ögonblick i testerna, omöjliga att upptäcka för ett otränat öga, eftersom de är förbi på bråkdelen av en sekund.
Luften står nästan stilla i kafferummet under tiden utlåtandet sammanställs.
– Det är såklart nervöst, det är mycket som står på spel, säger Fritz ägare Mikael Forsman, som är skyddsvakt och allra helst vill använda honom som framtida väktarhund.
Lättnaden är stor när omdömet meddelas. Fritz håller helt klart måttet som lämplig tjänstehund för en väktare.
Han får fina omdömen för söklust och temperament. Men trots att han klarar av att anpassa sig i olika miljöer når Fritz inte upp till de hårda kraven som ställs på en polispatrullhund, därtill krävs ännu större hårdhet och mod. Men Mikael Forsman är mycket nöjd med att Fritz nu formellt är godkänd som ny arbetskamrat i väktaruppdraget.
När Fritz hoppar in i bilen för att åka hem sammanfattar Johan Petersson testernas betydelse.
– Den som gått igenom lämplighetstestet är en mycket värdefull hund, säger han.
Besiktningsmännen erfarna hundförare
- Polisen har egna besiktningsmän i alla polisregioner. De gör lämplighetstest av nya möjliga polishundar och väktarhundar. Besiktningsmännen är erfarna hundförare som även är utbildade instruktörer.
- På uppdrag av länsstyrelsen bedömer besiktningsmännen även hundar som är omhändertagna på grund av att de har orsakat skada på människa eller annat djur.
- Besiktningsmännen utbildas under två veckor vid nationella polishundtjänsten i Karlsborg. Dessförinnan ska de gått bredvid en kollega i minst ett år.
- Dessutom finns krav på att självständigt genomföra 30 tester under en treårsperiod och regelbundet delta i fortbildning för att kvalitetssäkra anskaffningen av polisens hundar och synka bedömningarna mellan regionerna.
400 polishundar med olika uppdrag
- Inom polisen i Sverige finns fler än 400 polishundar och lika många hundförare.
- Hundförarna med sina tjänstehundar gör räddningsinsatser varje dygn. I snitt gör de 500 till 600 insatser i veckan.
- De flesta polishundar är av raserna schäfer och malinois.
- En polishund kan hitta ämnen och föremål, som är osynliga för blotta ögat, tack vare sitt enastående luktsinne.
Det finns två typer av polishundar:
- En polisiär patrullhund ska söka efter föremål med färsk människovittring (saksök), gömda brottslingar (personsök), försvunna personer (räddningssök), samt även spåra efter människovittring, skydda sin förare och stoppa flyende gärningspersoner. Vissa deltar i kommenderingar i samband med stora folksamlingar. En del har också någon tilläggsdressyr för att söka efter ämnen som till exempel narkotika.
- En specialsökhund är utbildad för att söka efter specifika ämnen som narkotika, vapen och ammunition, brandfarliga ämnen, sedlar eller kroppsvätskor som blod och sperma. Kriminalsökhundar används vid brottsplatsundersökningar för att söka blodspår men en del kan även söka kroppsdelar och lik.
Ansvar för polisens alla hundfrågor
- Nationella polishundtjänsten i Karlsborg har processledaransvar och processhandläggaransvar för samtliga förekommande frågor i det nationella processansvaret avseende polishundverksamheten i Polismyndigheten, enligt beslut av regionpolischefen i region Väst som är nationell processägare för hundfrågor.
- I uppdraget ingår att leda arbetsgrupper för hundanskaffning, arbeta med frågor som rör hundfordon, utrustning och metodutveckling.
- Nationella polishundtjänsten samverkar med Tullverket, Kriminalvården och Försvarsmakten. Andra samverkansparter är exempelvis Svenska kennelklubben, Sveriges lantbruksuniversitet och Jordbruksverket.
- Nationella polishundtjänsten samverkar även internationellt, till exempel om avelsfrågor, och deltar i Frontex-samarbetet om gränskontroll i Europa.