Ny strategi mot brott

Två svarta siluetter av människor ses framför ett myller av gula siluetter av människor. Illustration.

När ett problem är identifierat kan det brottsförebyggande arbetet enligt Brottstriangeln påbörjas. Bild: MostPhotos

Nyligen togs beslut om ny brottsförebyggande strategi. I Trelleborg, polisregion Syd, är arbetet redan igång med positiva resultat.

Polisen i Trelleborg får in underrättelser om narkotikaförsäljning runt en livsmedelsbutik. För att åtgärda problemet påbörjas nu arbetet enligt Brottstriangeln. Det är en av flera modeller för att arbeta problemorienterat, kunskapsbaserat och i samverkan.

– Brottstriangeln är en modell som bygger på kriminologisk teori, som är polisiärt tillämpbar när vi ska analysera varför ett problem uppstår. Med hjälp av den kan vi identifiera ett problem, genomföra en orsaksanalys och sedan vidta välgrundade åtgärder, säger Snezana ”Nena” Ermin, biträdande polisområdeschef i Trelleborg som varit med i arbetet med att införa modellen lokalt.

Sedan en tid har Trelleborg arbetat aktivt med Brottstriangeln för att bland annat kartlägga och analysera problemet med öppna drogscener. Modellen bygger på tre ben: motiverad gärningsman, lämpligt objekt/offer och avsaknad av formell och informell kontroll.

Arbetet börjar i Brottstriangelns första ben: motiverad gärningsperson. Efter analys av den lokala lägesbilden dras slutsatsen att polisen ska arbeta mot särskilda fokuspersoner, det vill säga personer som vill sälja narkotika, för att störa deras verksamhet.

I det andra benet i Brottstriangeln identifieras objektet eller offret. I det här fallet handlar det om ungdomar med riskbeteenden som kan upptäckas på skolan, fritidsgården eller på andra platser.
Kommunpoliser sätts nu in för att arbeta med ungdomarna genom att ha samtal eller att skapa sociala insatsgrupper med till exempel socialtjänsten.

Triangelns tredje ben heter avsaknad av formell/informell kontroll och handlar om brottsplatsen, i Trelleborg gäller det den hot spot kring den livsmedelsbutik där drog-
handeln förekommer. Nu påbörjar personal i yttre tjänst arbetet med att försvåra försäljningen på platsen, något som i teorin kallas för situationell brottsprevention.

– Det ska inte vara lätt att dras in i missbruk och det ska inte heller få pågå utan att man blir upptäckt. Därför är det viktigt med hög aktivitet på plats, säger Nena Ermin.

Brottsförebyggande arbete ska vara problemorienterat och med Sara-modellen kan man noga definiera ett återkommande problem, ta reda på orsakerna för att sedan sätta in lämpliga åtgärder.  
I Sara-modellens analys- och åtgärdsfaser används Brottstriangeln som ett verktyg.
– Många kanske tänker att det här är inga konstigheter, så här jobbar ju alla. Men det handlar om att medvetandegöra dessa tre ben. Det kan göra en mer motiverad, ge ett tydligare syfte och hjälpa oss att fördela resurserna på ett bättre sätt, säger Nena Ermin.

I Trelleborg har arbetet med Brottstriangeln haft stor framgång samtidigt som man ser en risk med att brotten flyttar till ett annat område.

– Men vi är övertygade om att det här är rätt väg att gå, det handlar om att försvaga brottsligheten ett steg i taget, säger Nena Ermin.

Modell: grunder för det brottsförebyggande arbetet. Grafik.

Bild: Erik Nylund