Brottsoffer i krig ska få upprättelse

Bild 1/2
Ett flödesschema för hur krigsbrott jobbat med ett fall. Grafik.
Vad gör Krigsbrott? Bild: Erik Nylund
Bild 1/2
Patricia Rakic Arle, chef vid gruppen för utredning av krigsbrott. Foto.
Patricia Rakic Arle, chef vid gruppen för utredning av krigsbrott.

Sverige är ett av få länder som har särskilda resurser avsatta för att utreda krigsbrott. Just nu driver gruppen för utredning av krigsbrott närmare 70 ärenden.

Mars 2022. Varje dygn kommer tusentals ukrainare till Sverige, på flykt från kriget i sitt land. Många av dem kan bli viktiga vittnen i framtiden, i utredningar av krigsbrott.

De som söker asyl i Sverige får information från Migrationsverket om krigsbrott och om hur viktigt det är att vittnen hör av sig till polisen.

Gruppen för krigsbrott, på nationella operativa avdelningen, Noa, har inlett en strukturell förundersökning av krigsbrott i Ukraina. Det innebär att de samlar bevis – vittnesmål, bilder, filmer – trots att ingen misstänkt person kan pekas ut just nu.

I andra EU-länder görs samma sak.

– Vi har täta möten. Sannolikt kommer vi att ta ett samlat grepp inom EU, så att dokumentation kan bli sökbar och strukturerad, säger Patricia Rakic Arle, chef vid gruppen för utredning av krigsbrott.

Gruppen arbetar just nu med ytterligare två sådana strukturella utredningar: en om terrorsekten IS brott i Syrien och Irak, och en om regimens brott i Syrien. Den senare handlar i huvudsak om de fängelser som Assadregimen har i Syrien.

– Många människor har torterats och dödats i fängelserna. Vi håller förhör med brottsoffer och även med journalister och läkare som har allmän information om vad som har hänt, säger Patricia Rakic Arle.

Utredarna i gruppen samarbetar mycket med polisen i andra länder, både på daglig basis och mer övergripande, och syr ihop sina olika delar så att lagföring kan ske. Nyligen dömdes en högt uppsatt person i den syriska underrättelsetjänsten för brott mot mänskligheten. Han var i Tyskland, och dömdes där, medan en av målsägarna fanns i Sverige.

Gruppen för utredning av krigsbrott driver i skrivande stund närmare 70 förundersökningar.

– Sedan vår grupp bildades 2008 har vi haft 13 fall som gått till åtal. Ur ett internationellt perspektiv är det bra, säger Patricia Rakic Arle. 

En framgångsfaktor är att Sverige, till skillnad mot många andra länder, har särskilt utpekade poliser och specialutbildade åklagare som arbetar med krigsbrott.  

– Lagsstiftningen är komplicerad, så fallen kan inte lottas på vilken åklagare som helst, säger Patricia Rakic Arle.

De länder som är mest framgångsrika inom området är, enligt Patricia Rakic Arle, Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike och Norge.

I Sverige föll den senaste domen för krigsförbrytelse den 4 mars i år. En kvinna som hade anslutit sig till IS dömdes till sex års fängelse för att hon inte förhindrat att hennes son rekryterades och användes i strid – där han dog.

Domen är unik på två sätt, enligt Patricia Rakic Arle: Hon är den först IS-kvinnan som dömts för krigsbrott och den första personen i Europa som har dömts för användande av barnsoldater.

Viktiga pusselbitar för att kvinnan kunde dömas kom på plats tack vare det internationella samarbetet, enligt Patricia Rakic Arle.

– Vi fick bra bevis från FBI och information från krigsområdet. Vi hade också annan bevisning – chattar och bilder som vi tagit i beslag.

i maj avslutades en historisk rättegång i Stockholm. En iransk medborgare åtalades för grovt folkrättsbrott och mord på politiska fångar i Gohardashtfängelset utanför Teheran 1988. Mannen, som var biträdande åklagare i fängelset där tusentals personer avrättades, hade pekats ut av överlevande. Det är första gången någon har ställts inför rätta för detta.

Mannen greps på Arlanda, just när han anlänt till Sverige, i november 2019, och häktades kort därefter.  

– Vi fick tips från en brittisk advokatfirma, och av en anmälare i Sverige, om att han skulle komma till Sverige, säger Patricia Rakic Arle.

Rättegången inleddes den 10 augusti förra året, och domen beräknas falla under sommaren. Om mannens döms kommer han att avtjäna sitt straff i Sverige.

Regimen i Iran har inte erkänt brotten.

– Dessa brott har inte prövats förut. Blir det en dom kommer det att betyda mycket för alla drabbade. Att Sverige inte ska bli en fristat för krigsförbrytare är ett signalvärde som är svårt att mäta, säger Patricia Rakic Arle.

– Vi är intresserade av att lagföra så många som möjligt men ytterst handlar det om att brottsoffer ska få upprättelse. Det är viktigt i vårt arbete. Det är också viktigt att komma ihåg att det i alla krig begås krigsförbrytelser från båda sidor.

Är en del av Noa

Gruppen för utredning av krigsbrott:

  • ansvarar för utredning av krigsbrott för alla utredningar gällande folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser
  • bildades 2008 och hette då Krigsbrottskommissionen
  • är en del av Noa, nationella operativa avdelningen
  • består av 15 utredare.

Det är krigsbrott

Gruppen för utredning av krigsbrott utreder följande brott:

  • Folkmord, till exempel mord, tortyr eller våldtäkt, i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp.
  • Brott mot mänskligheten, till exempel mord, dråp, våldtäkt, frihetsberövande, förföljelse och påtvingat försvinnande, utgör eller ingår som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp riktat mot civila.
  • Krigsförbrytelser, till exempel mord, misshandel eller plundring, ingår som ett led i eller på annat sätt står i samband med en väpnad konflikt eller ockupation.

Internationellt samarbete

  • Sverige har skrivit under Genèvekonventionerna och Romstadgan, som är grunden för den internationella brottsmålsdomstolen i Haag.
  • Sverige har förbundit sig att spåra upp, utreda och medverka till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser lagförs.