Sju frågor om utredning och lagföring

Här svarar Helena Trolläng, chef för nationellt forensiskt centrum sedan 2018, på sju vanliga frågor om utredning och lagföring.

Helena Trolläng har tidigare arbetat som åklagare. Hon började inom Polismyndigheten 2010 och har sedan dess bland annat arbetat som biträdande polisområdeschef i Storgöteborg och chef för regionala utredningsenheten i region Väst.

1. Varför läggs förundersökningar ner ibland?

Svar: Att polisen avslutar pågående förundersökningar kan bero på flera olika omständigheter, detta regleras i rättegångsbalken. Det kan vara om lagföringsprognosen är svag eller rentav obefintlig.

Den generella regeln är att ”om det inte längre finns skäl att bedriva förundersökningen ska den avslutas”. Av rättegångsbalken framgår också att det alltid är förundersökningsledaren som fattar beslut om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas och om en förundersökning ska avslutas eller gå vidare till åtal. 

2. Vad är nationellt forensiskt centrums uppdrag?

Svar: Nationellt forensiskt centrum ska utföra de undersökningar och analyser som förundersökningsledaren begär, oavsett om det är åklagare eller polis som leder förundersökningen.

Vi har kontinuerlig dialog och stöttar förundersökningsledaren när det gäller vilka analyser som ska genomföras och hur dessa ska prioriteras.

Allt i syfte att vara effektiva och tillsammans ta ansvar för den gemensamma resursen. 

3. ... och vad gör NFC rent konkret?

Svar: Vi analyserar spår från brottsplatser som har säkrats och samlats in av kriminaltekniker eller annan polispersonal. Det kan handla om allt från fingeravtrycks- och dna-undersökningar till undersökningar av vapen, datorer, bilder, handstil med mera.

En annan viktig del är att vägleda medarbetare ute i regionerna om val av lämpliga undersökningar och vilken typ av material som har goda förutsättningar för att föra utredningen framåt och därmed öka möjligheten till uppklaring. Att öka brottsuppklaringen är ett gemensamt mål för oss alla.

4. Kan en förundersökning öppnas igen?

Svar: Ja, en avslutad förundersökning kan tas upp igen, det är förhållandevis vanligt. Inkommer det ny information som bedöms vara av den karaktären att det kan föra utredningen framåt, till exempel en dna-träff, kan förundersökningsledaren fatta beslut om ett återupptagande.

5. Varför skrivs det så mycket om utredning just nu?

Svar: Brottsuppklaring är ett intressant ämne, som berör stora delar av myndigheten.

I mars 2021 fattade rikspolischefen beslut om ”Polismyndighetens strategi för utredningsverksamheten” (PM 2021:10). I beslutet definieras bland annat vad en framgångsrik uppklaring innebär.  Av beslutet framgår också att vi ska vara mera enhetliga nationellt i hur vi bedriver verksamheten. Bland annat nämns att vi i normalfallet ska utreda de brott som har god lagföringsprognos och påverkar påföljden.

6. Vad är ärendesamordning?

Svar: Att ärenden mot samma misstänkta person som huvudregel ska samordnas och utredas samtidigt för en så effektiv rättsprocess som möjligt. Det är viktigt att understryka att det kan finnas undantag från ärendesamordningsregeln, till exempel om lagföringsprognosen är dålig.

Som vägledning för ärendesamordningen finns en överenskommelse mellan Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.

7. Varför är ärendesamordning så viktigt?

Svar: För att effektivisera arbetet. Om det finns misstankar som är spridda på flera regioner, enheter eller sektioner är det särskilt viktigt att förundersökningsledarna har samråd och dialog med varandra om vilka misstankar som är lämpliga att samordna.

Vid samrådet bör frågan om det samordningsgrundande brottet har en god lagföringsprognos diskuteras, oavsett om det finns en frihetsberövad eller inte. Har ärendet god lagföringsprognos ska det redovisas till åklagare.

Är lagföringsprognosen svag eller rentav obefintlig, finns det inga skäl att samordna och ärendet kan läggas ner.

Det viktiga är att vi kommunicerar med varandra och att vi har i åtanke att samordning inte är ett självändamål – det är effektiviteten i handläggningen som vi vill komma åt.