Så identifieras utsatta områden

En man i 30-årsåldern satt och åt på restaurang i slutet av augusti i år när han blev skjuten till döds. Det var i Skäggetorps köpcentrum i Linköping och många människor var i rörelse när skotten avlossades. Några veckor tidigare sköts en tonårspojke till döds och i maj en man i 20-årsåldern, i stadsdelen Berga. I början av oktober miste ytterligare en man livet när han sköts i stadsdelen Lambohov. Under perioden maj till och med oktober sköts fyra personer till döds i Linköping.

– Det är ett nytt läge för oss. Så här har vi inte haft det förut, säger Sofia Hedberg, kommunpolis i lokalpolisområde Linköping.

Efter skjutningen i oktober tas beslut om en ny särskild händelse med extraresurser hämtade från övriga delar i polisregion Öst.

– Vi befinner oss fortfarande i ett akutläge med fokus på ökad närvaro, särskilt i våra utsatta stadsdelar, men vi har även förstärkt utredningssidan. Man känner av en rädsla hos allmänheten. Kanske mest för att kriminaliteten på ett mer påtagligt sätt har flyttat ut på gator och torg, sa Sofia Hedberg då.

Tidigare i år har Sofia Hedberg med kollegor från underrättelseenheten (Und), områdespolisen och utredningsenheten tillsammans med Linköping kommun delat lokala lägesbilder till Nationella operativa avdelningen (Noa).

Samma arbete har gjorts av alla 95 lokalpolisområden i Sverige. De lokala lägesbilderna används för att ge en samlad nationell lägesbild där Polismyndigheten bland annat identifierar utsatta och särskilt utsatta områden. Inhämtningen görs årligen, men vartannat år görs även en revidering av listan över utsatta områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället.

Polisens nya lägesbild över utsatta, särskilt utsatta och riskområden. Sedan senaste uppdateringen 2019 har tre områden tillkommit: Fisksätra, Grantorp/Visättra och Sigtuna/Valsta och två försvunnit: Rannebergen och Klockaretorpet. Bild: Erik Nylund

Johan Kardell på Noa Und är ansvarig för inhämtningen av den nationella lägesbilden. Tillsammans med kollegor har han analyserat och dokumenterat materialet.

– Genom detta har vi fått detaljerade lägesbilder som kan användas i samverkan med andra parter för att bland annat arbeta brottsförebyggande. Genom våra system med kartfunktion får vi en bild av hur det ser ut i ett område när det gäller exempelvis hög arbetslöshet och stora barngrupper, säger Johan Kardell.

– Att vi och lokalpolisområdena tillsammans arbetar med lägesbilderna ger oss ett försprång. Sätter sig kriminalitet i ett område kan det vara svårt att påverka. Vi har en styrka genom att vi är en svensk polis och kan vara med från starten så att det inte dyker upp någonstans.

För att identifiera utsatta områden, riskområden eller särskilt utsatta områden finns flera metoder. Den första är Stadiemodellen, där landets alla lokalpolisområden svarar på frågor om brottsligheten och hur den påverkar de boende i området. Om det finns kriminalitet i stadie tre eller fyra behövs ytterligare inhämtning (se grafik nedan). Nästa steg är att redogöra för vilka som orsakar problem och det görs genom underrättelsebaserade lägesbilder.

Stadiemodellen är obligatorisk för alla lokalpolisområden. Om modellen resulterar i stadie 3 eller 4 ska lokalpolisområdet gå vidare och genomföra alla steg i inhämtningen. Bild: Erik Nylund

Under inhämtningsperioden februari till maj i år har Noas arbetsgrupp tagit del av närmare 200 områden med underlag för lokala lägesbilder. Några medarbetare på Noa  har arbetat heltid med detta i några månader.

– Det är ett mycket tidskrävande arbete där vi enskilt går igenom materialet. Därefter jämför vi våra bedömningar innan vi sammanställer den nationella listan, säger Johan Kardell.

Polisen började hämta in uppgifter till en nationell lägesbild 2014. Enligt Johan Kardell pågick då en diskussion kring om det fanns territoriella gäng i Sverige, som i USA och Sydamerika, där gäng befann sig i konflikt och försvarade sina områden. Den visade att strukturerna som fanns i USA inte finns här, men att kriminella grupper ändå påverkar lokalsamhällen.

Klimatet i de utsatta områdena har förändrats på senare år, enligt Johan Kardell. Under åren 2017 och 2018 var den sociala oron med upplopp större men det hindrade aldrig polisen från att göra sitt jobb.

– Det var återkommande situationer där patruller lockades in i områden där de sedan blev utsatta för stenkastning och grön laser. Det kan hända även nu vid ingripanden, men det är inte lika frekvent.

När polisen presenterade den första nationella lägesbilden över särskilt utsatta områden 2015  uppfattades det som stigmatiserande. Men med tiden har man sett att listan fyller ett syfte eftersom den tydliggör var polisen och kommunerna ska samarbeta.

– De negativa fenomenen finns i de här områdena även om vi skulle låta bli att peka ut dem.

Ett EU-finansierat projekt (ISF) under namnet Utsatta områden har också gjort det möjligt att utveckla inhämtningen av lägesbilder. Projektets syfte är att stärka polisens brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden.

– Vi samlade ihop åtgärder som behövde göras och tittade bland annat på hur vi mäter riskfaktorer och förändringar och hur vi kan utveckla tillsyn- och kontrollverksamhet hos näringsverksamheter, säger Anders Hall, utvecklingschef, Noa.

Genom att bland annat söka medel från Fonden för inre säkerhet har kameror och drönare (UAS) snabbare kommit på plats.

– Kameror hjälper oss mycket i brottsbekämpning och har gjort att den öppna drogförsäljningen har flyttat eller i bästa fall minskat. Därmed har boende fått sina torg tillbaka. Dessutom har vi utvecklat förmågan till automatisk bildanalys som genom algoritmer ger oss möjlighet till ansikts- och objektsigenkänning. Det är en mycket stor potential i att effektivisera det brottsbekämpande arbetet.

Kommunpolisen Sofia Hedberg och hennes kollegor pratar ibland om fördelar och nackdelar med den nationella inhämtningen. Ibland diskuteras om sammanställningen verkligen är befogad när samhällsklimatet ändå har hårdnat överlag.

– När vi gör den här lägesbilden önskar jag att vi även hade haft möjlighet till utpekade resurser även när vi inte befinner oss i ett akut skede. Men inhämtningen hjälper oss att göra bra och systematiska lägesbilder, så min grundinställning är positiv, säger hon.