Från civil till polis

Jeanette Elfwengriph. Foto.

– Det ingripande arbetet är själva grunden. Det är inte många jobb där du får göra skillnad på ett så konkret sätt, säger Jeanette Elwengriph. Bild: John Sandlund

En ekonom, en jurist och en miljöinspektör – idag tre nyexaminerade poliser. Möt före detta civilanställda som har valt att vidareutbilda sig. Först ut är Jeanette Elwengriph.

Det finns händelser som griper tag i en mer än andra. Som den gången en man ringde LKC (nuvarande RLC, regionledningscentralen) och berättade att hans släkting var på väg att köra ihjäl sig.

Jeanette Elfwengriph fick uppdraget att ringa upp den narkotikapåverkade släktingen. Han var förtvivlad, livet hade gått i kras och nu körde han i full fart mot katastrofen.

– Han hade barn i samma ålder som jag, jag kunde identifiera mig med honom. Det var dramatiskt, men jag lyckades få honom att stanna så att kollegorna kunde komma fram. Det var fantastiskt att det gick så bra, den gången.

– Känslan av att faktiskt ha gjort skillnad, finns det något som slår det? Det låter klyschigt, men inget är mer tillfredsställande.

Jeanette Elfwengriph är utbildad ekonom, med inriktning på management i musikbranschen. För tio år sedan flyttade hon till Linköping, nyexaminerad. Hon sökte alla jobb hon kunde hitta och fick en tjänst som LKC-operatör. Ett bra jobb under en övergångstid, tänkte hon.

– Att jobba för polisen lät ju spännande, men jag visste inte mycket. Min bild av polisarbetet kom i princip bara från tidningsrubriker. Det var ju mindre öppet och transparent på den tiden.

Bilden breddades snabbt, liksom förståelsen för hur komplext och mångsidigt polisarbetet är.

– Jag insåg också hur mycket som handlar om psykisk ohälsa.

Jeanette Elfwengriph trivdes på LKC, men kände ett behov av att utmanas, att gå ett steg längre.

– Jag kunde göra skillnad bakom telefonen, men kanske skulle jag kunna göra än mer om jag kom ut och mötte människorna direkt.

Jeanette Elfwengriph sökte till den ordinarie distansutbildningen på Polishögskolan i Växjö. Den funktionsinriktade utbildningen för akademiker var ännu inte på plats hösten 2018. Att hon var 34 år och småbarnsmamma borde inte vara ett hinder, resonerade hon.

– Jag hade hunnit träffa så många olika sorters poliser och lärt mig att det finns lika många typer av poliser som det finns lösningar. Det gjorde att jag kände att jag kunde vara mig själv.

Av samma anledning kom hon snabbt att inspirera kvinnor i bekantskapskretsen. Mammor, precis som hon själv, som idag går polisutbildningen.

– Jag har visst blivit en mammarekryterare. Det är lätt att tro att det är för sent, men jag tror att ett perspektiv som förälder och en viss mognad  kan vara en fördel.

Polismyndigheten behöver medarbetare med olika bakgrund, ålder, erfarenhet och kunskap, menar hon. Människor med olika styrkor.

– Själv är jag lösningsfokuserad och empatisk, jag har förståelse för andra människor och dömer ingen. Det är mina styrkor.

Idag har Jeanette varit anställd som IGV-polis i Linköping i ett halvår. Här vill hon stanna.  

Jeanette Elfwengriph

Ålder: 37

Jobbar som: Polisassistent, region Öst

Tidigare tjänst: LKC-operatör i region Öst

Det bästa med att vara polis: ”Att få göra skillnad. Konkret, varje dag.”

Min bästa egenskap: ”Jag är empatisk. Det är viktigt, inte minst som polis.”

”Jag saknar min uniform”

Sara Stavert, nyutbildad polis, är tillbaka på jobbet som utredare men hon saknar sin uniform.

Sara Stavert

Att vara polis är ett unikt jobb och du är med om situationer som du måste vara polis för att få uppleva, säger Sara Stavert. Bild: Carl-Johan Scott

En arbetsplatsolycka och ett stort oljeutsläpp längs Örnsköldsviks kust ligger på Sara Staverts bord. Sedan ett par månader är hon tillbaka på sin gamla arbetsplats på miljöenheten i Sundsvall.

– Det känns jättebra. Men jag saknar faktiskt uniformen lite, den gör något med en.

Men för tre år sedan, när hennes dåvarande chef föreslog att hon skulle gå den nya funktionsinriktade polisutbildningen, svarade hon ”nej”.

– Jag hade precis varit föräldraledig och kunde väl inte riktigt se mig själv som polis.

Långt tidigare, när Sara Stavert var 21, hade hon faktiskt sökt till polisutbildningen, lockad av tanken på ett varierat arbete där ingen dag är den andra lik. Istället kom hon att satsa på sitt stora intresse för naturen och tog en kandidatexamen i miljö- och hälsoskydd. När frågan om att bli polis nu dök upp igen hade hon arbetat som civil miljöbrottsutredare på polisen i sju år.

– Min bästa kompis som också jobbade civilt peppade mig. Vi blev båda nominerade och klarade testerna.

Utbildningen visade sig dock vara mer krävande än vad hon föreställt sig. Inte i svårhetsgrad, utan i tempo. Att flygen ställdes in under pandemin och de tvingades ta bilen ner till Växjö var tredje vecka, gjorde det inte lättare, konstaterar hon.

– Vi var rätt slutkörda allihop. Samtidigt var det en väldigt rolig utbildning och så här i efterhand kan jag säga att det var värt det.

Att ta steget in i polisrollen har gett henne mer än hon trodde, på flera plan.

– Jag har lärt mig mycket om mig själv. Jag ser också på människorna jag möter i tjänsten på ett annat sätt. Jag blev också positivt överraskad över hur otroligt roligt det är.

När hon nu, efter aspiranttiden och en sommar i yttre tjänst, har börjat arbeta på sin ordinarie avdelning igen, känner hon en ny sorts trygghet i vissa utredningssituationer.

– Inte så att jag var otrygg innan, men något händer med dig när du blir polis som inte bara har med de ökade befogenheterna att göra.

Hennes förståelse för hela utredningsprocessen är också en annan nu när hon förstår situationerna och villkoren som poliskollegorna agerat utifrån. På motsvarande sätt tog hon själv med sig sin utredarblick när hon jobbade ingripande.

Sara Stavert har känt kollegorna i polishuset i nästan tio år och upplever inte att hon bemöts annorlunda sedan hon blev polis. Men hon minns att hon tidigare kunde hamna i situationer där hon upplevde att hon behövde hävda sig.

– Det finns en stor yrkesstolthet inom kåren och nu när jag har gjort utbildningen kan jag verkligen förstå det. Samtidigt tror jag att skillnaderna håller på att suddas ut nu när antalet civilanställda blir allt fler. 

Sara Stavert

Ålder: 36

Jobbar som: Arbetsmiljö- och miljöbrottsutredare, miljöenheten, region Nord.

Det bästa med att vara polis: Du får träffa människor i många olika situationer.

Min bästa egenskap: Jag är lugn, har ett stort tålamod, är bra på att prata med folk och lugna ner situationer.

”Idag har jag en annan förståelse”

Som civil utredare kände sig Mattias Ingemyr aningen begränsad. Han sökte och gick den funktionsinriktade polisutbildningen.

Mattias Ingemyr. Foto.

Tiden i yttre tjänst betydde mycket för Mattias Ingemyr. Bild: Erika Myrsell

För Mattias Ingemyr var det ett enkelt beslut. Han satt vid sitt skrivbord på stationen i Arvika när blicken fastnade på några rader på Intrapolis: Ny polisutbildning för civilanställda akademiker. 

– Jag gick genast till min chef och bad om att bli nominerad.

Tanken på att bli polis hade funnits där ett tag. Mattias Ingemyr är jurist. Tjänsten som civil utredare började han på måndagen efter sin examen.

– Jag hade siktat in mig på att jobba med brottmål och att arbeta på Polismyndigheten lät spännande.

Han kom att trivas och ville gärna stanna, men tyckte samtidigt att det var lite besvärande att inte ha fulla befogenheter.

– Jag kunde inte hämta in misstänkta till förhör och skulle jag göra en husrannsakan krävdes två poliskollegor på plats.

Lusten att vidareutbilda sig bottnade också i en nyfikenhet, en önskan om att utvecklas och lära sig mer.

– När jag jobbade på myndigheten hörde jag allt snack om vad kollegorna i yttre tjänst var med om.

Mattias Ingemyr tillhör den första kullen som examinerades från den funktionsinriktade polisutbildningen i Växjö, i november 2020. Att han fick möjlighet att läsa in utbildningen på ett år, med lön, spelade stor roll. Mattias hade ju redan pluggat fem år på universitetet. Han var dessutom på väg att bli pappa.

Men det komprimerade schemat gjorde att det inte var en alldeles enkel match. Studietakten var hög och periodvis påfrestande.

– När vi kom ut som aspiranter gällde dock samma tid som för alla andra, ett halvår. Tiden i yttre tjänst betydde mycket för mig. Du behöver verkligen erfarenheten och bredden det ger.

Han fick inte bara större förståelse för de människor och problem han mötte, menar han, utan också för hur komplicerade och kaotiska situationer du kan hamna i som polis.

– Som civil utredare läste jag om händelser, printade på papper. Då kunde jag ibland undra varför man inte hade gjort det här eller det där. Idag har jag en helt annan respekt och förståelse för hur rörigt det kan vara ute på fältet.

Det senaste halvåret har han jobbat på sin gamla avdelning igen, som utredare – med polisiära befogenheter.

– Till skillnad från tidigare har jag inte behövt känna mig begränsad och jag har kunnat agera mer självständigt.

Ändå har Mattias Ingemyr valt att söka en ny tjänst. Från och med i höst jobbar han ute, som ingripandepolis i Arvika.

– Jag kan absolut tänka mig att bli utredare igen i framtiden. Men nu vill jag utvecklas för att bli en så komplett polis som möjligt. 

Mattias Ingemyr

Ålder: 32

Jobbar som: Polisassistent, region Bergslagen

Tidigare tjänst: Civil utredare, region Bergslagen

Det bästa med att vara polis: Det är spännande och du vet hur viktigt ditt arbete är.

Min bästa egenskap: Det kanske inte är en egenskap, men jag har stor respekt för allas lika värde.

Funktionsinriktad polisutbildning

Den funktionsinriktade polisutbildningen (FPU) är ett komplement till grundutbildningen. Den är inriktad på att fylla verksamheternas behov av specialistkompetens kompletterad med polisiära befogenheter.

Utbildningen har tre spår:

Akademiskt spår

Civilanställda akademiker med minst två års erfarenhet av utredningar och analysarbete kan söka till utbildningen på sammanlagt 1,5 år. En högskoleexamen,

eller 120 högskolepoäng som är relevanta för tjänsten, krävs, liksom de särskilda behörighetskraven som gäller för den ordinarie polisutbildningen.  Målgruppen för utbildningen är nuvarande civila medarbetare, men även potentiellt nya medarbetare med särskild kompetens och erfarenhet som myndigheten kan rekrytera.

Verksamhetsintegrerat spår

I januari 2022 startar en ny variant av den funktionsinriktade polisutbildningen med verksamhetsintegrerad inriktning. Utbildningen bygger på att deltagarna arbetar kvar i sin funktion på 50 procent parallellt med studier i 75 procents takt. Övergripande mål är att öka antalet poliser i yttre tjänst. Utbildningen vänder sig till civilanställda som arbetat för myndigheten i minst 18 månader och uppfyller samma krav som till ordinarie grundutbildning. Akademisk bakgrund krävs inte. Utbildningen löper över 2,5 år plus 6 månader som aspirant.

Yrkesorienterat spår

Vid Umeå universitet finns en funktionsinriktad utbildning som är kopplad till Noa, insatsstyrkan och bombskyddet. Den vänder sig till en mindre grupp civilt anställda, men även extern rekryterade. Den ställer specifika krav och särskilda tester genomförs under rekryteringsprocessen.

”Vi behöver bli fler”

Vi behöver fler utredare, analytiker och forensiker med polisiära befogenheter. Det menar Anna Mansourian Grandinsson, inspektör på HR-avdelningen.

Behovet av poliser är stort och den funktionsinriktade polisutbildningen är tänkt att lösa en mindre – men betydelsefull – del av kompetensförsörjningen.

– Det handlar både om att vi behöver specialistkompetens och fler utredare med polismans befogenheter att exempelvis göra husrannsakningar, hämta till förhör och att genomföra förhör på plats.

Antagningen sker vid två tillfällen per år och det är behovet i verksamheten som avgör vilka som kan nomineras. Under hösten pågick en antagningsprocess inför nästa start i januari och Anna Mansourian Grandinsson hoppas att Polismyndigheten kan fylla 70 platser.

– Utbildningen ska bidra till att förstärka vår polisiära förmåga och efter aspiranttiden är tanken att medarbetarna ska gå tillbaka till sina ordinarie tjänster. Samtidigt har vi  en intern rörlighet och precis som alla medarbetare kan de söka sig vidare inom myndigheten. Deras kompetens kan komma till nytta på flera sätt i verksamheten.