"Sprängningar ska ses som ett kraftfullt vapen"

Bild 1/5
Resterna av en byggnad som brunnit ned till grunden. Foto.
En större bilbomb exploderade utanför en byggnad i ett industriområde i Örebro en natt i juni 2019. Byggnaden fattade eld och totalförstördes. Lokalen var uppmärksammad av polisen sedan tidigare. En 18-årig man åtalades för brottet. Han friades för misstanke om explosionen men dömdes för narkotikabrott. Bild: Nationella bombskyddet
Bild 1/5
Ett avspärrat område där polisens kriminaltekniker undersöker brottsplatsen. Foto.
En man i 60-årsåldern dog och en kvinna skadades av en granat som exploderade i Vårby gård i södra Stockholm i januari 2018. Granaten hade beteckningen M75 och hade sitt ursprung från forna Jugoslavien. Två unga män greps och var skäligen misstänkta för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada och allmänfarlig ödeläggelse men misstankarna lades senare ner och ingen dömdes för dådet. Bild: Henrik Montgomery/TT
Bild 1/5
En handgranat som beslagtagits. Foto.
En handgranat från forna Jugoslavien. Modellen heter M52 och är liksom granaten M75, som dödade en person i Vårby gård i södra Stockholm, relativt vanlig. Bild: Nationella bombskyddet
Bild 1/5
En kartongbit som det står Kemix på. Foto.
Civila sprängämnen är vanliga i kriminella sammanhang. Den här kartongen innehåller sprängämnet kemix som är ett av många civila sprängämnen. Kartongen kommer ur ett beslag. Bild: Nationella bombskyddet
Bild 1/5
En bombtekniker undersöker en explosionsplats. Foto.
En bombtekniker undersöker en explosionsplats i Märsta i mars 2019 efter att en restaurang/kafé utsatts för ett attentat. Bombteknikern undersöker och säkrar platsen och stöttar kriminaltekniker och övriga poliser i deras arbete. Bild: Nationella bombskyddet

Nu fyller nationellt bombdatacenter ett år. Centret, som bildades för att kraftsamla mot sprängdåd, ska med sin expertkunskap stärka hela rättskedjan.

En söndagförmiddag i januari 2018 är en man i 60-årsåldern ute på en gångväg nära tunnelbanestationen i Vårby gård i Stockholm. Han får syn på ett föremål på marken, böjer sig ner och plockar upp det. Då exploderar föremålet. Det är en klickad handgranat, med tusentals splitterkulor inuti. Mannen dör, och en kvinna i närheten skadas.

Efteråt konstaterar polisen att just den modellen kommer från forna Jugoslavien och är vanlig i kriminella kretsar.

Två och ett halvt år senare, hösten 2020, invigs nationellt bombdatacenter, ett samarbete mellan Polismyndigheten, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. Centret är en del i det uppdrag som myndigheterna fått av regeringen för att öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor samt förebygga och förhindra användning och illegal införsel.

– Inrättandet av ett nationellt bombdatacenter är en mycket viktig del i Polismyndighetens arbete mot gängkriminalitet. Genom bombdatacentret får vi nu bättre förutsättningar för en myndighetsgemensam lägesbild som kommer ge oss ökad förmåga att bekämpa den typen av allvarlig brottslighet, sa rikspolischef Anders Thornberg på invigningen.

Med på invigningen var också chefen för det nationella bombskyddet, Marie Borgh.

– Utöver det övergripande målet för det nationella bombdatacentret, ska även arbetet med att skydda medarbetarna och att utveckla metoder för röjning av laddningar förbättras.

När 2020 är slut har 107 detonationer, 89 förberedelse och 13 försök till alllmänfarlig ödeläggelse rapporterats. Flest inträffade i region Syd, tätt följt av Stockholm.

Medarbetarna på bombdatacenter har erfarenhet från olika verksamheter och är anställda av tre olika myndigheter: Polismyndigheten, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen.

– Vi kan inte alltid dela all information med varandra, men eftersom vi sitter tillsammans får vi får en ökad förståelse för varandras behov, uppdrag och begränsningar. Att vi kan olika saker är vår styrka, säger Malin Nygren, som leder arbetet på bombdatacenter.  

Centret är en del av det nationella bombskyddet, men medan bombskyddet omhändertar misstänkt farliga föremål är bombdatacentrets roll analytisk, med bland annat fokus på frågorna: Vad, var, när och hur?

Det sker med hjälp av underrättelser och expertkunskap om bland annat sprängämnen och bombkonstruktioner.

– Väldigt förenklat kan man säga att bombskyddet är ute på fältet, och vi på bombdatacentret är inne vid skrivbordet. När bombskyddet åker ut på insatser deltar vi på distans, eftersom vi behöver tillgång till våra system, säger Malin Nygren.

Centret bedriver inte egna utredningar utan stödjer  utredare med underlag och nödvändig kompetens, även från andra aktörer.

– Vi utgår från den tekniska konstruktionen och hur och var den använts.

– Kanske har en liknande konstruktion använts i en annan del av Sverige tidigare, eller kanske är den vanlig i ett annat land. Eller så visar det sig att konstruktionen är helt ny eller så är det en förändring av modus. Genom vårt arbete bygger vi en lägesbild som också utgör stöd till annan polisiär verksamhet.

–Vi kan även guida utredarna med vad som är viktigt vid ett beslag av, till exempel, farliga ämnen. Man måste veta vad som är betydelsefullt i beviskedjan, vilken typ av spår som är viktigt för fortsatt utredning eller lagföring. I vissa ärenden krävs det specialistkompetens och den finns på bombdatacentret, säger Malin Nygren.

Dessutom samordnar centret utredningar eftersom ärenden kan hänga ihop, även om platser eller misstänkta personer inte alltid verkar ha något gemensamt.

–  Om en polispatrull till exempel hittar tecken på någon sorts tillverkning eller förvaring, till exempel behållare eller annat som avviker, i en kriminell miljö, vill vi gärna att de kontaktar oss, säger Malin Nygren.

– Vi brukar säga att kontexten är viktig. Om man vid en husrannsakan hittar jättemycket elprylar, fastän den misstänkta varken är elektriker eller ser ut att renovera, så sticker det ut. Det kan vara någonting som vi kan undersöka, säger en medarbetare på centret.

Sprängämnen kan även hittas oförväntat i ärenden som gäller något helt annat. Vid en husrannsakan för ett misstänkt narkotikabrott hittade patrullen nio termosar, fyllda med sprängämnen.

Två personer häktades, misstänka för förberedan till allmänfarlig ödeläggelse, i ett ärende som ursprungligen handlade om narkotika.

Medarbetarna på centret understryker vikten av att ta hänsyn till hela händelsekedjan och nysta bakåt med utgångspunkt från ett fynd eller en explosion.

– Frågorna vi ställer oss mer målmedvetet nuförtiden är: Vem har beställt, finansierat och satt samman anordningarna? Det är många avgörande moment som har skett innan fyndet gjorts.

– Så länge de som bygger anordningarna inte grips och lagförs kan de fortsätta förse kriminella med den här typen av vapen.

Malin Nygren anser inte att man ska särskilja sprängningar från skjutningar.

– I Sverige pratar vi ofta om skjutningar och sprängningar. Bilden blir att skjutningar är vapenvåld och sprängningar något annat. Det är inte en helt korrekt bild, anser Malin Nygren.

– Sprängningar ska betraktas som ett väldigt kraftfullt vapen som skapar otrygghet i samhället och utgör stor risk för tredje man.

En medarbetare fyller i:

– Sprängladdningar kan orsaka skada inom ett större område och människorna som använder sig av dem har ofta ingen kunskap om dem. Kanske har de som tillverkar och tillhandahåller sprängmedel kunskap men de som lägger ut dem har det inte, säger hon.

Sprängämnen regleras inte inom vapenlagen utan inom LBE, Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

– Bara att befatta sig med ämnen som faller under LBE är straffbart. Så även om du inte äger sprängämnet utan ”håller det åt en kompis” faller det under LBE:s straffbestämmelser, berättar en av centrets medarbetare.

Nationellt bombdatacenter hjälper även utredare med kunskap om farliga ämnen och föremål samt frågor som rör tillståndskrav. Det kan gälla ämnen som är lagliga att både köpa och inneha – men som kan bli explosiva när de blandas.

Malin Nygren berättar om ett ärende när bombdatacentret fick tips om att ett företag förvarade farliga ämnen på ett slarvigt och olagligt sätt.

Centret kontaktade i sin tur det aktuella lokalpolisområdet, kommunen och räddningstjänsten och företagets lokaler kontrollerades. Flera brister upptäcktes, vilket ledde till att företaget förlorade sitt tillstånd att förvara ämnena. Det påverkade företagets verksamhet men hade troligen även en brottsförebyggande effekt eftersom det blev allmänt känt att företaget hade kontrollerats. Utredarna upptäckte senare att företaget hade kopplingar till kriminella personer i en annan region. De hade använt sprängämnen som kunde kopplas till företagets lokaler.

En rättsprocess inleddes och slutade med att flera personer dömdes.

Enligt Nationellt bombdatacenter förekommer många olika typer av bomber i Sverige, till exempel pyroteknik, bangers och handgranater – Vi ser allt från enkla hembyggen som inte kostat många kronor, till jätteavancerade konstruktioner med dyra komponenter, säger en medarbetare.

Handgranter, som producerades på Balkan på 1990-talet och smugglats till Sverige, är också ett stort problem.

– Vi ser hur ärenden med klickade handgranater ökar. De är absolut livsfarliga för bombteknikerna som ska ta hand om dem – och framför allt för alla som kommer i närheten. För man vet aldrig vad som krävs för att de ska detonera.

Malin Nygren och hennes medarbetare ser mycket allvarligt på mängden  sprängningar i trapphus, loftgångar och flerfamiljshus och i fordon där vem som helst kan passera. Precis som i fallet i Vårby gård. 

– Det finns en hänsynslöshet och en likgiltighet, säger Malin Nygren.

Sverige toppar jämförbara länder i västvärlden när det gäller användandet av sprängämnen i kriminell kontext, enligt Malin Nygren.

– Sverige är unikt – på ett jättedåligt sätt.

Det är en tunn linje mellan att tala om hur det faktiskt ser ut och att skrämma upp människor, anser medarbetarna på nationella bombdatacentret.

– Utifrån lägesbilden och utvecklingen ser vi inte att de här brotten försvinner i närtid. Vi kommer att vara framgångsrika på många sätt och flera saker kommer att förbättras. Men att förvänta sig ett läge utan sprängningar under den närmaste tiden är inte realistiskt. Men vi gör vad vi kan för att bryta den utvecklingen, säger en av dem.

Malin Nygren understryker att det preventiva arbetet blir allt viktigare.

– Vårt uppdrag kan sägas ha tre ben. Förebygga och förhindra är ett av dem. Att stödja under en insats och bidra med vår expertis i analys och efterarbete för lagföring är det andra. Det tredje benet är att utveckla metoder och förmågor. Vårt bidrag ska hjälpa andra att göra sitt jobb ännu bättre så att vi gemensamt kan förebygga och stoppa den här utvecklingen.

– När vi nu bygger kontaktytor och samverkar med andra myndigheter, och byter information med rätt personer, kommer vi att bli ännu bättre på att förebygga och förhindra brott.

Det här är LBE:

Lagen om brandfarliga och explosiva varor (2010:1011) syftar till att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö och egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor.

Skärpta kontroller med ny lag

Sedan den 1 augusti gäller en ny lag om skärpt kontroll över explosiva varor. Syftet med lagen är bland annat att motverka illegal användning av explosiva varor och att sprängmedel hamnar i kriminellas händer. Lagändringarna innebär att tillståndsprövningen nu är mer omfattande. Samtidigt har regleringen förtydligats och utökats kring bland annat möjligheten att återkalla tillstånd. De nya förordningsändringarna innebär huvudsakligen att tillståndsmyndigheterna, MSB och kommunerna, nu fått utökad tillgång till belastningsregistret och misstankeregistret inom ramen för lämplighetsprövningen och att Polismyndigheten ges en större roll i tillståndsprocessen.