Håller koll från sin a-traktor

Bild 1/6
Marina Springer sitter på förarplatsen  i sin a-traktor och ses genom framrutan. Foto.
Marina Springer känner sig uppskattad. – Det känns väldigt bra när personer skriver på sociala medier och ber mig köra förbi deras hus. Ibland ber de oss att köra förbi när de är på semester. Då brukar vi stanna bilen utanför huset och titta att det är släckt och att dörren inte ser uppbruten ut. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild 1/6
Marina Springer kör sin a-traktor på vägen i ett bostadsområde. Foto.
– Det finns såklart de som inte är så nöjda med att vi åker i området. Men de är väl de som har något att dölja och störs av vår närvaro, säger Marina Springer. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild 1/6
En hastighetsskylt med 30 angivet ses genom rutorna på a-traktorn. I framrutan ses fem rosa burkar. Foto.
En a-traktor får köras max 30 km i timmen. De rosa burkarna, Poppys, är som doftgranar på burk och är standard i de flesta a-traktorer. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild 1/6
Marina Springer sitter bakom ratten i sin a-traktor. Foto.
– Det bästa är känslan att man vet att man gör en god gärning samtidigt som man lyssnar på musik och har kul. Har man med sig en passagerare så pratar man och har allmänt roligt. Det tråkigaste är att det oftast inte händer något men vi kanske stör och gör nytta utan att vi vet om det. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild 1/6
Marina Springer står lutad mot sidan av sin a-traktor. Foto.
Marina Springer hoppas ta vanligt B-körkort i december när hon fyller 18. – Då kommer jag sälja min epa och köra vanlig bil. Jag vill gärna fortsätta köra runt för polisen då. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild 1/6
En a-traktor kör förbi ett industriområde i skymningen. Foto.
Även industriområden i området får besök av a-traktorerna eftersom det är vanligt med stölder. Bild: Minna Ridderstolpe

På flera håll i landet kör ungdomar runt i a-traktorer på polisens uppdrag. Deras uppgift: Att verka brottsförebyggande. Men projektet har fler vinster.

I framrutan sitter en skylt, ”Grannsamverkan”. Bakom ratten sitter Marina Springer, 17. Hon är en av de ungdomar som ingår i polisens projekt Grannsamverkan unga i Haninge kommun. På kvällar, helger eller när hon själv vill, åker hon runt i sin svarta a-traktor, en Volvo 740 från 1991 för att vara polisens ”ögon och öron”.

– Vi tittar efter saker som händer, som inbrott eller annat, säger hon.

Oftast kör hon runt i villakvarteren i Västerhaninge men ibland får hon förfrågningar från polisen eller boende i området om hon, och de andra ungdomarna som kör, kan köra till ett särskilt område för att hålla lite koll.

Projektet startade i slutet av februari i år. Polisen i Haninge/Nynäshamn bjöd då in ungdomar till en informationsträff. Projektet har flera syften.

– Genom medborgardialog kom det fram att motorburna ungdomar, som buskör och spelar hög musik, anses vara ett problem. Att ungdomarna nu hjälper oss att köra runt och hålla ögonen öppna blir en win win-situation för både oss, ungdomar och allmänhet, säger Lana Pålsson, kommunpolis i polisområde Haninge/Nynäshamn.

Hon blev nyfiken på konceptet med Grannsamverkan unga bland annat genom ett civilt projekt i Storuman och via polisen i Huddinge i region Stockholm. Det hela handlar om att ungdomarna – som ändå är ute och kör med sina a-traktorer – håller ögonen öppna och kontaktar polisen om något brottsligt sker eller någonting verkar konstigt. Men de ska aldrig ingripa.

– Om det är akut är de så klart ombedda att ringa 112, i annat fall kan de kontakta mig direkt om de vill lämna information. Ibland kan vi be dem ta bild för att få en tydligare idé om de tips som lämnas. Till exempel om de har uppmärksammat trasig belysning, skymmande buskar men även för att få underlag till våra inlägg i sociala medier, säger Lana Pålsson.

Till informationsträffen kom fler ungdomar än man hade hoppats på, sju hade anmält sitt intresse men 19 personer dök upp. Nu kör omkring tolv ungdomar i området Haninge/Nynäshamn.

– Det är mycket glädjande att ungdomarna har sådant stort civilkurage och att de vill vara med och göra någonting gott för samhället. Det är också mycket positivt att de upplever att de blir mycket bättre bemötta nu, säger Lana Pålsson.

Förut var det inte ovanligt att förare i personbilar tutade, gjorde farliga omkörningar eller låtsasprejade a-traktorerna, berättar Marina Springer. Efter att hon börjat köra för polisens räkning är läget ett helt annat.

– Det beteendet har nästan försvunnit helt. Det gör att jag känner mig mycket mer säker på vägarna och jag behöver inte oroa mig för att andra kör på ett farligt sätt, säger hon.

Sedan Marina Springer gick med i projektet har hon anmält ett antal saker. Bland annat en ung man som stod och stirrade in genom ett fönster på en villa en kväll.

– Jag höll mig kvar i området och han försvann. Det är inte vår sak att ingripa.

Men det var det lilla extra, ingenting som ungdomarna förväntas göras. Enligt Lana Pålsson är synligheten av a-traktorerna det viktigaste inom projektet.

– Brottsförebyggandet är huvudanledningen till att vi gör detta. Man kan hoppas att bilarna kan skrämma bort inbrottstjuvar genom att bara vara synliga.

Projektet i Haninge/Nynäshamn drivs av polisen i dialog med kommunen. Lana Pålsson har en förhoppning om att de båda kommunerna ska bli en del av projektet framöver.

I Småland, polisregion Syd och närmare bestämt i polisområde Växjö pågår ett liknande projekt. Där var det samhällsföreningen i Lammhult som tillsammans med fritidsgården på orten tog kontakt med polisen för att starta ett Grannsamverkan unga.

– Där har man haft problem med en tråkig attityd från ungdomarna som kör a-traktorer men allmänheten har också haft en tråkig attityd gentemot ungdomarna, säger Anette Östman Ottosson, vikarierande kommunpolis i Växjö.

Förutom den lokala fritidsgården var även fältverksamheten i Växjö engagerad i uppstarten som var i början av juni i år. Växjö kommun står för en del av kostnaden för bensin till a-traktorerna.

Sedan dess har även ett andra informationsmöte hållits där Växjö kommuns fältassistenter bjöd ett tiotal ungdomar på grillning.

– Under mötena har vi klargjort vad som gäller med bland annat försäkringar och vi tar även kort på ungdomarna med sina bilar så vi vet vilka som är med i projektet, säger Anette Östman Ottosson.

Samarbetet gör också att polisen lättare kan påtala för de unga förarna att de måste sköta sig i trafiken i alla lägen, inte bara när de kör på uppdrag.

– Dialogen kring bilarna, som att man inte får ha tonade rutor och gardiner, är också jättebra. Och kanske det allra viktigaste, att fordonet inte manipuleras för att framföras i en otillåten hastighet.

– Det är roligt när en sådan här grej växer och blir större och att hela samhället tar ett gemensamt ansvar. Sedan kan det här vara något för ungdomarna att kunna lägga till på cv:et då engagemanget kan tyda på ansvar och engagemang. Som kommunpolis är det sann glädje att se att så många engagerar sig. 

Vad är Grannsamverkan?

Grannsamverkan går ut på att boende i ett område håller extra uppsikt över sina grannars bostäder och är uppmärksamma på vilka som rör sig i bostadsområdet. Syftet är att minska brottsligheten och öka tryggheten och trivseln. Det handlar främst om att förhindra bostadsinbrott, skadegörelse och fordonsstölder. Med större social kontroll kan möjliga gärningsmän upptäckas lättare. Enligt en genomgång av internationell forskning som Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort minskar brottsligheten i genomsnitt med ungefär en fjärdedel där man har grannsamverkan.