Sveriges mest utskällda fordon

”Kör dagligen mellan Jössefors och Arvika och lägger verkligen märke till dessa EPA-traktorer som inte sköter sig. Dom verkar inte ha något begrepp om verkligheten då dom sitter i sina bilar med skyhög musik och till och med pratar i mobilerna. Finns något som heter backspegel även i era bilar så ta en titt i den med jämna mellanrum.”

Signaturen ”Trött på EPA-traktorer som inte bryr sig i medtrafikanterna” skräder inte orden i insändaren som nyligen publicerades i Arvika Nyheter.

Men det är inte bara köbildning och hög musik som retar medtrafikanter utan även olagligt höga hastigheter, något som också oroar Jonas Wendel, chef för lokalpolisområde Arvika, en ort som lite motvilligt blivit satt på kartan när det handlar om motorburen ungdom.

– Fordonen är enkla att manipulera så att de går i samma hastighet som en personbil, säger han och berättar att polisen vid enstaka tillfällen mätt upp hisnande 120 km/h.

– Förarna är inte mogna att hantera sådana hastigheter. Vi rapporterar många för olovlig körning.

Jonas Wendel och flera andra poliser beskriver intresset för a-traktorer som en explosionsartad boom. En bidragande orsak är att Transportstyrelsen förra året förenklade processen att registrera ett fordon som a-traktor.

– Den senaste siffran för antal registrerade a-traktorer bara i lokalpolisområde Arvika närmar sig 700, säger Jonas Wendel.

Han är överlag positiv till fenomenet a-traktor, särskilt på landsbygden där ungdomarna inte alltid har så mycket att göra.

– Att mecka, träffas och ha motorintresse som hobby är ju toppen. Att tidigt lära sig om trafikregler och trafikmiljö är också väldigt värdefullt, menar Jonas Wendel.

– Steget upp till en vanlig personbil och att ta körkort blir inte lika stort när ungdomarna fått träna i ett fordon som under lagliga omständigheter inte går så fort. Förutsättningen är naturligtvis att de beter sig ansvarsfullt, säger han.

På flera håll i landet har polisen skickat brev till unga med a-traktor och deras föräldrar. Idén föddes hos Anders Modén, kommunpolis i Leksand och Rättvik, efter ett par händelser i Rättvik där trimmade a-traktorer körde ikapp i hög hastighet.

Brevutskicket riktade sig främst till vårdnadshavare. Att skifta fokus från ungdomarna, som redan får ta mycket kritik, till vuxenvärlden var viktigt för Anders Modén.

– Jag tycker att det läggs mycket skuld på ungdomarna. Deras riskmedvetenhet och konsekvenstänk är fortfarande inte fullt utvecklat och därför måste vuxenvärlden ta större ansvar och göra det enklare för ungdomarna att följa regler, säger Anders Modén.

Brevet poängterar vikten av att känna till vad barnen gör på sin fritid: ”Har ditt barn moped eller a-traktor som sitt intresse måste du som förälder vara lika intresserad av deras fordon som ditt eget”.

– Som förälder är inte det värsta som kan hända att ditt barn blir tagen av polisen utan att barnet är med om en allvarlig olycka som inte hade hänt om a-traktorn varit laglig. Om man intresserar sig för sitt barn bör man vara engagerad i deras motorintresse. Det ska inte finnas några oklarheter, all information finns att tillgå, menar Anders Modén.

När han pratar med ungdomar märker han att de ofta känner sig orättvist behandlade, påhoppade och förväntar sig att få skäll. Irritationen från allmänheten handlar inte bara om a-traktorer som framförs i för hög hastighet utan i allra högsta grad också när de framförs i lagliga 30km/h och därför stoppar upp trafiken. Polisen planerar nu en frågestund i Rättvik där de ska låta ungdomarna ställa frågor till polisen.

Ett brottsförebyggande inlägg om a-traktorer i ett av regionens sociala medier-konto slog rekord i både räckvidd och engagemang. Enligt Anders Modén var responsen överväldigande positiv. Han tror att inlägget hade tagits emot annorlunda om det lagts ut för bara ett par år sedan.

– Opinionen har svängt. Förr tyckte man kanske i större utsträckning att vi skulle lämna ungdomarna ifred medan man idag ser problembilden.

Anders Modén ifrågasätter Transportstyrelsens beslut att göra det enklare att registrera ett fordon som a-traktor. Konsekvensen av de nya reglerna är att det går att bygga en a-traktor av nästan vilket fordon som helst. Det är också är väldigt enkelt att manipulera fordonets kapacitet.

– Tidigare trimmades a-traktorer på mekanisk väg men idag är det en tämligen simpel elektronisk manöver, förklarar Anders Modén.

Han berättar att det i praktiken betyder att det går att återställa ett fordon till att prestera på personbilsnivå och sedan förvandla det till en a-traktor igen lagom till poliskontroller och besiktning. Detta har också resulterat i avsevärt dyrare och nyare fordon än vad som vanligtvis förknippas med a-traktorer. Man investerar helt enkelt i ett fordon som sedan ska kunna bli en personbil när ungdomen fyller 18 år och kan ta körkort.

Förutom att modifiera hastigheten förekommer det att man skaffar bredare däck, sänker karossen, tonar rutorna och monterar olika typer av belysning i dekorationssyfte. Allt detta är olagligt. Inför besiktningen återställs sedan fordonet till ursprungsskicket.

Anders Modéns utskick till föräldrarna har resulterat i liknande åtgärder på flera håll i landet.

Malin Thilander, kommunpolis på Gotland, plockade upp idén och anpassade den till en Gotlandsmodell. Med hjälp av Transportstyrelsen kunde utskicket nå ägarna till de 139 registrerade a-traktorerna i kommunen. Situationen ser annorlunda ut jämfört med Dalarna eftersom Visby inte har samma raggar- och cruisingkultur som exempelvis Rättvik och andra klassiska vallfärdsorter. Istället ser Malin Thilander en tendens att ungdomarna i a-traktorer samlas på vissa platser och har fest.

En parkeringsplats på området Stenhuggaren strax utanför Visby har under pandemin växt till en samlingsplats för motorburen ungdom i olika åldrar. Stenhuggaren är en centrumanläggning med snabbmatsrestaurang och har blivit en självklar mötesplats för umgänge och fest. Ibland har antalet deltagare uppgått till närmare hundra.

– Vi har märkt att dessa ungdomar inte har någonstans att ta vägen. Området runt Stenhuggaren fungerar som värmestuga och festplats, med tillgång till både mat och toalett, berättar Malin Thilander.

Området har på senare tid upplevts som en alltmer otrygg plats. Fylla, bråk, svartsjuka och drama har krävt upprepade polisinsatser och situationen har nu resulterat i ett närmare samarbete med aktörer i området.

– Vi har ett operativt samverkansforum där en snabbmatskedja exempelvis valde att stänga sin restaurang under en helg. De begränsade också öppettiderna på sin kundtoalett för att hjälpa oss få bukt med problemen, säger Malin Thilander. 

– Restaurangen såg även till att bemanningen var mer senior och rustad för att hantera situationen med berusade ungdomar som både tog med alkohol in i lokalen och bröt mot pandemirestriktionerna.

– Vår ungdomsverksamhet har också ställt om när de inte fått ha ungdomsgårdarna öppna. Istället har de haft sin personal i området på helgkvällar, berättar hon och säger att samverkan mellan dessa verksamheter och med flera vuxna på plats har gett mycket gott utslag.

Malin Thilander menar att det är en liten procent som sticker ut och som ger många dåligt rykte. Hon tycker egentligen att det är positivt att ungdomar i en så stor region som Gotland har möjlighet att träffas och umgås. A-traktorerna innebär en stor frihet för både för både föräldrar och ungdomar och gör att man slipper hamna i utanförskap.

På Gotland följde man upp brevutskicket med en digital enkät där ungdomarna och deras föräldrar fick svara på frågor. Majoriteten av svaren kom från föräldrar. Även om ett fåtal slog ifrån sig kritiken och menade att de inte gör något fel eller att de redan har tillräcklig kontroll på sina barns motorintresse, tyckte majoriteten av de 50-tal som svarade att informationen var värdefull. De angav att de förstod syftet, vidtog nödvändiga åtgärder och att de haft en dialog med sina barn samt säkerställt att barnen förstod informationen i brevet.

– En person svarade att de gått ut och kollat igenom fordonet tillsammans med sitt barn medan en annan berättade att de bokstavligen talat tagit nycklarna, säger Malin Thilander.

Hon berättar att ungdomarna fortsatt att umgås men att kunskapen definitivt har ökat. Flera kollegor i yttre tjänst säger att ungdomarna berättat för dem att de tagit emot brevet.

 – Vi vill att både ungdomar och föräldrar ska förstå att ungdomarna har ett ansvar mot andra trafikanter. Syftet med krafttaget är i slutändan att förebygga olyckor så att dessa ungdomar ska komma hem varje kväll.