Broschyr om polisen skapar förtroende

”Jag vet inte vad jag ska göra, min son kliver inte upp ur sängen” skriker mamman hysteriskt i telefon till Rissa Seidou, områdespolis i lokalpolisområde Järva. Rissa Seidou åker med blåljus hem till adressen med en kollega i tron att något har hänt. När hon kommer fram blir hon förvånad, för det visar det sig att sonen har en läkartid men är trött och därför vägrar kliva upp ur sängen. Mamman vet inte vad hon får göra för att få upp honom. Får hon ruska om honom där han ligger i sängen? Eller kan han polisanmäla henne då?

– Sådana missförstånd är vanliga. Föräldrar vet inte vad de får och inte får göra när de behöver säga till sina barn och tonåringar. De tror att de kan hamna i fängelse om de förbjuder sin tonåring att gå ut sent på kvällen, berättar Rissa Seidou.

I lokalpolisområde Järva finns många nyanlända och personer med utländsk bakgrund som sedan tidigare har en skev bild av polisen och polisens arbete, enligt Rissa Seidou. Många gånger är de rädda för polisen eftersom de har dåliga erfarenheter av polisen från sina hemländer.

Vissa har en bild av Sverige som en polisstat, där poliser slår och griper människor. En del säger att de sett klipp med våldsamma ingripanden på sociala medier. I sin umgängeskrets har de hört konstiga historier som de berättar vidare och känner inte till att polisen ofta gör hjälpinsatser som att ta hand om fulla människor och människor med psykisk ohälsa eller letar efter försvunna personer.

– Mammorna som vi träffar tror att socialen vill ta deras barn. Även de som har bott här lite längre har ibland fel bild av polisen och socialen, säger Rissa Seidou.

För att öka kunskapen om polisens arbete, svenska lagar och regler samt skapa förtroende för polisen har Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial som även ska stödja språkundervisning i svenska. Materialet förklarar rättigheter och skyldigheter, lagar och regler och övrigt som är viktigt att känna till när man bor i Sverige.

Rissa Seidou började använda materialet för två år sedan.

Den första kartongen med broschyrer tog hon med till en privat skola med muslimsk inriktning. Skolan hade problem med slagsmål, misshandel samt ofredande om någon inte bar slöja.

Förutom kartongen med broschyrer hade Rissa Seidou även med sig koranen och lagboken. Hon förklarade var gränsen går mellan att utöva sin religion och Sveriges lagar och regler – och broschyrerna tog slut på en gång. Hon fick komma tillbaka med fler kartonger till resten av klasserna.

Även om materialet är anpassat för SFI (svenska för invandrare) och språkintroduktion i gymnasieskolan har det en bredare målgrupp än så. I Järva har Rissa Seidou och kollegorna även använt materialet i undervisningen för nyanlända, på komvux samt för låg-, mellan- och högstadielever.

– Materialet är väldigt pedagogiskt och lättläst och är bra för alla som har svenska som andraspråk, säger Rissa Seidou.

Innan pandemin var Rissa Seidou i skolorna nästintill varje dag och hade ofta möten med till exempel kvinnonätverk eller religiösa föreningar för att prata om polisens arbete. Ibland har det varit förbokade möten och temadagar i skolorna, men ofta har det varit i samband med att något hänt på skolan som gjort att hon och kollegorna ändå behövt åka dit. Varje gång har hon haft med sig broschyrer ifall de kan komma till användning, och hon har dem alltid med sig i bilen, för spontana möten sker ofta när de är ute och patrullerar.

I skolorna i Järvaområdet används materialet som en grund för undervisning i till exempel samhällskunskap och lag och rätt. Läraren går igenom det med eleverna och kan ge tydliga och lättlästa förklaringar till olika begrepp.

– De som inte har rötterna i det här landet behöver mer information om hur det svenska rättssamhället fungerar och det här är ett sätt för Polismyndigheten att bidra med någonting, säger Rissa Seidou.

När Rissa Seidou besöker en skola stannar hon oftast hela dagen för att tillsammans med läraren i varje klass prata om innehållet i materialet och polisens arbete.

På vilka sätt har du märkt skillnad efter att målgrupperna har tagit del av materialet?

– Mammor ringer till mig och använder specifika ord från materialet som de lärt sig och refererar till broschyrerna. De har förstått att de kan lämna tips anonymt och lämnar underrättelseuppslag om sina söners kriminella handlingar. Lärare och rektorer har gett väldigt positiv återkoppling efter att ha använt materialet. De vill också att jag kommer och berättar om polisyrket och vill ha ytterligare information om polisutbildningen.

Hon tycker att det bör finnas en ansvarig i varje region som ska ha koll på vilka skolor som behöver stöd och som kan hjälpa till att sprida materialet där.

– Broschyrerna kan tyckas bagatellartade, men de är en väg för att bryta den tystnadskultur som råder i vårt område. När man har förstått hur polisen jobbar vet man också hur man kan agera och komma i kontakt med polisen.