Medborgarlöfte gjorde Lund tryggare

En vårdag i centrala Lund. Några ungdomar promenerar genom en park på väg mot stadsbiblioteket strax intill.

De passerar två män som står och småpratar. En polisbil glider sakta förbi. Plötsligt ser poliserna hur en av männen slänger ifrån sig något på marken. Det visar sig vara en påse amfetamin. En överlåtelse var på väg att ske, mitt bland ungdomarna i parken.

Händelsen inträffade just när lokalpolisområde Lund var i färd med att utforma sitt andra medborgarlöfte, ”Trygg ungdom”.

Kommunpolis Joakim Nyberg har jobbat med medborgarlöften ända sedan starten för drygt sex år sedan, till att börja med som en del av den nationella piloten.

– Idén med medborgarlöften är att lyssna på vad de som bor och verkar i ett område upplever som viktigast för att känna sig trygga. Och sedan i samverkan med andra i samhället försöka lösa de problem som finns, säger Joakim Nyberg.

I medborgarlöftesarbetet är det viktigt att polisen och kommunen utgår ifrån en gemensam lägesbild. Information hämtas från bland annat anmälningsstatistik, underrättelserapporter och trygghetsmätningar, och kompletteras med iakttagelser och erfarenheter från till exempel fältassistenter, skolpersonal, poliser och medarbetare i lokalpolisområdet. 

Ett stormöte med kommunens förvaltningar och andra aktörer som universitetet och bostadsbolagen kickar igång arbetet med ett nytt medborgarlöfte i Lund. Från polisen deltar kommunpoliser, gruppchefer, områdespoliser och lokalpolisområdeschef. Detta menar Joakim Nyberg är en viktig framgångsfaktor.

– Att vi har samsyn inför ett nytt löfte är avgörande för ett bra arbete framåt, understryker han.

Temat för löftet bestäms innan de obligatoriska medborgardialogerna.

– Vi har ju redan en god kunskap om problembilden, och genom trygghetsmätningen även en grundläggande uppfattning om vad medborgarna ser. Om vi använder oss av detta för att bestämma inriktning för löftet, blir det lättare att se vilken målgrupp vi behöver vända oss till i medborgardialogerna för att fördjupa vår bild.

När löftet ”Trygg ungdom” skulle utformas deltog ett femtontal personer från polis, kommun och räddningstjänst i en heldagsworkshop.

– I slutet av dagen kunde vi konstatera att flera av våra högprioriterade problem hade koppling till ungdomar. Vi bestämde oss därför för att löftet skulle handla om trygghet för ungdomar.

Ungdomar blev då den naturliga målgruppen. Medborgardialogen anordnades med hjälp av stadens ungdomsting, ett redan etablerat forum i Lund som samlar unga mellan 12 och 25 år som vill påverka och diskutera. Ungdomarna fick rösta fram vilka frågor som var viktiga för dem genom att lägga lappar i en låda. När resultatet räknades samman hade ”droger”, ”kvällar och helger” samt ”skadegörelse” fått flest röster.

– Det kom fram att området kring stadsbiblioteket var en otrygg plats, bland annat på grund av droghandel. Ungdomarna tyckte också att miljön inne i biblioteket ofta var stökig, säger Joakim Nyberg.                

Han tycker att resultatet blir bättre ju mer personal som engageras. Som exempel är ingripandepolisernas erfarenheter ovärderliga när man analyserar orsaker till olika problem: Vad är det som gör att ungdomar väljer en viss plats på lördagkvällar? Varför upplevs platsen otrygg även andra kvällar?

– Skiftespersonalen är inte alltid lätt att fånga tillsammans, där får man försöka hitta gruppdagar där alla är samlade, säger Joakim Nyberg.

Processen att ta fram medborgarlöftet ”Trygg ungdom” tog cirka ett halvår. I löftet fanns både gemensamma aktiviteter och sådana som polisen och kommunen skulle utföra var för sig. Bland annat bjöds de boende runt stadsbiblioteket in till en trygghetsvandring där de fick berätta om vilka platser som kändes otrygga. Det resulterade till exempel i att övervakningskameror sattes upp, att buskar och träd beskars och en ökad närvaro av polis, fältassistenter och ordningsvakter.

Hur är läget idag?

– I nuläget har vi inga problem med vare sig droghandel utanför eller stök inne på biblioteket. De upphörde under arbetet med löftet och de har inte heller kommit tillbaka, berättar Joakim Nyberg.

En utvärdering, gjord av kriminologistudent Marita Krans vid Lunds Universitet, visar att nästan alla aktiviteter blev genomförda. Bland de förväntade effekterna har vissa uppnåtts, andra inte. Det är inget som Joakim Nyberg låter sig nedslås av.

– Nej, vissa effekter är mer långsiktiga och tar ett tag innan de visar sig. Även om just detta löftet är avslutat så kvarstår flera av våra arbetssätt.

Nu är Lundapolisen igång med sitt tredje löfte, ”Tryggt östra Lund”. Det fjärde tror Joakim Nyberg kommer att fokusera på ungas drog- och alkoholvanor, eftersom analyser av avloppsvattnet visat på ökad droganvändning.

– I pandemins spår ser vi flera indikationer på att vi behöver jobba hårdare med detta. De unga är svårare att nå när de inte är i skolan och fritidsgårdarna har stängt.

2020 har på många sätt varit ett annorlunda år. Stängda krogar och inställda evenemang har gjort att vissa trygghetsskapande aktiviteter fått bokas av, men har också gett möjligheter och resurser till andra. Trots pandemin tycker Joakim Nyberg att förutsättningarna att jobba med medborgarlöften är bättre än någonsin.

– Medborgarlöftesmodellen passar polisens läge väldigt bra. Alla hade nog inte förutsättningarna 2015. Men nu är en bra tid för en slags re-start.