Ny skärpt vapenlag
Förändringar i vapenlagen trädde i kraft i december. Bilden visar beslagtagna och förverkade vapen. Bild: Lars Hedelin
Den 1 december skärptes vapenlagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE.
Syftet med förändringarna är att fler personer ska dömas för grova eller synnerligen grova vapen- och LBE-brott.
– Idag missar vi öppna mål. Det beror på att vi i en del ärenden inte avrapporterar och utreder på rätt sätt, vilket resulterar i att vissa personer döms för normalgradsbrott när de egentligen borde dömas för grova eller till och med synnerligen grova vapenbrott, säger Johan Gustafsson, verksamhetsutvecklare på nationella operativa avdelningen.
Han har, med fler från polisen, bistått regeringen genom att ha analyserat domar och undersökt domstolarnas bedömningsgrunder i mål om vapenbrott och brott mot LBE. Arbetet har lagt grunden för konkreta avrapporterings- och utredningstips (se faktaruta).
– Det är viktigt att hela poliskedjan vet vilka så kallade kvalifikationsgrunder de ska titta efter. Ligger vapnet olåst, finns barn i lägenheten?
Polisen på brottsplatsen måste uppmärksamma omständigheterna och rapportera till utredaren, som inte ser dessa med egna ögon, säger Johan Gustafsson.
En förhoppning med skärpningen i lagarna är också att fler personer kommer att häktas vid misstanke om grovt vapen- eller LBE-brott.
– Då får vi bort personen från gatan, vilket leder till att vissa aktörer i en konflikt försvinner, kommenterar Johan Gustafsson.
Vilka viktiga nyheter finns i lagförändringarna?
– Bland annat synen på handeldvapen, då ribban för vilka kalibrar som ska räknas som särskilt farliga sänks. Fler vapen kommer anses vara av särskilt farlig beskaffenhet, vilket är en av kvalifikationsgrunderna för grovt vapenbrott.