Ärendesamordning för brottsaktiva

Han är 24 år och lever på att begå brott. Han har ingen bostad och har aldrig haft en anställning. Under de senaste sex åren har han missbrukat narkotika. Brotten är hans enda inkomstkälla.

24-åringen är ett typexempel på en så kallad brottsaktiv person.

Den 21 mars 2018 stjäl han en jacka på Åhléns inne i gallerian Mall of Scandinavia. Ett ärende som, tillsammans med många fler, kommer att hamna på Asiye Anderssons bord. Hon är då förundersökningsledare i lokalpolisområde Solna.

– Under hösten 2018 begick han ungefär ett brott i veckan och det var dags att sätta stopp för honom, tyckte jag, säger hon.

24-åringen misstänks för flera stölder i form av tillgrepp i butik: dyra jackor och elektronikprylar, som hörlurar och datorer för nästan 15 000 kronor styck. Vid ett tillfälle hotar han en anställd i en butik när denne ber honom lämna affären. Det allvarligaste brottet under denna tid är en grov stöld – han stjäl en mobiltelefon ur byxfickan på en, för honom okänd, person som sov på en tunnelbanestation.

Alla öppna ärenden på den misstänkta handlades av Asiye Andersson, två utredare och en administratör. 

– Jag läste igenom alla ärenden, såg till att stödbevisning säkrades, filmmaterial granskades och att stillbilder lades in
i ärendena, säger hon.

Utredarna höll förhör med målsägare och vittnen. Administratören säkrade filmer, underlag för ersättningsanspråk och kvitton. Utifrån varje ärendenummer, så kallat K-nummer, fanns det en gärningsbeskrivning, vad den misstänkte skulle delges för brottsmisstankar med mera. Allt för att underlätta arbetet för utredarna när de skulle hålla misstankeförhören.

Det var det enda som egentligen återstod när den misstänkte mannen greps och anhölls i lokalpolisområde Rinkeby. Det var den 11 januari 2019 när 24-åringen hade stulit en jacka för drygt 4 000 kronor i Kista galleria.

Nu blev det aktuellt med ärendesamordning vilket betyder att brottsmisstankar mot en och samma person i möjligaste mån ska utredas, redovisas och lagföras samlat.

– Våra ärenden var nästan klara och då valde vi att hantera dem själva och höll misstanke- och slutförhör, säger Asiye Andersson.

Hon sammanfattade de öppna ärendena som hon hade på honom i Solna i ett PM och bifogade det till Rinkebys ärende. Total blev det tolv ärenden och den 15 januari blev 24-åringen häktad.

– Det som var lyckosamt med samordningen i det här fallet var att jag som förundersökningsledare hade helhetsbilden. Jag kunde förundersökningsbegränsa ärenden och i stället lägga resurser och fokus där vi hade en positiv lagföringsprognos. Det är ett effektivt arbetssätt som gör att vi kan servera åklagaren ”buketten” som leder till att misstänkt får dom och fängelsestraff, säger Asiye Andersson.

– Jag tror att den samlade redovisningen ledde till att den här personen fick ett längre fängelsestraff än om ärenden hade redovisats lite då och då.

Det bekräftar också domen mot 24-åringen som blev fängelse i tio månader för totalt fjorton ärenden som åtalet till slut omfattade.

Asiye Andersson är nu chef för en grupp utredare som jobbar med frihetsberövade ärenden i lokalpolisområde Vällingby.
I lokalpolisområdet finns fem utredningsgrupper. En av dem är en operativ utredningsgrupp som arbetar med brottsaktiva personer i lokalpolisområdet. Gruppen ansvarar för utredningar och genomför de åtgärder som krävs för att kunna lokalisera och lagföra de brottsaktiva.

– Gruppen består av personal med utredningsvana som kan arbeta i yttre tjänst och de arbetar uppsökande mot de brottsaktiva. Att en utredningsgrupp ansvarar för brottsaktiva personer leder till att ärendena utreds och kan slutföras.

Asiye Andersson berättar att de just nu har en brottsaktiv person som är häktad.

– Han har ett flertal öppna ärenden hos lokalpolisområde Järfälla som är vårt syskon-LPO.

Runt den här personen samarbetar de båda lokalpolisområdena genom att Järfälla fortsätter utreda ärenden som de egentligen kunnat samordna till Vällingby. Det är möjligt eftersom det enligt ärendesamordningsreglerna är det lokalpolisområde där personen är häktad som ärendena först och främst ska samordnas. Men det gäller också att tänka på det som är bäst för ärendet enligt Asiye Andersson.

– Du behöver inte lämna över ett flertal ärenden utan man kan föra en diskussion och kraftsamla med utredare på sitt eget lokalpolisområde för att få ärendena klara under häktningstiden och förundersökningsbegränsa det som går, säger hon.

Då kan alla ärenden slutföras och redovisas samlat så att åklagaren kan väcka åtal i samtliga ärenden under en huvudförhandling.

– Efter det har man inte längre några öppna ärenden på gärningspersonen. 

Ärendesamordning har flera fördelar. Det är en rättssäkerhetsfråga för den som är misstänkt. Det ska inte finnas misstankar kvar i systemet när åtal har väckts. Det är också en brottsofferfråga. När den brottsaktiva lagförs avbryts pågående brottslighet.

Ärendesamordning är ett sätt att arbeta effektivt mot de brottsaktiva som är en stor belastning för samhället där de skapar otrygghet med att begå många vardagsbrott.

En stor fördel med att redovisa alla ärenden med en och samma misstänkt samlat är att ärenden inte blir liggande
på hög.

Totalt finns det ungefär 2 300 individer i landet som räknas som brottsaktiva, bland dem är det det mellan 400 och 500 som har öppna ärenden i flera regioner och ungefär 60 personer som förekommer i tre eller fler regioner.

– Ingen ska komma undan för att vi inte kan samordna oss inom polisen. De som har begått 30 till 40 brott ska inte vara ute på gatan, de ska lagföras för det de gör. Vi  måste bryta den brottsliga verksamheten. Det säger Magnus Osvald som under hösten 2020 leder ett förstärkt arbete mot brottsaktiva tillsammans med Anders Danielsson. Det förstärkta arbetet startade den 1 oktober efter ett beslut
i nationella operativa ledningsgruppen.

Magnus Osvald och Anders Danielsson tillhör beredningsenheten på Noa och driver arbetet med den nationella ärendesamordningsgruppen, Näso. De träffar företrädare för regionerna varannan vecka för att kraftsamla mot de brottsaktiva. De har bland annat tagit fram en lista på 60 personer som är brottsaktiva i fler än tre regioner.

– Det är inte effektivt att det pågår utredningar på flera ställen. Vi vill bidra till att regionerna pratar med varandra, säger Magnus Osvald.

Det pågår också ett arbete med att ta fram en bättre nationell uppföljning av antalet brottaktiva som även innehåller regionala och lokala siffror. En ny app håller på att tas fram som ska ge bra stöd till den som vill ha siffror.

– I den kan du se exakt hur det ser ut lokalt, hur många ärenden i ditt lokalpolisområde som rör brottsaktiva, säger Magnus Osvald.

Varför behövs ett förstärkt arbete just nu?

– Alla polisregioner har inte en fullt utbyggd ärendesamordningsfunktion på regional- och polisområdesnivå och det försvårar en bra samordning. Det förstärkta arbetet syftar till att få igång tänket kring ärendesamordning och att samma sak ska gälla över hela landet, säger Magnus Osvald och förklarar:

– För en fu-ledare blir ärendesamordning en extra uppgift som kan göra att man undviker att ta kontakt med andra som handlägger ärenden mot samma brottsaktiva. Men för den som är ärendesamordnare är det en huvuduppgift.

För en utredare kan ärendesamordning betyda merjobb, vad är din kommentar? 

– Ja, samordning kan försvåras för att ingen vill ta emot en stor hög med ärenden från någon annan eftersom alla utredningsenheter är hårt belastade, men med en effektiv ärendesamordning kommer vi så småningom kunna rensa undan och minska högarna, säger Magnus Osvald.

För att möta behovet av ny kunskap ska beredningsenheten ta fram en utbildning för applikationen ”Status ärendesamordning”  och Näso, nationell ärendesamordning, håller på att inventera vilka kunskaper inom till exempel metodfrågor och påföljdslära som behövs.

Höstens förstärkta arbete mot brottsaktiva kommer att utväderas under december, men Magnus Osvald har redan sett att arbetet gett resultat genom att fler inom polisen nu fokuserar på de brottsaktiva.

– Jag upplever att alla är på, säger han.

Han får medhåll av Asiye Andersson som sett en attitydförändring. Hon tror att fler ser ett gott syfte i att ärenden inte läggs på hög.

Hennes grupp som arbetar med frihetsberövade och den operativa utredargruppen som jobbar löpande mot de brottsaktiva i lokalpolisområdet har som rutin att söka samordning i regionen eller i landet så fort de har en häktad person.

– Vi gör alltid slagningar på den misstänkta. Ser vi att det till exempel finns tio öppna ärenden på samma person runt om i Stockholm, tar vi höjd för att de ärendena kan komma till oss, säger hon.

Redan från början gör Asiye Andersson en bedömning om hur många utredare och andra resurser som behövs för att hantera en misstänkts hela ärendehög. Hon menar att en enskild utredare måste se till helheten och vara bekväm med att ta emot ärenden även om han eller hon får mer att göra för stunden.

– När personen till slut lagförs försvinner högen och då har du kunnat slutföra tio ärenden i stället för ett. Vi måste tänka systerligt och broderligt, säger Asiye Andersson.