Unga stöttas i ny modell

En ensam ung pojke står i mörkret på en skolgård. Arrangerat foto.

Våga anmäla, våga vittna heter den nya anmälningsmodellen som Farsta i södra Stockholm är centrum för. Andra stadsdelar har redan visat intresse för modellen, som under vintern ska utvärderas ordentligt. Bild: Minna Ridderstolpe

Många brottsutsatta barn och ungdomar vågar inte fullfölja en anmälan. För att vända trenden prövas en helt ny modell med hävd sekretess. Polisen i Farsta i södra Stockholm ser redan resultat.

Tänk dig att Alex, 13, blivit rånad på sin jacka. Han har polisanmält, men när rånarens två bästa kompisar pressar Alex att dra tillbaka anmälan struntar han i att gå på förhör och ber föräldrarna säga till polisen att de ska lämna honom i fred. Han vill glömma och gå vidare.

– Det är frustrerande för ett polishjärta när målsägande inte längre vill medverka, trots gott bevisläge och god anledning att fortsätta utredningen. Samtidigt förstår vi rädslan för repressalier, säger Ferhat Kalkan, gruppchef för ungdomsgruppen i Farsta.

Han och kollegorna började se en ökning av utredningar om personrån mot unga som inte fullföljdes.

– Vilka signaler sänds när föräldrar ber polisen lägga ner en förundersökning? Jo, att det bara är att köra på för brottslingarna.
För att motivera målsägare att, för det första våga anmäla men också att fullfölja processen, krävs en kraftsamling av alla aktörer som finns i ungdomens närhet.

– Vi har redan ett mycket bra samarbete med socialtjänsten, men vi behövde något ytterligare. Svaret blev: Bryt sekretessen.
Det innebär att försöka få vårdnadshavare och målsägare att gå med på att häva sekretessen mellan olika myndigheter, så att berörda personer kan få ta del av vad som hänt. 

– Om skolan, fritids och fotbollstränaren får kännedom om brottet innebär det att fler kan ge ungdomen stöd, förklarar Ferhat Kalkan.

Oftast är gärningspersonen inte okänd för den drabbade, de kanske rent av spelar i samma lag eller går på samma skola.

– Fotbollstränaren kan följa den brottsutsatta hem för att den ska slippa konfronteras med de misstänkta, läraren kan hålla extra uppsikt i skolans lokaler. Det handlar om att ungdomen ska få lugn och ro. Under tiden jobbar vi vidare med utredningen.

Zara Gatu, fältassistent i Farsta, är en av dem som bidrar med stöttning.

– Vi finns i den brottsutsattas närområde, på skolrasten och kanske på vägen till skolan. Det handlar inte alls om att punktmarkera, vi anpassar oss till det ungdomen mår bäst av. Involvera mormor och morfar i hämtning och lämning till olika aktiviteter, är också exempel på stöttning, berättar Zara Gatu.

I våras användes sekretessmodellen för första gången, och det ledde till en fullföljd anmälan och en fällande dom.
– I det fallet fanns risk för påtryckningar på målsägaren, men det lyckades undvikas tack vare den här kraftsamlingen, säger Ferhat Kalkan.

Zara Gatu:

– Vi fyller ett tomrum som funnits länge. Ungdomar som blivit utsatta av brott från andra ungdomar har inte haft så tydligt stöd. Nu finns en modell för det.