Så planerades skolattentatet

Den nu 21-åriga mannen planerade ett dåd mot sin gamla gymnasieskola på 20-årsdagen av skolmassakern i Columbine i Colorado i USA. Av en slump upptäcktes planerna.

Den nu dömda mannen bodde i en liten övernattningslägenhet i en ombyggd kontorslokal i Sollentuna norr om Stockholm. En av de boende i huset ringde polisen efter att han hade hört när 21-åringen satt på sitt rum och pratade med en annan person om att ”spränga”.

– Polispatrull på plats hittade ett vapen som kunde vara skarpt. Patrullen kallade då på bombskyddet och grep den misstänkta, berättar Jacob van Rooij, förundersökningsledare.

Jakten på eventuella medgärningsmän startade direkt. Polisen skapade en regional särskild händelse för att få tillgång till mer personal och inledde ett samarbete med Säpo för att utreda om det kunde röra sig om ett planerat terrorattentat.

Mannen, som misstänktes för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, berättade för poliserna som förde honom till häktet, att han hade tänkt utföra ett attentat mot sin gamla skola Fredrika Bremergymnasiet i Haninge. Dådet skulle ske den 20 april 2019, 20 år efter skolattacken på Columbine High School i Colorado, USA.

– Han berättade att han skulle ta livet av sig när han var klar, antingen genom att skjuta sig eller via ”death by cop.” Han skulle springa mot polisen med ett vapen i handen och bli skjuten. Han sa flera gånger att det var synd att han blev tagen, eftersom han var så ”taggad” på att genomföra dådet, säger Jacob van Rooij.

Det var då utredningen startade om vad som kunde ha hänt om han hade lyckats.

– Det kändes viktigt att utreda detta så långt som möjligt för att försöka förstå gärningsmannen. Det var också en chans för oss att lära oss hur vi kan upptäcka och förstå de här ensamagerande våldsverkarna. Det är ovanligt att få möjlighet att höra dem eftersom när de lyckas är de själva också döda, säger Jacob van Rooij. Han är övertygad om att det var den genomarbetade bevisningen som gjorde att gärningsmannen inte kunde backa från sitt erkännande i rätten.

I gärningsmannens rum hittade polisen bland annat en kamouflagefärgad jacka med Tysklands flagga på, gasolflaskor och ammunition till ett luftvapen, en kniv, en berlock med ett hakkors, en t-shirt med texten ”shoot up your local school” och en kartong med bland annat tre svarta buffar. De hittade även en hemmagjord bomb av samma sort som Akilov använde vid terrorattentatet på Drottninggatan. På rummet fanns gasolflaskor, fyrverkeripjäser och andra explosiva ämnen.

När polisen tömde hans dator såg de att han hade gjort sökningar på hur man kan tillverka bomber och på Columbine.

– Vi hittade inte några medgärningsmän och kopplingarna till högerextrema kretsar är svaga. Säpo som följde hela utredningen ansåg inte att det var fråga om terrorbrott eller någon form av våldsbejakande extremism, säger Jacob van Rooij.

Däremot visar utredningen att mannen har en bakgrund med psykisk ohälsa och att han nyligen blivit lämnad av sin flickvän.

Mannen hade tidigare varit elev på Fredrika Bremergymnasiet som i huvudsak består av två delar: den norra och den södra delen som binds ihop av en gångbro. I två anteckningsböcker beskriver han platserna och hur han skulle gå tillväga.

Konsekvenserna om han hade lyckats hade blivit katastrofala.

Polisutredningen gick ut på att visa och åskådliggöra förloppen och effekterna av gärningspersonens planer.

Bland annat gjorde nationellt forensiskt centrum, NFC, replikor och genomförde provsprängningar av alla de bomber och anordningar som polisen fann i hans rum och som han beskriver i förhör och i sina anteckningsböcker.

NFC konstaterade att de gärningar 21-åringen hade tänkt att genomföra, hade var och en för sig kunnat orsaka bränn- och explosionsskador på personer i skolan. Explosioner och knallar kunde dessutom ha skapat panik och gjort att många personer skulle ha flytt och då kunnat ha skadat sig.

Bränder i biblioteket och bildsalen skulle dessutom ha gjort det farligt att vistas i stora delar av skolan. Bränderna var för sig hade kunnat orsaka brand-och rökspridning och gett stora skador på byggnad och inventarier.
För att åskådliggöra detta i rätten skapade utredarna en film. Där kunde man följa gärningsmannens väg genom skolan. Bilder från beslag och filmer från provsprängningarna ingick i filmen för att tydligt visa vad planen var och vad konsekvenserna hade blivit.

Domen mot 21-åringen kom i februari 2020. Han dömdes för förberedelse till grov mordbrand till två år och fem månaders fängelse.