Stölden av regalierna
Polisen tror att de åker på en fickstöld. I själva verket har två män just stulit de unika regalierna i Strängnäs domkyrka. Nu börjar den intensiva jakten på de oersättliga föremålen.
Det är 27 grader varmt i skuggan och bara en och annan fläktande vindpust klockan halv tolv på förmiddagen den 31 juli 2018. Två unga män smyger in i den svala sakristian i Strängnäs domkyrka. Med en slägga slår de sönder glaset till montern som innehåller drottning Kristina den äldres och kung Karl IX:s begravningsregalier. I en svart bag lägger de snabbt ner två guldkronor och ett riksäpple till ett värde av 65 miljoner kronor.
Nu börjar en nästan ett år lång utredning. Målsättningen är klar: De oersättliga regalierna ska tillbaka.
– Vi satt och åt lunch när brottet begicks och hörde på polisradion att det var en stöld i domkyrkan och att kollegorna behövde hjälp, så vi kastade oss in i bilen och åkte dit, berättar Per-Magnus Olsson och Pär Carell, inspektörer och utredare i lokalpolisområde Eskilstuna.
– Vi trodde först att det var en fickstöld eller något, men när vi kom till platsen förstod vi att det var på en helt annan nivå…
Per-Magnus och Pär kommer beväpnade rakt in i en pågående mässa i kyrkan. Brottsplatsen har spärrats av och poliserna som var först på plats går runt och pratar i sina komradios.
– Det var surrealistiskt. Det kändes konstigt att se kyrkan som en brottsplats, säger Per-Magnus Olsson.
Per-Magnus och Pär lämnar kyrkan ganska snabbt för att samla in vittnesuppgifter och undersöka området längs med Mälarens fjärd. Kyrkoherden vittnar om att han sett två killar springa mot benhuset och hoppa på två cyklar. Andra vittnen berättar att de sett två personer cykla ner mot stranden och hoppa i en båt, med en väska. Per-Magnus och Pär letar i närområdet samtidigt som kustbevakningen sätter in flygplan.
Kriminaltekniker säkrar under tiden blodspår på golvet och på montern i sakristian där regalierna förvarades och fynden körs direkt i bil till nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping för provtagning. Redan dagen därpå finns färdiga resultat som visar att blodet tillhör en då 21-årig gärningsman.
På polisstationen i Strängnäs finns det bara tre personer som utreder brott: Pär, Per-Magnus och förundersökningsledaren Jeanette Björk. All annan utredningsverksamhet tvärstannar i och med det här fallet. Jeanette pratar i telefon oavbrutet. En internationell efterlysning av regalierna går ut och det är ett högt tryck på utredningen för att de unika kungaföremålen ska hittas.
– Hela Strängnäs var engagerat i utredningen – det upplevdes som en våldtäkt mot Strängnäs stad och kommun. Man tyckte det var förskräckligt att det gjorts en stöld i kyrkan, säger Per-Magnus Olsson.
Efter två veckor tar Noa över utredningen och den leds av riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, Rio. Utredningsgruppen består av två åklagare, två spaningsledare, delar från kulturarvs- och artskyddsgruppen, Noa span, operativa analysgruppen på Noa, tekniker, lokalpolisområde Norrtälje och många fler.
Pär och Per-Magnus fortsätter utredningsarbetet i Strängnäs och länken mellan dem och Noa är spaningsledaren Lukas Sterner, inspektör på kulturarvs- och artskyddsgruppen på Noa:s utredningssektion. Lukas kommunicerar allt som behöver göras från Strängnäshållet utifrån hur det går i utredningen och vad Noa behöver hjälp med lokalt i området.
– Det var ett kul ärende, det hände mycket hela tiden. Vi fick använda hela verktygslådan och vände upp och ner på varje sten. Vi fick de resurser vi ville ha och fick igenom de flesta framställningar vi gjorde till rätten. Det var ett superprioriterat ärende, säger Lukas Sterner.
Det blir en hektisk och mycket varm sommar. Pär och Per-Magnus åker runt och samlar in uppgifter i området kring Strängnäs och Enköping och håller förhör. De går bland annat igenom hela medlemsregistret i Enköpings båtklubb, för att hitta vittnen som kan ha sett den stulna båten till sjöss.
– Det blev alltid uppståndelse där vi rörde oss, för alla som såg oss förstod att vi höll på med domkyrkeärendet. Det skrevs i lokalpressen hela tiden, säger Pär Carell.
I jakten på gärningsmännen använder Noa hemliga tvångsmedel såsom telefonavlyssning, masttömningar och analysering av samtalshistorik. Det görs också många insatser med kriminaltekniker för att säkra spår. Noa vet att gärningsmannen ingår i ett kriminellt nätverk i Åkersberga, som i flera år har varit känt av polisen. Från mitten av augusti har Noa spaning på gruppen och dess ledare och de får även information från andra källor som bekräftar att de är rätt ute.
Gruppen har under flera år använt Åkersberga med omnejd som sin egen bakgård och tagit allt vad de vill ha och behöver, alltifrån bilar till trädgårdstujor. De beskrivs som schyssta killar, som gillar att hänga på Stureplan och sätta sprätt på pengar. Lite åt ”stekartyphållet”. Killarna kommer från ganska bra familjeförhållanden, men har inget konsekvenstänk.
– Vi fick i princip inga ledtrådar alls om regalierna under hösten. Däremot upptäckte vi ny stöldrelaterad brottslighet hela tiden, som vi rapporterade, och som blev lyckosamt i andra utredningar, berättar Lukas Sterner.
Gängmedlemmar grips, anhålls och häktas för olika brott, och varje gång de häktas måste polisen avbryta spaningsarbetet för att sedan börjas om på nytt.
Under utredningens gång kommer det information som tyder på att gruppen har försökt att sälja stöldgodset. De verkar också kolla upp ifall de kan smälta ner godset, för under en spaning ser polisen dem besöka någon form av metallförädlingsföretag.
Den 12 september händer något oväntat. Den misstänkta och eftersökta gärningsmannen, som nu fyllt 22 år, lämnar självmant över sig till polisen eftersom det inte är någon idé att försöka hålla sig undan längre, och han kan gripas och häktas.
Parallellt med spaningen fortsätter utredningen och 22-åringen förhörs, men det framkommer inte något som hjälper utredningen framåt. Han har ingen bra förklaring till varför hans blod hittades på brottsplatsen. 22-åringen upplevs som en sympatisk ung man med stort hjärta men med stora brister i gränsdragning och omvärldsförståelse.
Regalierna är fortfarande borta, vilket gör att det hänger ett förmodat stort skadeståndsanspråk över 22-åringens axlar. Regalierna var värderade till cirka 65 miljoner kronor.
– Summan var lite avskräckande för honom, och vi ville att ryktet om den skulle sprida sig till hans vänner, som vi förmodade höll på stöldgodset, förklarar Lukas Sterner.
Under höstens spaningar görs även kopplingar till en kille som tidigare varit en av de två misstänkta för stölden av Silverbibeln, från Uppsala universitetsbibliotek, 1995. Det seklets kulturarvsbrott. Noa får information om att kompisar i den killens närhet eventuellt håller på godset och att han själv hyr ett förråd i samma byggnad som Statens museer. Men husrannsakan i förrådet ger ingenting.
Rättegången mot den häktade 22-åringen inleds i Eskilstuna tingsrätt den 30 januari 2019. Den 5 februari, inför den sista rättegångsdagen, kommer plötsligt beskedet om att regalierna sannolikt har hittats – i ett sopkärl på en parkeringsplats. På sopkärlet står det ”bomb”. Säkerligen för att väcka uppmärksamhet. Det stora skadeståndsanspråket, svårigheten att göra sig av med regalierna och polisens ständiga uppsikt över nätverket är antagligen förklaringen till att gruppen lämnar ifrån sig regalierna. Rättegången avbryts och nästa dag börjar NFC undersöka regalierna.
Två dagar senare är provsvaren klara och förutom 22-åringens blod på kronan finns även blod på flera av föremålen från en 26-årig man, som anhålls i sin frånvaro och grips samma kväll.
26-åringens fingeravtryck hade redan hittats i 22-åringens bil, som togs i beslag vid husrannsakan dagen efter stölden. Men 26-åringen stämde inte in på de vittnesuppgifter som fanns då om gärningsmännen, och eftersom 26-åringen var god vän med 22-åringen ansågs hans fingeravtryck ha klent värde. Bilen hade varit borta i två dagar, dagen innan brottet och på själva tillgreppsdagen.
Polisen hittade även en sopsäcksrulle i bilen, som senare kunde matchas ihop med en sopsäck som hittats med en slägga i ett buskage utanför kyrkan.
Efter dna-träffen på 26-åringen analyseras alla hans konton och en märklig swishbetalning på 1 000 kronor till en privatperson hittas. Betalningen gjordes samma dag som stölden. I meddelandetexten står det ”tack”.
Swishbetalningen blir en stor öppning i fallet. Numret går till en läkare på Södersjukhuset. Han berättar att han i somras hjälpte ett par killar som hade fått motorhaveri utanför hans lantställe på en ö utanför Strängnäs.
Beskrivningen av killarna stämmer helt in på 22-åringen och 26-åringen. När läkaren såg hur killarna låg stilla med båten gav han sig ut i sin egen båt för att hjälpa till. Killarna frågade ifall han kunde hjälpa dem att ta sig till Klubbholmen, som ligger strax söder om Enköping. Läkaren började bogsera killarna, men hade för lite bensin och ropade då på hjälp till en fiskare ute på fjärden, som tog över bogseringen. Både läkaren och fiskaren hade lagt märke till att killarna hade med sig en svart bag.
Det är vinter, och is ligger över stora delar av Mälaren.
– Vi fick åka ut med svävare på Mälaren för att leta efter det fritidshus dit vi trodde att de hade flytt efter kuppen. Vi träffade fiskaren som hjälpte till med bogseringen och han visade oss var han hade släppt av killarna med den trasiga båten, säger Pär Carell.
Fritidshuset, där killarna hade släppts av, låg bara ett par kilometer från marinan Klubbholmen. Det var vid marinan som den misstänkta flyktbåten hittades några dagar efter stölden. Fritidshuset hyrdes under sommaren 2018 av en kusin till 26-åringen och några av hans kompisar och Pär och Per-Magnus inleder förhör med alla killarna.
Efter ett två timmar långt förhör med kusinen berättar han till slut att 26-åringen hade hört av sig till honom via sms och sagt att de hade fått motorhaveri och frågat ifall de kunde komma in till hans brygga. Kusinen bekräftar att 22-åringen och 26-åringen sedan kom i land till fritidshuset med en båt, som han tror var stulen.
– Då kunde vi ringa åklagaren och berätta om genombrottet. Det här gjorde att vi stärkte misstanken mot 26-åringen, säger Per-Magnus Olsson.
Nu är indicierna tillräckliga för att visa att det inte kan ha gått till på annat sätt: dna på regalierna, läkaren och fiskaren som vittnen och kusinens bekräftelse att det var 26-åringen som tillsammans med 22-åringen kom till fritidshuset med en förmodat stulen båt.
I februari 2019 döms 22-åringen till fyra och ett halvt års fängelse för grov stöld och försök till grov stöld. Den 27 maj inleds rättegången mot 26-åringen i Attunda tingsrätt och även han döms till fyra och ett halvt års fängelse för grov stöld, men får straffrabatt till tre år på grund av att han nyligen dömts för andra brott. Domen överklagas i juli 2019, men hovrätten utdömer samma straff.
– Målsättningen har ju hela tiden varit att få tillbaka regalierna. Det har varit sekundärt att utdöma straff till någon. Nu lyckades vi med båda delarna, så det var ju jättekul, säger Lukas Sterner och fortsätter:
– Det har varit ett unikt och väldigt spännande fall – en verklig kriminalhistoria. Små indicier som har gjort att det trillat över för att kunna ta utredningen vidare.
– Det var kul att vi fick ett bra resultat; att vi fick en fällande dom på båda. Åklagarna gjorde ett bra jobb, säger Per-Magnus Olsson.
– Det är en utredning som man aldrig kommer att glömma, säger Pär Carell.
Under utredningen kom det även fram information som hade med andra brott att göra, vilket ledde till att flera medlemmar ur det kriminella nätverket kunde häktas och åtalas och majoriteten avtjänar nu fängelsestraff. Gruppledaren och ytterligare en gruppmedlem avtjänar straff i Danmark för rån.
– Polisen har länge jobbat för att försöka lagföra den här grupperingen men har bara fått dem på massa småbrott hela tiden. Gruppen har aldrig fått sitta av någon egentlig tid, trots att de varit otroligt brottsfrekventa. De fem huvudpersonerna i nätverket och två ytterligare medlemmar har nu fått relativt långa fängelsestraff och nätverket har därför kunnat splittras, säger Lukas Sterner.
Regalierna har precis restaurerats färdigt och finns nu på plats i sin nya säkra glasmonter i Strängnäs domkyrka. De kommer fortfarande ha små spår av att ha blivit tilltygade under stölden, men samtidigt bär de på en kriminalhistoria som kanske till och med ökar värdet på dem.
– Domkyrkan har också fått sig ett uppsving. De har ju en spännande historia att berätta nu, som gör att folk söker sig dit, säger Lukas Sterner.
Om regalierna
Regalierna som stals från Strängnäs domkyrka bestod av två guldkronor och ett riksäpple. De var begravningsregalier som tillverkades inför kung Karl IX:s och drottning Kristina den äldres begravningar i början av 1600-talet och är värderade till cirka 65 miljoner kronor. Regalierna är nu färdigrestaurerade och finns åter på plats i domkyrkan. Den nya montern håller högsta säkerhetsklass.