På plats över tid

Poliser framför moskén +1
  • Poliser framför moskén
    Johan och Johanna framför den sunnimuslimska moskén som brann ned 2017. Bild: Minna Ridderstolpe
  • Polis pratar med centrumvärd
    Centrumvärdarna i Vivalla har ett brett uppdrag för att motverka skadegörelse och stötta ungdomar. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild /2

Från Vivalla i Örebro reste ett 30-tal personer för att ansluta sig till IS. Varför och vad händer när de kommer tillbaka? Möt poliserna som jobbar lokalt för att stoppa fortsatt radikalisering.

– Hej, Johan Erntell heter jag och jobbar som områdespolis här i Vivalla. Jag skulle gärna vilja ha kontakt med dig. Kan vi boka in en träff?

Så har områdespolisen Johan i Vivalla inlett många samtal med olika nyckel-
personer. Han är bland annat polisens kontaktperson för den sunnimuslimska församlingen i området, klasspolis för två sjätteklasser och jobbar nära både kommunens bostadsbolag och socialtjänst.

– Att vi områdespoliser finns här och skapar relationer med personer i Vivalla är otroligt viktigt. Polisen är inte bara en myndighet som plockar in kriminella utan vi är en stor samhällspartner som också ska vara med i det brottsförebyggande arbetet, säger Johan Erntell.

Områden som är särskilt utsatta är överrepresenterade när det gäller personer som har rest för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Dessa områden och andra socioekonomiskt utsatta områden är en grogrund för extremism och ungdomar här är mer benägna än andra att söka sig till extremistiska ideoloier det är inte något nytt.

Forskning visar att ungdomar som lever i förortskulturer där kriminalitet och diskriminering är vardag kan uppleva att organisationer som IS erbjuder ett bättre och mer meningsfullt liv, eller annars en meningsfull död. För många är det upproret mot samhället och våldet i sig som lockar. Romantiserandet och av våld, död och avståndstagande från den egna kulturen eller samhället är något som IS har gemensamt med många former av radikala eller extrema rörelser, från fotbollsfirmor till vit makt-miljö.

Johan Erntells uppfattning är att det är tillsammans med andra samhällsaktörer polisen kan nå de största framgångarna i arbetet mot radikalisering. Om polisen inte är med i det förebyggande arbetet hamnar de på efterkälken och polisens andra uppgifter blir svårare att utföra.

– Ju mer man träffas och lär känna varandra desto mer utbyte har man. Den lokala närvaron och att vi finns på plats över tid gör att vi får förtroende från allmänheten och då kan de berätta saker för oss, säger Johan Erntell.

För att upptäcka om någon är på väg in i radikalisering måste poliserna känna igen människor och träffa på dem i olika miljöer. Då kan de se om det sker en förändring i deras beteende. Det kan till exempel vara att någon ändrar utseende eller klädsel.

– Då måste man veta hur personen brukar gå klädd, så att det inte bara handlar om att han är på väg till fredagsbönen eller firar en högtid och därför bär traditionella kläder just den dagen, säger Johan Erntell.

Samma sak om någon börjar visa mer extrema åsikter, drar sig undan från skolan eller fritidsaktiviteter, ändrar umgängeskrets eller visar intolerans mot andras åsikter.

Arbetet mot radikalisering är inte en isolerad fråga för områdespolisen, det är något de alltid har med sig, till exempel när de gör en husrannsakan eller stoppar bilar i en trafikkontroll. Människor som är intressanta ur ett radikaliseringsperspektiv träffar Johan Erntell på i många olika sammanhang, när de är och köper mjölk, lämnar barn på skolan eller när de begår kriminella handlingar.

– Vi har bra koll på vilka som är ute i mossen och tassar eftersom vi träffar på dem och pratar om allt möjligt, säger Johan Erntell.

Han kan till exempel prata om sharialagar med en person som tar det på ett bra sätt. Men nästa gång de pratar om samma sak kan Johan märka att personen tar det på ett annat sätt. Då blir han vaksam.

Att vara insatt i ämnen som sharialagar är ett intresse Johan har. Kunskapen har han delvis med sig från när han arbetade i Afghanistan och i stort sett levde bland afghaner.

– Det är viktigt att man som områdespolis är intresserad och påläst så att man kan prata med människor i olika miljöer. Det är avgörande för att vi ska få information till polisen, säger Johan Erntell.

Om han misstänker att någon är på gång att radikaliseras pratar han med Säkerhetspolisen.

– Det behöver inte vara någon stor grej. Men min lilla del kan vara jätteviktig för polisens underrättelsetjänst eller Säkerhetspolisen som har helhetsbilden, säger Johan Erntell.

I Vivalla har områdespolisen ett gott samarbete med Säpo som delar information om brottsaktiva personer i såväl vit maktmiljön, den autonoma miljön som den våldsbejakande islamistiska miljön. Det kan röra sig om brott som terrorism eller bidragsbrott, bedrägerier eller stölder. Utifrån den informationen kan polisen agera mot individerna och begränsa extremistmiljöernas tillväxt och hotet från dem.

Så länge en person inte begår brott eller försöker begå brott är polisens verktygslåda begränsad men beroende på situationen kan polisen samverka med till exempel skola eller socialtjänst.

– Vi kan se vad det finns för orsak till radikaliseringen. Är man väldigt religiös eller vill man mest resa för att man vill komma bort? Vi kan stötta och föra samtal om vilka konsekvenserna kan bli av att personen reser eller är på väg åt ”det här hållet,” säger Johan Erntell.

Är personen under 18 år kan polisen kontakta föräldrarna eller göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Det händer också att polisen blir kontaktad av skolan för att de har upptäckt tecken på radikalisering. Det kan vara en elev som visar extrema åsikter, framför konspirationsteorier eller har ett väldigt konfrontativt synsätt under en diskussion på en historielektion. Johan Erntell uppfattar att lärare, framför allt på gymnasiet, är bra på att uppmärkamma de här frågorna. Han tycker att skolan har en otroligt viktig roll.

Efter att IS-territoriet, det så kallade kalifatet, föll 2019, återvände flera av de personer som tidigare rest för att kriga med IS. I Örebro, liksom på andra ställen i Sverige, fanns en stor oro för vad som skulle hända.

– Det var mycket rubriker i media under 2019 och det fanns en oro inom kommunen, säger Johanna Johansson, kommunpolis i lokalpolisområde Örebro.

Hon kände dock att polisen hade koll och menar att det ändå är ett fåtal individer det handlar om. Hon vill gärna ge en mer nyanserad bild av vilka de här återvändarna är.

– Vi har koll på vilka individer det handlar om och det är inte så att de springer runt med bombbälten på sig, säger Johanna Johansson.

Polisen har pratat med alla som har återvänt hittills.

– En del är kriminella, en del har jobb och är inte kriminella och dem träffar vi på i andra sammanhang, säger hon.

Säkerhetspolisen bedömer att vissa återvändare kan ha en större övertygelse om att våldsbrott är nödvändigt för att förändra samhället i den riktning de vill. De kan också ha ett slags status som gör att de kan påverka och rekrytera andra och på så sätt öka tillväxten i extremistmiljöerna.
När återvändarfrågan var som hetast hade polisen och kommunen större möten tillsammans för att ta fram rutiner och riktlinjer för olika scenarion, om det till exempel skulle komma en ensam vuxen, en familj eller en ensam vuxen med barn. På så sätt visste alla vad som var Säpos uppgift, respektive kommunens och polisens.

– Vi hittade en struktur för vem som skulle göra vad. Det skapade ett lugn inom kommunen och alla kunde känna sig trygga med att alla gjorde sitt, säger Johanna Johansson.

Enligt Johanna Johansson har polisen bra koll på hur många som har rest, hur många som har kommit hem och hur många som kan antas vara döda.

– Vi vet att det inte kommer någon jättemängd. Skulle det komma många från andra städer till Örebro så får vi reda på det, säger hon.

Det är Säkerhetspolisen som gör en individuell bedömning av alla kända återvändare och informerar polisen.

Under 2019 sågs en utveckling inom den våldsbejakande högerextremismen som innebär en ökad risk för att individer kan inspireras att begå attentat eller grova våldsbrott.

Terrordåd med högerextremistiska förtecken inträffade i bland annat Nya Zeeland, USA, Norge och Tyskland.

Den våldsbejakande högerextrema ideologin får allt större spridning och attraherar fler, skriver Säpo i sin årsbok för 2019. Samtidigt har våldsbejakande islamistiskt motiverade terrorattentat minskat från en tidigare hög nivå.

Sedan tidigare finns här Center mot våldsbejakande extremism Örebro, där polisen, socialtjänsten och andra delar av kommunen träffas regelbundet.
Frågan om våldsbejakande extremism är inte ny här. Vilket fokus den haft har varierat genom åren, från den högerextrema sidan till den autonoma.
Centrum för våldsbejakande extremism träffas ungefär en gång i månaden och pratar om olika företeelser i Örebro och
i omvärlden.

– Om det börjar röra på sig i någon gruppering så lyfter vi det med varandra så att vi kan vara med direkt om det händer något, säger Johanna Johansson.

Johanna Johanssons jobb som kommunpolis är långsiktigt och handlar om strategisk samverkan inom en rad områden, inte bara våldsbejakande extremism. Hon sitter med i Interkulturella rådet, där alla trossamfund ingår.
Partnerskapet Örebro är en särskild satsning från kommunen på vissa bostadsområden där polisen också är med. Vivalla är ett sådant prioriterat område.

Johanna Johansson och Johan Erntell i Vivalla jobbar nära tillsammans.

– Är det någon person eller miljö som vi behöver kontrollera så är det Johan och områdespoliserna som gör jobbet. Jag kan skriva hur många dokument jag vill men det är du som är viktig, säger hon till Johan Erntell.

De är också överens om att våld i det egna hemmet och ett hårt klimat bland framför allt ungdomar är en av de stora utmaningarna i Vivalla.

– Våld är en stor och central del för många som växer upp här. Det är både fysiskt våld men även ett hårt språk. Det kan vara mamma och pappa som är grunden till det men det kan också vara syskon. Så är det tyvärr, säger Johan Erntell.

Våld i hemmet är svårt att jobba med eftersom det inte alltid kommer till polisens kännedom.

– Våldet sätter kulturen i området. Är våld närvarande när man växer upp blir det närmare att ta till våld när det gäller ens egna tankar och idéer, säger Johan.

– Det är en jätteutmaning för hela samhället och verkligen något som lyfts i våra olika samarbetsforum, säger Johanna.

Johan Erntell är klasspolis åt två sjätteklasser i Vivalla. Det är ett viktigt arbete för att motverka våld och förhärligande av kriminalitet. I årskurs sex pratar han med eleverna om förebilder.

– Många från de här bostadsområdena ser redan från unga år att de inte har någon framtid. Vi försöker lyfta upp att det finns folk från Vivalla som har lyckats och att det finns möjligheter för alla att göra det, säger han.
Han vill själv vara en god förebild för de unga och visa en annan bild av polisen än den skolungdomarna kanske får höra om av föräldrar och syskon.

Johanna Olsson arbetar regionalt i Bergslagen med Redex, ett samarbete mellan polisen och Säkerhetspolisen sedan 2019, för att reducera våldsbejakande extremism. Redex finns både nationellt och regionalt för att de båda myndigheterna ska kunna arbeta närmare varandra med både underrättelser och åtgärder.

– I Redex jobbar vi med kartläggning utifrån underrättelser. Vi håller koll på vad som sker i de extremistiska miljöerna, om det händer något som skiljer sig ifrån det vanliga. Jag ska kunna identifiera om det finns åtgärder vi kan göra för att till exempel förhindra ett dåd, säger Johanna Olsson, åtgärdskomponent.

Hon har uppgifter om individer som är intressanta att jobba mot ur ett extremismperspektiv. Hon sprider informationen inom polisen, till dem som jobbar med utredningar och till ingripandeverksamheten. Hennes fokus är att hitta åtgärder och se till att de blir åtgärdade.
– Jag kan visa åt vilket håll lokalpolisområdena ska rikta sin uppmärksamhet, säger hon.
Johanna Olsson tar fram förslag på åtgärder som hon förmedlar till lokalpolisområdena i region Bergslagen. Det kan vara allt från mindre åtgärder som att hon vill ha in mer information om en individ eller att utredningar behöver samordnas. En del av förslagen hamnar hos Johan Erntell eller Johanna Johansson i lokalpolisområde Örebro.

Till toppen