Sök på polisen.se

Viktiga lärdomar efter mordet på Tova

Polisens tillsyn visar på brister. Brott i nära relationer måste tas på lika stort allvar som andra grova brott.

En vårnatt i maj 2017 står en ung man lutad över en skottkärra på sin gårdsplan ett par kilometer utanför Hudiksvall. Med ståltråd och silvertejp surrar han fast sin döda flickvän under en fälg innan han rullar ut skottkärran ett tiotal meter ut i vattnet.

Tova var 19 år och hade bara några veckor kvar till studenten. I sin dagbok hade hon lovat sig själv att lämna honom efter sommaren.

Mordet på Tova fick stor uppmärksamhet i media. Ett dygn efter att hon anmäldes försvunnen hittades hennes kropp i en sjö. Den före detta pojkvännen dömdes, mot sitt nekande, till livstids fängelse.

Två månader innan mordet på Tova hade en familjemedlem anmält att hon blev systematiskt misshandlad av sin pojkvän. Nu har polisen gjort en granskning av fallet.

Tillsynsrapporten pekar på ett antal misstag, bland annat att polisen missbedömt behovet av skydd men också att de tagit flera beslut som ledde till onödigt långa handläggningstider.

Mattias Fredlund jobbar på grova brott i region Mitt. Han var involverad i utredningen av misshandeln och är även bekant med Tovas familj. Förhoppningen var att kunna övertala Tova att medverka, men så skedde terrordådet på Drottninggatan och Mattias placerades tillfälligt i Stockholm. När han kom hem igen hade Tova blivit mördad bara fem dagar tidigare. Nu hoppas han att andra ska kunna dra lärdomar av rapporten.

– Det här var ju ett fall i mängden. Det är bra att det granskas så att vi får lära oss. Men det är dyra läropengar, säger Mattias Fredlund.

Han berättar om ett pågående ärende där en kvinna som blivit misshandlad av sin partner håller sig undan från polisen. Men bevisvärdet är starkt och åklagaren har just beslutat om tvångsmedel mot målsäganden – kvinnan ska hämtas in med hjälp av socialtjänsten.

– Jag tror att åklagarna också har lärt av tillsynsrapporten och andra liknande fall i Sverige. Eftersom utredningen ofta fallit på att kvinnan inte vill medverka hoppas jag att fler åklagare vågar pröva att vara så här offensiva och dra ärendena så långt det bara går ändå, säger Mattias Fredlund.

2018, året efter mordet på Tova, dödades 22 kvinnor i kvinnor i Sverige av sin partner. Men våld i nära relation börjar sällan med mord utan med hot, misshandel, kränkningar, trakasserier och sexualbrott. En rapport från Brå 2018 visar att så många som var fjärde tjej mellan 16 och 24 år redan har utsatts i någon form. Gärningsmannen är nästan alltid en man i samma ålder.

Sedan förra året finns ett nytt nationellt metodstöd för brott i nära relation. Det är en del av det bredare stödet ”Ett utvecklat bästa arbetssätt” och vänder sig till personal i alla nivåer av utredningskedjan. Där finns checklistor, bland annat för den som är först på brottsplatsen. Stödet ska hjälpa polisen att jobba mer effektivt och höja kvaliteten i säkringen av bevis.

Varg Gyllander är samordnare och en del av operationsledningen i Initiativ Gryning, som är region Stockholms satsning på särskilt utsatta brottsoffer.
Han menar att polisen skulle vinna stort på att jobba enligt metodstödet, men att något händer inom oss när brotten begås inom hemmets fyra väggar.

– Av någon anledning börjar patruller ibland bevisvärdera och göra antaganden som inte skulle gjorts vid grovt våld ute på gatan. Vi måste jobba med att förflytta normer. Det är ett långsiktigt arbete som kommer att ta tid, säger Varg Gyllander.

Nu pågår en utbildningsinsats om metodstödet i regionen. Varg Gyllander berättar att de också har startat ett projekt för att agera annorlunda när det kommer in ett larm.

– Till exempel handlar det om att oftare skicka mer än en patrull och att oftare skicka tekniker. Vi måste ge de här brotten samma status som andra grova brott, så att fler vågar anmäla och vi kan rädda liv.