De är kända i området

Polis pratar med en tjej utanför en skol +2
  • Polis pratar med en tjej utanför en skol
    Utanför en skola pratar polisen Katarina med en tjej som är nyfiken på polisyrket. Bild: Minna Ridderstolpe
  • Tre poliser på väg in i en skola
    De tre områdespoliserna på väg in i skolan för att prata med rektorn efter en incident på skolan. Bild: Minna Ridderstolpe
  • Två poliser skrtattar
    Jörgen och Tina besöker stadsdelens fältverksamhet. Områdespoliserna är en viktig länk mellan lokalsamhället och övriga polisen. Bild: Minna Ridderstolpe
Bild /3

Fattigdom, hederskultur, gängkonflikter och polishat. I Rinkeby arbetar områdespoliserna i uppförsbacke för att stoppa det grova våldet, men de ser framsteg.

Nyfikna huvuden sticker fram i korridoren på högstadieskolan i Kista.
– Inget har hänt, de är bara på besök! säger rektorn som tagit emot tre av Rinkebys områdespoliser som kommit för att hälsa på.

Hon får upprepa sig några gånger när fler undrande elever droppar in från en friluftsdag. Samtidigt uppmanar hon en kille att skynda sig till lektionen och en annan att hänga in jackan i skåpet.

En av poliserna, Jörgen Larsson, har varit områdespolis i lokalpolisområde Rinkeby i snart tre år. Hans två kollegor, Tina Fagerström och Katarina Iveslätt, besöker skolan för första gången sedan de började i lokalpolisområdet i höstas.

Att åka till skolor är en viktig del av deras uppdrag: Att bygga relationer och ha bra kännedom om området.

– På högstadiet finns killar som redan varit inblandade i dödliga konflikter, så att förebygga är sent. Men det är ett tillfälle att nå dem och göra vad vi kan för att bryta normer och värderingar. Sedan är kontakten med skol- och fritidspersonal viktig, de träffar ungdomarna varje dag, håller oss uppdaterade och har stor chans att påverka personerna, säger Jörgen Larsson.

Områdespoliser i sin nuvarande form skapades vid polisens omorganisation för fem år sedan. De är ett av polisens verktyg i det långsiktiga arbetet mot det grova våldet. Genom att jobba lokalt och brottsförebyggande ska de minska nyrekryteringen till kriminella nätverk och brottsligheten bland unga.
När polisen växer de närmaste åren ska antalet områdespoliser öka i hela landet. Det är en del i polisens mål om stark lokal närvaro.

I Stockholm är målsättningen att gå från dagens ungefär 100 till minst 300 inom fyra år.

Grunden för områdespoliserna i Rinkeby är att åka ut och jobba trygghetsskapande i uniform och synas i området, på allt från centrumanläggningar till fritidsgårdar. De jobbar gränssättande och ingriper när de ser brottslighet. De jobbar också relationsskapande och brottsförebyggande på olika sätt. Fokus är arbetet mot unga. Utöver skola och fritidsgårdar samarbetar de med fältassistenter, håller orossamtal med föräldrar och skriver orosanmälningar till socialtjänsten. De har kontakt med fastighetsägare, butiksinnehavare och föreningar.

– Vi ska vara kända i området och känna till området, säger Jörgen Larsson.

Anledningen till dagens besök på högstadiet är att prata med rektorn om en elev efter en incident. De sätter sig i ett enskilt rum för att diskutera och kommer fram till att både polis och skola ska skriva orosanmälningar för att eleven ska få snabb hjälp.

– Sådana här besök ger bra möjligheter att samverka. Vi håller kontinuerlig kontakt och får information vi inte skulle få annars, säger Jörgen Larsson.

Lokalpolisområde Rinkeby täcker de båda stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. En geografiskt liten yta med tre särskilt utsatta områden, två utsatta områden och ett riskområde.

Här brottas polisen med social utsatthet, hederskultur, språkbarriärer och gängkonflikter.

– Vi jobbar i uppförsbacke, men eftersom läget är så pass ansträngt ser vi ganska tydlig skillnad efter små insatser, säger Jörgen Larsson.
Många av de unga killar polisen träffar i området är negativt inställda till polisen. För några år sedan var polishatet mer utbrett och det var vanligare med stenkastning mot blåljuspersonal. Idag har situationen blivit betydligt bättre. Hos den skötsamma majoriteten invånare, som lever med kriminaliteten runt knuten, är polisen kanske mer populär än i lugnare områden. Poliser som jobbat på andra ställen vittnar om att de sällan mött så mycket uppskattning.

Områdespolisernas nästa stopp är lokalen där fältgruppen i stadsdelen Rinkeby-Kista håller till. Jörgen Larsson slår sig ner vid deras stora runda bord och går tillsammans med en av fältassistenterna igenom vilka personer de ska hålla särskild koll på. Vem har personerna hängt med senaste tiden? Sedan diskuterar de vilka fritidsgårdar polisen ska besöka, var det har varit oroligt.

Polisen kan inte stoppa det grova våldet på egen hand, andra aktörer i samhället måste göra sitt – det är budskapet från polisen i debatten om skjutningar och sprängningar. Jörgen Larsson håller med om att polisen inte ska göra andras uppgifter och att fler kan göra mer. Han möter till exempel ibland frustration över att orosanmälningar inte verkar leda någonstans. Men det betyder inte att polisen ska göra mindre menar han.

– När andra steppar upp måste vi vara med och hålla ihop arbetet. Vi har lägesbilden som krävs för att andra ska kunna göra sitt, säger han.

Områdespolisens roll är att vara en länk mellan polisen och andra aktörer. De känner till ungdomarna och vad som händer kring dem, har direktkontakt med skola och socialtjänst och förstår deras arbete. Samtidigt har de tillgång till polisens underrättelser och kontakt med spanare och utredare.

– Det viktigaste vi kan göra är att kommunicera, se till att de olika aktörerna förstår varandra och drar åt samma håll. Då får arbetet effekt, säger Jörgen Larsson.

När det blir dags för lunch åker Jörgen Larsson och kollegerna tillbaka till polishuset i Solna där Rinkebypolisen utgår från, i väntan på att flytta in i det nya polishuset som blir klart i höst.

Områdespoliserna är en egen grupp hos polisen i Rinkeby och leds av gruppchef Martin Marmgren. Gruppen startade i januari 2017 och har växt med flera medarbetare det senaste halvåret. När det behövs täcker de upp på den vanliga ingripandeverksamheten, men kan normalt fokusera på sitt uppdrag. Framöver ska de utöka med ytterligare en grupp.

Gruppchef Martin Marmgren tror att områdespoliser kan bidra till att förändra hela karaktären på området på sikt. De kan vara en nyckelaktör i arbetet för att lokalpolisområdets utsatta och särskilt utsatta områden på sikt ska bli väl fungerande områden.

Han tycker att arbetet med att gripa och lagföra kriminella, som områdespoliserna också gör, är centralt. Men lika viktigt är att vässa den brottsförebyggande samverkan med myndigheter och civilsamhälle, skapa förtroende för polisen och minska tystnadskulturen.

– Om vi lyckas stärka den kollektiva förmågan i vårt område, öka benägenheten att dela information med polisen och delta i rättsprocesser så kommer också betydligt fler brott leda till fällande domar, säger han.
Han ser ingen konflikt i att områdespoliser både jobbar ingripande och relationsskapande.

– Vi kan behöva ingripa mot någon, med våld om så krävs, men så länge vi gör det med respekt och förklarar varför så kan vi oftast skiljas med ett handslag, säger han.

Att situationen i området blivit lugnare ser Martin Marmgren som ett resultat av allt samlat polisarbete som bedrivs i lokalpolisområdet.

– När vi visar att polisen är på plats och har kapacitet att ingripa när det behövs, blir det inte lika lockande att ifrågasätta eller försöka utmana oss, säger han.

Det svåraste med uppdraget tycker han är att hinna med allt. Områdespolisen får många förfrågningar, både från egna kontakter och via myndigheten, och måste prioritera hårt. Det som rör ungdomar går normalt först.

Medarbetarna i gruppen ansvarar för olika geografiska delar i området, där de lär känna sitt lokalsamhälle.

En del har utökat ansvar i olika samverkansforum för så kallad social eller situationell prevention. Det kan vara projekt kring våldsförebyggande arbete i skolorna eller kring den fysiska miljön på gator och torg, för att försvåra för olovlig trafik.

Jörgen Larsson är samordnare för avhopparverksamheten, något som polisen i Rinkeby jobbar aktivt med för att stoppa det grova våldet. Kriminella personer som är motiverade får polisens och samhällets hjälp att lämna sitt destruktiva liv och flytta till hemlig ort.

Polisen i Rinkeby har kommit långt på området och har ett upparbetat samarbete med stadsdelen som driver arbetet med sociala insatsgrupper, där staden, polisen och andra aktörer samarbetar för att fånga upp unga kriminella personer. En del avhoppare kommer därifrån.
Jörgen Larsson håller koll på intressanta personer och om det uppstår ett tillfälle när de är mer motiverade att hoppa av, som i samband med en skjutning. Han bedömer också hur stor hotbilden är mot en person.

Den här eftermiddagen har han möte med en kollega från polisens brottsoffer- och personskyddsgrupp, Bops, i region Stockholm för att diskutera praktiska saker som skalan för hotbedömning. Sedan i november pågår ett pilotprojekt i lokalpolisområdet, där inblandade aktörer och regionens Bops-grupp har regelbundna samverkansmöten om möjliga avhoppare. Syftet är ta fram enhetliga rutiner för hur övriga Stockholm och hela landet ska jobba på sikt.

Det kan sticka i ögonen både på kollegor och hos allmänheten att samhället lägger tid och pengar på att hjälpa personer som har begått brott, speciellt om avhopparna går tillbaka till ett kriminellt liv.

Jörgen Larsson menar att avhopparverksamhet visserligen inte löser problemet med skjutningar på lång sikt, på samma sätt som att stoppa nyrekryteringen. Men det kan ge dämpande effekt här och nu, och till och med rädda liv.

– Även om personen bara är borta en kort tid, är det kanske precis då något skulle hända, säger han.

Hur framgångsrikt ett avhopparärende blir beror på hur motiverad personen är. Men när luckan öppnar sig och personen är beredd att lämna, hjälper det att polisen legat på och den kriminella vet att möjligheten finns. Att många faller tillbaka får man räkna med eftersom det handlar om livsstilskriminella, säger Jörgen Larsson:

– Man får ha låga förväntningar och försöka vara nöjd med det lilla.

Lokalpolisområde Rinkeby

  • Omfattar stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta.
  • Har tre särskilt utsatta områden, två utsatta områden,
    ett riskområde.
  • Har cirka 100 000 invånare.
  • Här bor människor med cirka 180 olika nationaliteter.
  • Här talas cirka 200 olika språk.
  • Cirka 42 procent av alla familjer i området lever i socio-
    ekonomisk utsatthet.
  • Polisens mål är att inget av lokalpolisområdets geografiska områden ska vara ett särskilt utsatt område år 2022.
  • Hösten 2020 öppnar det nybyggda polishuset i centrala Rinkeby. Där kommer även PKC, polisens kontaktcenter, ha en arbetsplats med cirka 200 anställda.
Till toppen