”Vi hittar något på nästan alla lastbilar vi undersöker.”

På gatan utanför polishuset i Helsingborg står två lastbilar med varsin gul klamp låst runt framdäcken, hindrade från att åka vidare. De polska förarna stoppades dagen innan på E6:an, vid kontrollplatsen Långeberga där Helsingborgspolisens trafikgrupp för yrkestrafik ofta jobbar.

Trafikpolisen Sören Johansson körde motorcykel och fick syn på den dåligt säkrade lasten. Högar med armeringsjärn, huller om buller, på de båda lastbilarnas öppna flak.

– Det såg kass ut, helt enkelt. Järnstänger kunde ramla av och orsaka en olycka, säger han.

Saknade rätt dokument

Lastbilarna som kom från samma företag vinkades in för kontroll. Polisen undersökte både fordon och dokument noggrant och det gav mer napp. Den ena lastbilen saknade rätt dokument och hade kört så kallat olagligt cabotage. Polisen beslutade på plats att åkeriet skulle betala 40 000 kronor i förskott på en sanktionsavgift.

Sedan fick lastbilarna köra på led efter polisen till polishuset där de klampades. Föraren fick ringa en annan dragbil som kunde ta över. Bygget i norra Sverige dit lasten var på väg fick vänta på sin leverans.

– Att sätta klamp är effektivt både för att få in pengarna och få bort farliga lastbilar från vägarna. Vi försöker utnyttja alla möjligheter i lagstiftningen, och har liknande fall varje vecka, säger Sören Johansson.

"Många har dålig kunskap"

Ett dygn senare har åkeriföretaget betalat. Trafikpolisen Peter träffar förarna vid polishuset för att inspektera lasten innan de får köra vidare. Polackerna säger att de har kört laster på det här viset i två år. Nu har de satt på fler spännband, men det räcker inte.

Över telefon förklarar Peter på för deras chef att det inte är polisens sak att lära chaufförerna hur man säkrar på rätt sätt.

– It’s your responsibility, säger han.

Han ger chefen namnet på en expertfirma och sedan åker polisen därifrån.

– Många har dålig kunskap om vad som gäller, konstaterar han.

Nålsöga för tung trafik

Trafiken på E6:an rusar förbi i en jämn ström. Vid Långeberga har polisen en kontrollplats i både södergående och norrgående riktning. På motorvägen passerar 10 000 tunga fordon per dygn. Det är ett nålsöga för lastbilar på väg upp i landet. Många kommer från Öresundsbron eller färjehamnarna i Helsingborg och Trelleborg. En stor del av lastbilarna är från Polen, Tyskland och Bulgarien.

Den här dagen arbetar sex trafikpoliser och tre civilanställda bilinspektörer på den norrgående kontrollplatsen.

Upptäcker misstänkta fordon

Poliserna kör slingor med motorcykel eller bil för att hitta intressanta lastbilar, antingen för att de är trafikfarliga eller för att polisen misstänker brott. Varningstecken är att lastbilarna ser slitna eller fellastade ut, låter konstigt, kommer från företag som polisen stoppat tidigare eller kör på ett avvikande sätt.

Polisen i Helsingborg ligger i topp i landet på att upptäcka olagligt cabotage. Under 2019 har de rapporterat ett sjuttiotal.

– Vi har blivit bra både på att göra urvalet och att ställa rätt frågor under kontrollerna, säger Sören Johansson.

"Skulle kunna stoppa många fler"

Svårigheten är att polisen inte hinner upptäcka allt, menar Sören Johansson. Trafiken har ökat stadigt, medan antalet specialiserade trafikpoliser minskat till en tredjedel jämfört med för femton år sedan då han själv blev trafikpolis.

– Vi arbetar med god kvalitet, men inte tillräcklig kvantitet. Vi skulle kunna stoppa många fler, säger han.

Miljardfusket drabbar människor

Fusket i transportbranschen omsätter stora pengar, troligen flera miljarder. Det är problematiskt ur flera perspektiv. Dels ekonomiskt, eftersom staten förlorar pengar på uteblivna skatter och avgifter när företag använder svart arbetskraft.

Dels för trafiksäkerheten, eftersom regler inte följs. Transportfusket leder också till mänskligt lidande. Lastbilsförare tvingas köra under dåliga förhållanden, med låga löner, utan några försäkringar eller skyddsnät.

– Vi möter människor i misär. Det är social dumping, säger Sören Johansson.

Hjälps åt vid kontroller

Poliserna och bilinspektörerna hjälps åt under kontrollerna. Alla har gått vidareutbildningar på olika områden och kompletterar varandra med specialistkunskaper.

Lastbilarna vägs, chaufförerna får blåsa i alkoholmätare och plocka fram alla papper. De vanligaste felen som polisen hittar är dåligt säkrad last och att kör- och vilotider inte följs.

Tränat öga för att hitta brister

Om bilinspektörerna bedömer att det behövs gör de en så kallad flygande inspektion, en teknisk besiktning av fordonet.

Mazen Al-Asam och Tommy Berg är nya bilinspektörer i gruppen. Båda två jobbade tidigare hos bilprovningsföretag.

De tar emot en bulgarisk lastbil med chaufför från Nordmakedonien som rullar in och undersöker däck, avgasrening och lastutrymmen. Från en nedsänkt betonggrop kommer de åt lastbilens underrede och kan prova glapp i till exempel en styrled, med hjälp av plattor som rör sig.

– Vi hittar något på nästan alla lastbilar vi undersöker, säger Mazen Al-Asam.

En slagning på datorn visar att lastbilen inte betalat någon vägavgift, så kallad euro-vinjett, vilket krävs av alla utländska åkeriföretag som använder svenska motorvägar. Det händer att chaufförer som vinkas in ringer sin chef och ber honom betala snabbt på nätet, men trafikpolisen Christer Hansson har koll.

– Ser jag en lastbil på motorvägen vi vill kontrollera så kollar jag tidpunkten på mc-klockan. Då vet vi om de har fuskat och betalat efter det, säger han.

Upptäcker annan brottslighet

Polisen kan också uppäcka annan brottslighet vid kontrollerna, till exempel narkotika, vapen och stöldgods. Av den anledningen är det viktigt att just polisen ansvarar för kontrollerna av yrkestrafiken, tycker Sören Johansson.

– Det har diskuterats om att en civil myndighet kan ta över men det handlar inte bara om att hitta fel som slitna däck, utan också att upptäcka andra brott. Det fungerar bra idag med civilanställda bilinspektörer som kompletterar polisens arbete, säger han.

Tunga laster är en trafikfara

En vit mindre lastbil har vinkats in för att trafikpolisen Anders Löfqvist sett hur strålkastarna fram bländat. Biltypen får väga max 3,5 ton men verkar baktung.

– Den här väger över fyra ton, gissar Mazen Al-Asam.

Hans ögonmått stämmer. De röda siffrorna på vågens display visar 4,5 ton.

Mannen och kvinnan har hyrt lastbilen på en bensinstation och lastat fullt med tunga cafébord, utan att räkna på vikten. Lasten är mer än 100 procent för tung. Det är trafikfarligt och mannen får körkortet omhändertaget. Tillsammans med kvinnan lastar han ur borden i diket så länge. 

Christer Hansson berättar om hur små ärenden kan växa. En gång stoppade han en lastbil för att han hörde konstiga ljud från den. Det var ett skadat däck men när polisen gjorde slagningar framkom det att föraren hade stora skulder hos Kronofogden och det slutade med att hela ekipaget togs i beslag. Dessutom saknade personen körkort.

Beställare vet inte vem som kör

Företag som beställer lastbilsfrakt är inte alltid medvetna om vem som faktiskt utför tjänsten. Lastbilarna som kör kan ha blivit anlitade i tredje, fjärde hand.

En gång stoppade polisen en lastbil på väg till ett stort företag. Lastbilen fick inte köra vidare. Men lasten var så viktig att fabriken riskerade att behöva stänga en produktionslinje om den inte kom fram, så företaget skickade en helikopter för att hämta en lastpall.

– Jag tycker att företagen kunde ha bättre koll och ta ett större beställaransvar, säger Sören Johansson.

Ger böter på plats

En lastbil med polskt släp har rullat in för kontroll. Chauffören är en ung svensk kvinna. Hon har bara kört lastbil i två månader och kliver lite darrigt ner på marken från hytten. Bilinspektörerna undersöker lastbilen och ser att däcken är för slitna. Det hade hon redan påtalat för sin chef, och han lovar över telefon att föra över 3 000 kronor för böterna. Hon betalar med kort i trafikgruppens röda värmestuga och säger trots situationen ”tack så mycket” till poliserna och går ut med lättare steg.

– Vi ger alla ett bra bemötande, men använder aldrig ordet ”tyvärr” när vi talar om för någon att de får böter. Det är vårt jobb,  säger Christer Hansson.

"Roligt och utmanande"

Polisen Patrik Assarsson håller på att kontrollera en lastbil med farligt gods. Han har precis gått en specialkurs i ämnet. Patrik började i gruppen för någon månad sedan efter att ha varit ingripandepolis i Ängelholm i flera år.

– Jag ville fortsätta jobba ute, men komma ifrån treskift. Då var trafikpolis ett bra alternativ, säger han.

Flera av trafikpoliserna är äldre än honom, och det har inte varit helt lätt att rekrytera nya kolleger till gruppen.

– Trafikpolis kanske låter lite torrt, men det är roligt och utmanande. Det är klassiskt polisarbete, att upptäcka brott och hitta vägar att bevisa dem. Och så får man köra mc, säger Sören Johansson.

Kopplat till organiserad brottslighet

Kollegan Rickard Karlsson lyfter fram att man får gå utbildningar och bli specialist.

– Det är kul att kunna något som är svårt, säger han.

Han fastnade för jobbet när han insåg kopplingen till organiserad brottslighet.

– Chaufförer som pratade dålig engelska bad mig ringa chefen och jag hörde samma person i luren som vid tio tidigare samtal. Det var då det här jobbet blev riktigt intressant, säger han.